Blommor från sensommaren, känns som längesen redan.

Gick en promenad på ängarna vid havet. Just när solen gick upp, lågt stående ljus är tacksamt. Mycket dagg, men redan värmde det lite i solstrålarna. Det blev många bilder, vart jag än såg fanns skönheten. Så där jag stod mitt i blomsterprakten, tog jag fram kameran och mitt makro, bäst att sätta igång innan allt torkar upp och ljuset blir platt.

Trift tror jag detta är, de trivs ju vid kusten. Misstänker att de blir mer blå i kalkhaltig jord. Gick ner på knä och tog en bild.Lade mig på mage i vätan, kom närmare, riklig bokeh (japanskt ord för suddig) blev det.Kröp lite närmare, mindre bokehOch riktigt närgånget, svårt att känna igen blomman nu.Sen vred jag mig några grader åt höger, mot havet, där en ängssyra stod, ja jag tror det är en sån. Uppförstorat ser det ut som en märklig antennReste mig, gick några steg till nyponrosen, den var morgonfräsch. Fräsch som en nyponros.Rakt genom gick ljuset, men några grader kanske det böjde av?Och där inne satt en mygga, upptäckte jag sen.Gick ett par steg till, lade mig platt på magen. Mellan mig och solen fanns ett litet bestånd blåklockor. Men denna var mer åt sidan.Vred mig lite mer mot solenHär blev det ljust! nästan rakt mot solen.Denna ser lite ensam och ledsen utMedan de här åldras tillsammans.Till sist en lite våt, tilltufsad maskros. Det som inte är helt perfekt är mer intressant. 

Återvinning

Jag fick en negativscanner för en vecka sedan, och fann till min glädje 9 rullar svartvitfilm, tagna för ungefär 35 år sedan. Har hunnit med 6 rullar så här långt. Skickar bilderna till barn och barnbarn. Känns meningsfullt. Negativen har dammprickar, repor och mängder med tekniska malörer, men vad gör det? Det är intressant att se och minnas. 

Denna scanning är återvinning av mina gamla bilder. Återvinning är verkligen inget nytt, men nödvändigt. Och intressant. Naturligtvis innebär det ju, att mitt andra bildlager glider bak i tiden. Kanske är jag ikapp till våren? Men å andra sidan, att jag kommer ut är mycket viktigare än frågan om varför bildhögen växer. I dag tog jag en promenad med en kamrat, som just haft liten stroke, vi hade på morgonen läst en annan kamrats dödsannons. Så vi njöt av livet och promenaden, av solen och att finnas till, såg bla. havsörn. 

Först några av de återvunna bilderna, från en tid med mindre avancerad teknik, men stor glädje.

   Så några sensommarbin  Och till sist en överbliven spindel som stoppas in här.

Löv

Nu blir det inte höstlöv, nej, dessa bilder togs på sensommaren då hösten tjuvstartat, trots värmen som rådde. 

Någon varelse lämnar spår efter sig i körsbärslövenSer ut som en karta. En smal väg går till tjärnen. Eller en uttorkad flod, en wadi.Morgondaggen dras mot bladets nedersta del. Solen stiger.Oj, här vare det motljus och häftiga kontraster i plommonträdet. Nu tog jag i.Det var ett märkligt lövPå närmare håll syns det. Vatten har lagt sig i bladet och en solstråle står i rätt vinkel.Här är det nog dags att ge upp, släppa tagetSol, skugga, färgerDet är blad till en vinbärssläktingLite mer höstljus härSolen rakt in i mullbärslöven. Något har mumsat på dem i år, men inte tror jag det är silkesmask.Till sist den kinesiska pionen.

Krank&Locke

Rubriken låter som namnet på en ansedd advokatbyrå. Men det blir bilder på harkrank och lockespindel. Jag fortsätter ösa ur eftersommarens stora lager, det var gott om motiv utanför dörren. 

Harkranken, ser på nära håll exotisk ut, främmande. En egenartad konstruktion. De långa benen får upp den ur gräset.Framifrån, lite sländlik.Närmareoch riktigt närgånget. Ytan ser mjuk ut, en del hudliknande skrynkelpartier.Lockespindeln framifrån, saknar några ben.De långa benen gör det lätt att forcera snårskogen av gräs.På en blommaoch behagfullt placerad i ett bladveck med benet elegant över ett bladskaft.

Insekter från trädgården

Som vanligt några veckor bak. Kanske en hel månad? Nåväl i trädgården går det att uppleva många små äventyr, se på en fågel, leta insekter, eller smaka på godsaker.

Först en liten figur, som sitter på ett hallon. I denna storlek känns luftmotstånd m.m. annorlunda, det är en annan värld. Hallon växer cirkumpolärt i världen. Det är en stenfrukt, varje rund röd sak i ett hallon är en egen frukt. Världens största hallonproducent är Ryssland. En figur från yttre rymdenDet är en bärfis med en antenn. De har fått sitt namn för vanan att spruta stinkande vätska när den är hotad. Insekten äter både rov och frukt.En fluga med turkosartad färgOch en med nätmönsterKompakt byggdSen kom jag på, att jag skulle ta en gammal sliten kökshandduk ur tvätten och lägga den under en rosenbuske. Skakade busken, och då föll denne lille vän ned. Det är väldigt uppförstorat.En amiralpå nära håll. Nätögon.