Trädgårdsrunda

Tog i går, i strålande skarp eftermiddagssol, en runda i trädgården. Tog min 1200D med billigaste kitoptiken. Befriande lätt. Det går att ta bilder med så billig optik också, men solen rakt in kan ställa till det. Skönt att var hemma och bara njuta.

Näktergalen

Den kan driva en och annan galen, som har den utanför sovrumsfönstret och måste upp och jobba sen. Men inte mig. Min favoritsångare. Paradisets sång i mina öron. Tänk att gå i lummig terräng och ha dem runt sig. 

De är ganska skygga. Och färgen smälter perfekt in. De sitter gärna i täta snår, i svår terräng. Jag har krupit bland nässlor genom nedfallna buskage i mängd, undvikande det blötaste på marken. Och blivit belönad. Tog mängder av bilder förra året. Och visar några nya här, från i går. Det gäller att inte röra sig och krypa ihop i det allra tätaste, sedan hoppas att jag valt rätt synfält. 

Genom att i en särskild del av ett extra snårigt skogsparti visa mig försiktigt för en och samma näktergal nu i 2 år, har den vant sig lite. Så bilder var inte lika svårt att få i år. Det räckte med 2 timmars spanande. Och lite nedfallna grenar har jag flyttat på för att få en tunnel att komma fram i. 

Svarttärnan

Svarttärnan  är inte så vanlig i landet. Där jag bor: för över 20 år sedan fanns den vid några dammar andra sidan staden, men började för 10 år sedan ungefär komma i större antal till några dammar i träsket där jag bor. Nu känns den vanlig. Dyker upp när värmen kommer, och försvinner efter hand från mitt i sommaren till när det är nästan vinter. Tror att eftersläntarna har haft misslyckad häckning, och därför blir kvar. Nu äter de insekter, favoriten är trollsländor. Efterhand övergår dieten till småfisk. Boet byggs lite flytande, ibland mitt i dammen. På eftersommaren sitter de till synes vuxna ungarna på pinnar i vattnet och gapar när föräldrarna kommer med mat. Ingen direkt skygg fågel.

Fåglarna är oerhört snabba, och har en fullständigt oförutsägbar flykt. Vänder tvärt. Som ett zickzackmönster i alla riktningar jagar de insekter nu. Detta gör dem utmanande att ta bilder på. Det blir mjölksyra i armarna, och de är sannerligen inte lätta att följa i denna lilla glugg jag har att se ut genom. Den nya dyra elektroniken i kameran är 10ggr för långsam, liksom gubben som håller i den. Men visst går det! 

Tofsvipan

Denna underbara fågel, vacker och en mästare i luftakrobatik. Breda vingar är anpassade till snabba tvära svängar. Helt oförutsägbar flykt. Lite svår därför att ta bilder på, men kan ibland komma så nära, att det går bra. Här är all form av stativ omöjligt, då fågeln rör sig snabbt i alla riktningar och hastigheter, till synes slumpmässigt. Trots att jag tog på 800dels sekund, så blev några bilder skarpa. 

Så härligt blänkande fjäderdräkt

Lite ängslig blickBevakar migStryker över vassenPorträtt framifrånOch till sist en lite suddig rödbena, en kvick en.

Om flygfän och annat

Var ute i morgondaggen i går. Cyklade ner till träsket. Mycket att se, underbart att höra. Vackert, varmt, paradisisk fågelsång, insekter surrar.  Det blev en förskräcklig hög med bilder. Så jag få publicera det i 4 omgångar. Tanklös som vanligt cyklade jag iväg i finbyxorna, men som tur var blev de inte sönderrivna. Jag går inte alltid på upptrampade stigar, så det har olyckats en del kläder. 

Först landade storken, hannen som inte övervintrar i byn.

stiligtGrågåsen, inte oväntat mitt i GåsariketGulsparvenTalgoxen, lika vacker som de andra i skogenLövsångarenTrollslända. Kan inte arterna, väldigt svårt att lära sig.Men fina är domGulärlan. Lite svårt med skärpa, mjölksyra i armarna trots stöd mot stolpe.Och så här går det för den som skriver blogg på en våning och bakar samtidigt på en annan. Men bullar blev det!