Stefans bilder
Promenad på Håslövs ängar
Håslöv är ju ett gammalt namn på delen av byn närmast staden, vid kyrkan heter det Gustav Adolf och mot Fjälkinge till Palestina. Byn heter Skånes Viby. Där är det stillsamt. Enligt en lantmäterikarta från 1600talet såg delar av byn likadant ut då. Min tidigast spårbara förfader, Jochim Jochimson från 1600talets Sverige (baltstaterna i dag), fick gården närmast jag bor som förläning efter att ha överlevt en 7-8 krig. Att jag bor så nära är en tillfällighet, eftersom släkten länge bott i Östra Göinge.
Nä, det var en utvikning. Håslövs ängar är ett naturreservat utanför byn. De hus som ligger närmast finns där för att 100årsöversvämningarna går dit, men inte längre. Helgeån rinner genom Hammarsjön där, i Norrland hade den hetat Hammarselet. Sjön översvämmar årligen när vårregnen kommer och Smålands snö far ut i Östersjön. Sjön kan då minst dubbla ytan.Och mer om östanvinden trycker upp havet. Normalt har den ett medeldjup på 0,8 meter.
Håslövs ängar är en s.k. fågellokal och folk kommer i April-Maj för att se. Sen är där knappt en människa, bara kor sommartid. Men vackert är där året om. Eller åtminstone friskt när vinden står i och blötsnön ligger horisontalt i luften. När det fryser om vintern är det stora ytor för skridskor. Tyvärr njuter folk i trakten närmast inget alls av all denna rikedom. De går till sport och köptempel.
Ängarna är väldigt öppna, och utan bra brännvidd blir det inga fågelbilder. Denna dag var det mulet, men det blev bilder ändå.
Där finns naturligtvis karaktärsfåglar, som sånglärkan. Den är alltid först. Men vad lever den av i den vindpinade Marsfrosten. Frön?Och så storspoven förstås. När sonen var liten sa han storboven.Plötsligt far en svarttärna förbi. Har inte hänt mig på denna plats innan, för den hör normalt inte hemma där en bra bit upp på land. Jo, det är en trollslända i näbben. Favoritmaten första halvan av sommaren.Gulärlan matar ungaroch här är ju ungenSå mjukt och vackert mot hårt och hemskt samtidigtTofsvipan kommer direkt efter sånglärkan. Drar över från Tyskland när vinden är rätt. Trycker sedan ett tag bak Kåsebergas stranddyner innan den drar hit.Och så gladan på sin patrullrunda. En fågel som ökat enormt i antal på 30 år.Plötsligt en flock på 18 tranor. Aldrig hänt mig förr här. Och helt oväntat mitt i sommaren. Men både tranor och sångsvan har häckat ganska länge vid sjön. De stora vassområdena är ju ödemark.Starar finns där kor finns. Ömsesidig nytta. Men när körsbär och annat mognat är de verkligen inte så söta längre. Ungstararna kommer in i små attackflockar på låg höjd som Spitfires. Det är tyst en stund, och sen kokar hela trädet av starar i fullt slagsmål.men just nu är det kul att se dem.
Budget
Tog en runda hemma med min gamla utrustning, som jag köpte i paket för 1 1/2 år sedan. En Canon 1200D med 18-55 III och 70-300III. Allt för 4000 Riksdaler. Inte lönt att sälja, bättre att behålla och använda ibland. Går att ta hyfsade bilder med. Det var denna utrustning som fick mej mer intresserad av foto än av målning. Och intresset har ökat.
Först en tur på ängarna utanför byn, blommorna svävar i det grönagräset vajar saftigt trots torkanoch några prästkragar hade blommatSedan cykla hem till trädgården, här ovansidan av grekisk vädd, en värmeälskareen glödande trädgårdsvallmohär ett bi, bilden tagen med 250mm och mellanring. Så länge jag inte sätter objektivet på fullt utdraget, 300mm, blir det hyfsat skarpten blomflugaoch midsommarblomstret fick verkligen en så här bjärt färg i motljusetOch så alla rosor, många flera meter höga. Bara dyka in med näsan och dra in djuupt! Hittills har jag inte fått nån insekt in. Men doften! Har endast väldoftande rosor.Och till sist en interiörbild från trädgårdsskjulet. Har plasttak, så allt som växer in där trivs bra. Detta är Rosa Mundi, eller polkagrisros. Den förökar sig lite som kvickrot.
En omgång bilder till
Försöker få undan bildhögen, så här kommer mer, alla bilder tagna i byns utkant. Där översvämmar sjön varje vinter till minst dubbla ytan, och göder marken. Drar sig tillbaka, och ger liv i de rika våtmarkerna. Det allra bästa är, att detta hindrar vägar och bebyggelse. Ute i vassarna finns den sista riktiga vildmarken på många mil.
Först rödspovenDe fina vingarna ser man inte så oftaDen flyger över ängarna som aldrig gödslas, förutom av att de årligen översvämmas om vintern, och korna betar det frodiga gräset om sommaren.Ett grässtrå. En köttfluga, skulle jag troEnligt vad jag kan slå upp, är detta den sällsynta bredbandade ekbarkbocken. Men jag har svårt att tro det.En fluga med pollenoch här sitter harkranken i nätetEn stekel, finner inget namnOch här kommer en annan hare. På stigen låg ännu en hare. Stendöd, men med klara ögon. Måste just dött. Men av vad? Fästingar?
Göra det svårt för sig?
Tillbaka och skriver igen, har varit ovanligt pigg och igång. Kan det vara solen som levererar sin energi? Åtminstone naturen sätter upp farten i värmen. Träden växer och starungarna är redan utflugna. Har sett många starar i år.
Hinner både fotografera och göra lite annat, men ta hand om bilderna är svårt. Det är mycket skönare att stå bland blommor och fågelsång än att sitta framför datorn. Så bildhögarna växer och växer. Men här kommer lite. De här bilderna är tagna med mobilen, och ibland går jag ut en runda också med en billig kamera med riktigt billig kitoptik. Varför? Jo, jag vill försöka se, om det går bra att ta bilder utan dyr utrustning, en sorts antikänsla. Det är väl att göra det svårt för sig, men också lite spännande.
Kastanjeblommor, det växer en del kastanj i byn, och träden blir rätt stora.Den kinesiska pionen vid uteplatsen. Ja, jag har en UTEplats, med väggar av grönt och med himlen som tak. Ett moln med lite manetstrukturHåslövs ängar utanför byn. Hit kommer ibland på våren turistbussar från Danmark med fågelskådare. Tyvärr inte så mycket fågel längre, för 25-30 år sedan fanns här ett överflöd av alla våtmarkspippisar den intresserade kunde önska. Jag står här varje år på våren sedan 35 år, och firar att livets flöde kommit detta år också.Syrenen "Andenken an Ludvig van Späth" som jag planterade när huset just byggts.Och till sist några ormbunkar, tagit med en 1200D och billigaste 70-300 optik.
Tosteberga ängar, landskapet presenteras
Ängarna är ett naturvårdsområde vid grund skärgård. Här finns betesdjur, ängar, träd och taggiga snår. Lite vilt, men framför allt är där vackert året om, lagom långt att promenera, samt har en viss variation av fåglar. Och fotografisk promenad innebär många stopp. Antingen för att bara stå och titta, eller ta en bild. Känner för övrigt som många skriver, att bilder lätt samlas på hög, och det hinns inte med riktigt. Å andra sidan kan man fullständigt strunta i det, och göra det men tycker är roligast, njuta av vädret medan det varar. Sommaren är kort.
Börjar med att presentera landskapet. Så får det andra komma vid ett senare tillfälle. Alla bilder är tagna med mobilkameran, bekväm att ta upp ur fickan.
Täta snår där småfåglarna trivsBlomsterängarGott om sten och gärdsgårdarI skuggan fanns fortfarande gullvivorHagtorn, gullvivor och havHagtornEtt bra träd att sitta under och spana mot havetÖrtbeväxta hasselsnår. På våren med blå, vit och gulsippor. Och enstaka nycklar. Och så över till något helt annat. Denna bild är från just utanför byn. På denna väg kan man ibland se lärkfalk, hare eller annat.