Blommor från sensommaren, känns som längesen redan.

Gick en promenad på ängarna vid havet. Just när solen gick upp, lågt stående ljus är tacksamt. Mycket dagg, men redan värmde det lite i solstrålarna. Det blev många bilder, vart jag än såg fanns skönheten. Så där jag stod mitt i blomsterprakten, tog jag fram kameran och mitt makro, bäst att sätta igång innan allt torkar upp och ljuset blir platt.

Trift tror jag detta är, de trivs ju vid kusten. Misstänker att de blir mer blå i kalkhaltig jord. Gick ner på knä och tog en bild.Lade mig på mage i vätan, kom närmare, riklig bokeh (japanskt ord för suddig) blev det.Kröp lite närmare, mindre bokehOch riktigt närgånget, svårt att känna igen blomman nu.Sen vred jag mig några grader åt höger, mot havet, där en ängssyra stod, ja jag tror det är en sån. Uppförstorat ser det ut som en märklig antennReste mig, gick några steg till nyponrosen, den var morgonfräsch. Fräsch som en nyponros.Rakt genom gick ljuset, men några grader kanske det böjde av?Och där inne satt en mygga, upptäckte jag sen.Gick ett par steg till, lade mig platt på magen. Mellan mig och solen fanns ett litet bestånd blåklockor. Men denna var mer åt sidan.Vred mig lite mer mot solenHär blev det ljust! nästan rakt mot solen.Denna ser lite ensam och ledsen utMedan de här åldras tillsammans.Till sist en lite våt, tilltufsad maskros. Det som inte är helt perfekt är mer intressant. 

2016-10-09 22:15   präntare

Sprött och vackert.
🙂

Svar från Vibybo 2016-10-09 22:37

Tack o gonatt!

2016-10-10 07:59   Lena Holm

Mycket vackert, i synnerhet klockorna med spindeltrådar i. Jag antar att du blev blöt men det kan det ju vara värt ibland.
Hälsningar Lena

Svar från Vibybo 2016-10-10 09:01

Tack Lena, jag är van vid att bli blöt. Tålig klädsel som torkar lätt är det som gäller. Att komma ut lite nästan varje dag är essentiellt bokstavligen.