Holga en leksakskamera, eller?
Det är kanske nån av er andra som också "råkat ut" för en Holga. Holga förknippas ju med oskärpa, ljusläckage, vinjetteringar mm mm så varför fotografera med en sådan kan man fråga sig? Jag har en Holga 120 GN en mycket enkel plastkamera som tar 6x6 bilder på rullfilm. Inställningmöjligheterna är rätt så begränsade. Två tider "N" och "B", hur lång N är vågar jag mej inte på, men på B blir slutaren öppen som den brukar bli också på "normala" kameror. Bländaröppningarna är två "sol" och "halvmulet". Och avståndsinställningen är typen "halvfigur", "helfigur", "grupp" och "bergstopp". Skärpa hittar man vanligtvis mitt i bilden medan det är lite si och så ut mot kanterna... Min kamera råkar dock vara ett exemplar som är rätt så ljustätt.
Holgan är nog inget för mera seriös fotografi, men i vissa situationer passar den bra. Dessutom är det roligt att fota med den, dels p.g.a dess enkelhet och dels för att man aldrig riktigt vet vad som sist och slutligen fastnar på filmen. Här är några holgabilder sedan ett par år tillbaka då det startade ett tiotal varmluftsballonger från Svartå slottsträdgård på valborgsmässoafton, några kilometer hemifrån.
Bilderna är tagna på TRI-X, iso 400 och framkallade i HC110 1:31 i 16 min vid 20°C.
//Stephen
Tommy S.
/B
Med Holgan handlar det väl om att försöka utnyttja nya möjligheter av bristerna...
Tommy S.
Ha det fint!
Tommy S.
Vänligen
Stephen
Tommy S.