Soluppgång, del 1.

Bilderna är tagna vid havet en lite kylig morgon då hösten drar sin sista suck. 

All jag har gjort är att följa soluppgången, som är hoppingivande. En ny dag att göra så bra det går, en ny möjlighet. 

Mörkret ger sigförsta morgonrodnadenrodnat blev detoch där kom denlångsamt majestätisktvisar lite kraftoch skönhetstiger uppåt

....och nu i svartvitt.

Rensar ut lite i bildlagret, här kommer svartvitvarianterna av senaste dagarnas bilder. Ljuset, (som i detta fall är motivet) kan bli tydligare enfärgat. På något sätt blir motivet tydligare. Inte så mycket som distraherar. Jag upptäckte detta fenomen omkring 1970, när jag på måfå slank in på en bio, och de visade Tatis "semestersabotören" ( les vacances de monsieur Hulot ). Först blev jag överraskad, ingen widescreen, närmast fyrkantigt format, svartvitt och närapå inga ord, en obegriplig svada. Sedan höll jag på att falla av biostolen av skratt. Analyserade efteråt, det var det genialt enkla formatet som fick mig att till 100% koncentrera mig på handlingen, och få ut lika många procent av filmen. Nu vill jag inte på något sätt koppla mina bilder i övrigt till Tati, han var ett strängt arbetsmaniskt geni om jag förstått det rätt.

Här framträder tydligt mycket av det jag ville ha fram, dock inte allt. Det är väl någon sorts naturromantik i botten, skogsflanören på strandpromenad.Lite mjukare.Källan till det hela bör icke utelämnas. Tyckte just denna bilden i färg blev smörig till pekoral, bättre i svartvitt.Så sidoljus.......som förbereder för inglidandet av svanarna..,nu i rätt ordning.

...och solen går sin gång...

Så har jag då kommit till de sista bilderna i mapp nr 50. Det är fortsatt solen, i varma färger. Något vi alla behöver nu. Men nu med mindre fåglar, mer dis.

Rakt in i solen. Tydligen har jag tyckt om att ta bilder på den denna höst. En lite mjukare bild.Lite mer åt sidan, så ljuset kommer in snett.Och så bryter jag av mitt i med en blå bild. Sedan kom de sista bilderna in baklänges, hoppas ni ursäktar.  Här har ju svanarna redan passerat solen.Närmar sig härDetta var just innan de kom in i bild. Men nu blev det bakvänt. Så kan man också avsluta, bakvänt.

Höstmorgon på revet

Bilder ur en av höstens bildmappar, föreställande en av livets bättre stunder. Stod vid havet och såg solen gå upp över revet. Hoppas allt blir rätt, har just kommit ur sängen, febrig och hårt medicinerad.

Det allra första gryningsljuset, skarvarna förbereder sig på att ta emot solen.Lite ljusare efter hand.Där kommer solen!Och ljusare blir det.En riktig soldyrkare, som hälsar en ny dag.Och nu över till källan själv, en bild tagen med längsta brännvidd rakt mot första gryningsljuset.Se där kom den, pålitlig som vanligt.Varför det är värt att komma ur sängen väldigt tidigt några morgnar per år.

En studie i ljus

Monets målningar av ljusets skiftningar på katedralen i Rouen är ju vida berömda. Inspirerad av detta begav jag mig ut i mörkret och inväntade ljuset. Målet var gipsskivefabriken i Åhus, inte lika berömd dock. Men dess vita väggar vid havet är bra för ljusskildring. Bilderna är i kronologisk ordning, från tidig gryning tills solen tittar fram, och tagna på hösten.