Blåmesen

Presenterar fåglarna en och en idag, de var villiga modeller. Blåmesen är ju välkänd, mycket vacker och den har attityd helt klart. 

Äntligen ute

Den officiella siffran för senaste snöfallet i staden är 29 cm, ett rekord i trakten. Synd jag missade en promenad i byn när det var som värst (orkade inte efter all skottning) för då hade jag sett snöplogen ligga i diket mitt i snöyran, vilken bild det kunde blivit! Man kan inte få allt. 

I vart fall kunde ja idag ta mig ut med bilen till en skogsdunge vid sjön, halvvägs mot staden. Minus 1 grad, mulet och lätt snålblåst. Vid avfartsvägen in i dungen satte jag lite fart och vräkte genom snön till parkeringen, härligt att gasa på i snö. Någon enstaka människa hade gått där innan, av spåren att döma hade denne haft en lycklig hund med sig. 

Här bär det iväg ut på spången, ut i kärret. Förhoppningarna är höga, humöret uppåt, det är så skönt att komma ut. I fickan ligger en liten påse blandade frön, det är ersättningen till fotomodellerna, om de finns där. Och det gjorde de, hann bara börja tömma påsen när jag hörde en nötväcka glatt meddela kompisarna vad som skedde. Det blev 350 bilder, avtryckarfingret var otränat, men villigt. Det blir några inlägg framöver.Inte alla tål snötrycketVinterbildSjön, missade hägern, de har en fenomenal syn och innan jag tagit mig förbi alla skymmande grenar är de långt borta. Stubbe i snön

Snö

Så har jag då tillfrisknat igår, lagom till DET STORA SNÖFALLET, som jag inte är så glad i, men det ger välbehövlig motion. Jag bor i kanten av byn, intill den öppna slätten österut, och snön kommer undantagslöst både österifrån och horisontellt. Det innebär snöfall + drivsnö då villorna här är det första som tar emot, således drivbildning snabbt och effektivt. Genomsnittligt snödjup 50 cm på tomten efter något mer än ett dygns snöande, en del meterhöga drivor. Har en lång och trång uppfart, det blir allt som allt 150 kvadratmeter att skotta. Enkel matematik att räkna ut hur många kubik som skall bort. Snöslunga eller bara slänga all snö åt sidan fungerar inte, snön måste släpas iväg på snösläden, längre efterhand som det fylls på närmast. Idag fick jag släpa det mesta 50 meter iväg. 

Ska se om jag kan komma ut med kameran imorgon, lite för trött och värkbruten idag. Smidig som en järnspis. Sedan hinns det ploga mer; det snöar ännu. Ett problem med att köra iväg till en naturskön plats, är att det inte går att svänga åt sidan där och parkera, snövallarna blockerar. Som sagt, får se hur det blir imorgon. Blir bara någon liten bild från trädgården.

  Mitt i alltsammans, efter 2 kommentarer, gick jag och tog lite fler fågelbilder i trädgården; de söta hönorna. Nu provar jag att få in dem här.

Träff med 2 gamla tyskar denna eftermiddag.

På eftermiddagen idag piggare, tog elcykeln en runda i våtmarken. Fågel var det ont om, hörde en talgoxe, skymtade en koltrast och såg på håll 2 svanar landa på blankisen där de häckar om sommaren. I övrigt grått, isande vind, noll grader, inte en människa ute. Men kommunen hade som vanligt kört sönder promenad/cykelstigarna med sina tunga fordon, tveksamt om de lagar det. Tog med mig min 1200D, och några gamla objektiv för skojs skull, använde 2 av dem. Trots tjocka fingervantar var det inga problem att relativt snabbt ställa in skärpa, bländare (5.6 på alla) och ta korten. Men byta objektiv fick göras med bara händer. Bilderna är inte mycket för världen, det var mest ett skojexperiment som utföll oväntat väl, ett sätt att höja sinnesstämningen.

De första 2 är tagna med Pentacon 2.8/29. Här syns typisk våtmark, människor går helt enkelt aldrig ut i den, det är illa sankt. Där bakom Hammarsjön. Bilden är ganska kraftigt beskuren.Inte så beskuren, föreställer några av lerdammarna. Här tog tegelbruket Hercules, som höll på till här på 60-talet, upp sin lera. Min granne arbetade där. Längst ned på bilden en låg vall, här fanns det smalspår så leran kunde åka till fabriken på andra sidan dammarna. Och nu bytte jag till Pentacon 2.8/135. 1/200sek. Ett smidigt objektiv, ljusstarkt, litet, lätt. Samma vy som första bilden.Vred fokusringen så grenarna skulle framträda.Och min cykel så klart! Här var det mörkast, men ändå inte högre ISO än 1000.Till sist ett nytt skärpeinställningsförsök. Gick hyfsat.

Svår längtan

Oj, vad jag längtar efter våren, eller åtminstone minsta lilla solstråle. Sitter inne och mår konstigt, den planerade promenaden idag blir inte. Spetskålen jag åt igår var importerad, det blev oroande buksmärtor i natt, men det går över. Så istället blir det att titta ut där det är om möjligt gråare än någonsin. Tar fram 2 bilder ur den externa disken, de visar en liten vän jag väntar på. Kommer han tillbaka till samma plats i år? Jag ska försöka vänta tålmodigt på ögonblicket.