Natur med mest fåglar, blommor och makro. I övrigt allt som kan verka intressant.

Blandat från trädgården

Jag fortsätter här envetet, med det mesta i återkommande tema, men det kommer att bättra sig och bli lite mer intressant nästa omgång tror jag. Med andra ord tycker jag själv att det inte är så värst, men det duger. 

Tror jag måste klämma in en tanke här: Något som ofta slår mig, när jag ser foton från yrkesfotografer från svunna tider, är hur bra de är. Jag kan bara uttrycka min beundran där.  Gamla amatörfoton är väl mest som amatörfoton i dag, men i dag står människor mindre uppställda. Det var ju dyrt att ta bilder förr. 

Startar med 5 humlor, de är tacksamma varelser. Kommer att tänka på min farmor, som lärde mig ett knep som fungerade när jag var litet barn: Om jag blev stucken av en humla, spotta ordentligt på stickstället, och massera in det. Men sen jag blev vuxen har ingen humla stuckit mig.    Och detta, ser ut som något mitt emellan en fluga och en stekel.Som vanligt är nog bilderna en 3 veckor gamla. Här gick stararna till angrepp mot björnbären, men då fick det vara nog, och jag viftade bort dem. Grönfink, vars ljud ofta hörs i trädgårdenEtt moln, taget med mobilens kraftigaste zoom (beskärning). Det gjorde bildkvaliten så lidande, att bilden inte gick att konvertera till svartvitt på ett vettigt sätt. För mycket jpegpussel blev det, jag kallar det så när mjukvaran interpolerar för mycket. Har det något namn?Och till sist solregnat i färg. Måste erkänna att jag har en svaghet för abstrakta bilder och föreställande målningar. Så nu vet ni det. 

Inlagt 2016-08-18 09:40 | Läst 859 ggr. | Permalink
Tycker mycket om humla nummer 3. Mycket action och fin komposition.

Bertil
Svar från Vibybo 2016-08-18 10:19
Tack Bertil!
Humlor är sköna och du fick dessa fint där!
Svar från Vibybo 2016-08-18 13:32
Tack Dan, det är härligt avkopplande att ta bilder på humlor.
När jag skannat gamla bilder från cirka 1900 och framåt är jag också mycket imponerad över deras resultat.
Den stora bildskatten finns hos mina svärförälddrar i Wien. Där fanns det tydligen många kringvandrande fotografer som tog bilder i samhällena utanför Wien och sedan sålde dessa till de som var med på bilden.
Bilderna är ofta ganska små. Klart mindre än 10X15 cm. Oftast bara en fjärdedel.
I Wien finns också Leica museum som visar både bilder och utrustning från olika tider.
När man förstått vad de hade för utrustning och hur de framkallade sina bilder så kan man bara vara imponerad över vad de lyckades leverera.
Jag har i flera fall lyckats skanna dessa små bilder, förbättra dem i PS och sedan förstora dem till A4 med acceptabel detaljskärpa.
Det säger mycket om deras skicklighet som hantverkare.
Så att lära sig det tekniska och förstå det kan aldrig göra bilderna sämre.

Så jag bugar mig ödmjukt inför dem.
Kanske tror vi att de behövde mindre teknisk kunskap. Förmodligen är det tvärtom. De måste kunna blanda sina vätskor, bedömma ljuset osv. på ett helt anant sätt än vi gör idag
Detta är en bild troligen fotad och fframkallad av en sådan kringvandrande fotografef. Förmodligne 1927. Eftersom min svärfar som sitter i knät på gumman nu är 90.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/375331/3498259.htm
Dessa fotografer var tvingade att förstå den dagens teknik. Hur man blandade vätskorna, belyste bilderna. Brände in eller höll tilbaka delar vid förstoringen.
Så de som idag vill bortse från teknik glömmer bort att de som de ofta har som föreibild var framgångrika just på grund av sitt tekniska kunnande.
Att lära sig hur de gamla framgångsrika fotograferna gjorde kan aldrig vara fel. Inte heller att förstå dagen teknologi.
Svar från Vibybo 2016-08-18 19:25
Hej Mats!
Tyvärr brann min mormors bilder inne, men mor och far har kvar en del.
Att människor på något sätt skulle varit dummare förr tror inte jag heller. De fick klara sig med betydligt enklare medel, och det gjorde de. Det är värre med många i nutiden.
När jag i min ungdom tog mina första bilder, var det med en Agfa utfällbar bälgkamera tror jag mig minnas. I vart fall hade jag 120film ( 6X9 ) i den, och när jag lämnade in bilderna i byns fotoaffär, fick jag tillbaka dem som kontaktkoplor, det var billigare, och därvid de format de hade förr. Glasplåtar har jag använt på skoj, de var ju lite större.
När jag sedan började framkalla bilder själv var det av 2 skäl: hållbarhet gentemot framtiden, och kostnad. Och så var det spännande. Tog då med Practica super TL och Olympus trip 35. Båda slitstarka saker som jag kunde reparera vid missöden.
Så när jag tänker efter är jag nog en relik, trots mina unga år (64).
När man lär sig något måste man börja från grunderna, det är riktigt. Det har jag gjort med foto, målning, trädgård, och yrket jag haft. Bakom elektroniken finns hantverket.
Nä, nu får det räcka.
Ha det bra Mats.
Flash Gordon 2016-08-18 20:05
Ja då startae vi nog ungeäfr samtidigt. NUmera är jag 63 år. Den gamla kära Praktikan var också en del av min utveckling.
Skönt att att teknologin har gått framåt.
Idag kan ju gammlefarmor ta en lyckad bild av sina barnbarn med sin mobil.
Det är trots allt ett stort teknologiskt framsteg.
Din tredje humla är ju kalasfin ! Jag gillar också dina fina starar men jag förstår att det inte kan få äta björnbär hur som helst.
Hälsningar Lena
Svar från Vibybo 2016-08-18 19:30
Tack Lena!
Ofta är det så, att de bilder jag själv tvekat att ta med, de gillar folk bäst. Har jag lärt mig.
Men det är väl så, att jag suttit och glott länge på dem under bildbehandling, samt minns verkligheten, och har därför min egen syn på dem.