Med XA-3:an i Tallinn
Sista helgen i oktober i fjol besökte jag Tallinn med ett par kompisar. Det var ingen egentlig fotoresa så jag hade enbart en Olympus XA-3 med mig. En liten praktisk kamera som ryms bra i fickan. Enda minuset att är den "tänker det mesta själv" och lämnar rätt så lite möjligheter för egna inställningar.
Dagarna var rätt så korta då och väderutsikterna var inte de bästa så jag laddade kameran med Ilford HP5+ som jag exponerade enligt ISO 400. Filmen är framkallad i XTOL 1:2 15½ min i 20 grader. Jag tycker kornigheten hålls på rätt så lämplig nivå med den här framkallaren, det syns men blir inte allt för störande.
Först det obligatoriska besöket på utsiktsplatsen på Toompea.
Tallins gamla stad är full av "sockersöta pepparkakshus", väldigt mysig och fin på alla sätt ov vis, men också lite sönderfotograferad. Jag dras lätt ut från centurm och söker andra motiv som t.ex Linnahall som står och förfaller.
Det påminner om en tid som åtminstone jag, var helt säker på att aldrig skulle komma åter. Idag är jag inte längre så säker...
Här är Thomas på g med sin Tenax.
Blandade bilder från Linnahall
Den sista bilden får symbolisera framtidstro och hopp om ljusare tider, att kommande generationer tar förnuftet till fånga och gör allt för komma överens och bygga broar!
Jag minns att jag hade en Olympus XA i slutet av 80-talet, som var riktgt bra, som man alltid kunde ha med sig i fickan. Dock så tecknade den aningen mjukt, och kunde även vinjettera lite. Hade även en Minox GT-E på den tiden, och med den blev negativen lite hårdare och skarpare än med Olympusen. Men båda två var helt kompetenta kameror, som enkelt fick plats i fickan.
Jag blev nog själv också förvånad att måsen hade så bra tålamod, är väl såpass van vid folk.
En XA skulle säkert vara en bättre kamera, med fler inställningsmöjligheter. Men i ibland är XA-3:an rätt kamera, snabb och enkel att använda och levererar mer än godkänt resultat.