Stefans bilder
Arboretet
Det ligger ett arboretum i Kiviks södra del, många träd som ursprungligen inte är svenska växer i skogen där. På 1980 talet ville länsstyrelsen hugga bort alla icke-svenska träd i Skånska naturen, men fick ett sådant mothugg av allmänheten att de fick skrinlägga sina planer. Det nyplanteras än idag, och sträcker sig ner till havet, där den äldsta delen finns. Fina promenadstigar, ro och vacker natur har gjort det populärt. I fredags, under konstrundan, passade jag på att se på en liten del och ta några bilder.
I utkanten detta unga japanska körsbärsträdInne i arboretet detta vanliga körsbärsträd ackompanjerat av en japansk bro.Körsbärsblomi mängd.Vitsippsstigar ner mot havet till.Ramslöken är en av skogens marktäckare.Människor trivdes.En marktäckare för skånska äldre trädgårdar, kan sprida sig vilt.Läs gula skylten till vänster och den lilla nere till höger.Självbild.
Vägen viktigare än målet
Konstrundan igen, den pågår ju hela helgen. Men det jag uppskattar mest ser jag längs med vägen, målningarna bekommer mig föga jämförelsevis. Det är allt det vackra som syns genom bilrutan, att kunna stanna, lyssna, se. Sitta och äta ur fikakorgen bland vitsippor vid ett vatten. Ute skiner solen idag, men har inte haft ork ännu att komma ut. Minus 3,5 i natt, snöblandat regn igår kväll.
Här stannade jag först. En av effekterna med min åkomma, är att jag måste stanna bilen här och där på någon diskret plats, det ger också tillfälle att se naturen. Just här växte en mäktig gran mitt i bokskogen.Vitsipporna var utslagna, jag minns att jag hörde en bofink och en grönfink.På en annan plats: den första maskrosen.Picnic här, det var en perfekt plats.Att gå längs med dessa vattendrag är en av livets njutningar.Körde längs med slingriga vägar.Utanför en butik jag besökt ibland står denna släp, helt i min smak.Så här ser landskapet normalt ut nu på våren.En äppelodling av den gamla modellen. Här finns mängder med sådana. En trevlig parkering nu när den annars stillsamma bygden översvämmas av bilar och folk. Såg 5 cyklister och ett mycket stort antal bilar denna dag. Här säljs äppelprodukter, krukor, konst av olika klass m.m. Det gäller att passa på att avleda en liten summa när penningströmmen passerar, så bygden lever vidare.Utsikt mot norr från södra Kivik.En modern, mera lönsam äppelodling. Det finns mycket av dem också, ändå tycks frukten knappt räcka till. Fint att se en levande jordbruksbygd.
Vårvindar friska
Det var en kall dag igår, vinden mullrade fram och vindstötarna fick pareras för att jag inte skulle flyga av cykeln. En väldig skillnad att stå i en trädgård eller ute på öppet fält. Inte många fåglar rörde på sig, ja inte mycket människor heller. Men jag tog en tur, det var mulet 4/5 av tiden, och lyssna efter fågel var inte lönt när blåsten står rakt in i öronen. Men det är en upplevelse det också, stå still på en plats i vassarna och bara se sig runt.
En och annan kärrhök var ute, kråkorna följde dem.Gässen flög förstås, men på högre höjd fick de kämpa i motvind. Tillsammans byggde de sitt bo. Ett inte så ovanligt sätt att vinterförvara sin båt i dessa trakter.Så här ser fälten ut jag cyklar över, knappast en plats att smyga sig på. Storspovarna flög här och där, men alltid för långt bort.Plötsligt mitt i det brungröna, fanns en handfull av dessa pyttesmå blommor, så vackra.I den annars spegelblanka dammen gick det vågor.
En skogsdunge
Jag tog lite bilder på skogsdungen blåsipporna växte i, inte för att det är något nytt i bildväg, utan för att visa hur det kan se ut i en skogsdunge jag brukar gå i. Det är ju en viss skillnad för er som bor i norr, tänkte på er.
Dungen ligger nära havet, som är mycket långgrunt och stenigt. Sten och sand. Det är Tosteberga hamn i bakgrunden.Bland stenarna på väg mot dungen sprang harar pilsnabbt, stora våryran har startat. Men boxningen har jag inte sett ännu i år.Här är lunden. Nu kommer det blommor hela våren och försommaren. De bara väntar på sin tur. Normalt är det korna som går här, de har sina stigar.Så här tycker jag om att stå och se, kan inte bli riktigt mätt på det. Runtom hörs lite brus från vind och hav, fågeldrillar far klara och rena genom luften.Det får växa precis som det vill.Alltid spännande att gå och spana.Lavar finns det gott om här, vet inte om det är slånlav eller mjölig brosklav, men det tyder på ren luft.
Landskapet
Var ute en runda med cykeln i närmiljön, trots vädret. Mulet, iskall snålblåst och blött här och där. Men nu är det så, att naturen lockar. Så därför for jag ut med cykeln, och ångrade det inte. För nu är det igång, allt är på väg norrut för att fylla naturen med allt det underbara i artrikedom. Hörde tranor, rördrom o.s.v. Men tar fågelbilderna sen, först landskapet. Stort, öppet, platt. Kan synas skitfult för en del vid en första anblick, olönsamt för den girige, men underbart för den som uppskattar vinden, atmosfären och alla ljuden.
Atmosfär fanns därinte riktigt regn, men underbart på sitt sätttrots att solen inte bröt fram riktigtStillsamt var det att gå, men ett liv och kiv på fåglarna omkring. Allt från rop vid boplanering till hemska skrik av förloraren vid en attack.Kaveldun, high keyoch i färg.Här passade färg bäst. Vid den mörkare bruna strecken mitt på bilden till höger sprang 5 harar i våryra. Men de syns inte på bilden, försvann till synes ner i marken.