Tid!
"Vi har inte tid! Vi har aldrig haft det så tufft som den här hösten, tiden räcker inte till! Vad ska vi plocka bort, vår tid räcker inte?"
Jag är så trött på alla som hela tiden tjatar om att de inte har tid. Att tiden inte räcker och hur mycket de jobbar. Det märkliga är att det alltid är samma personer som ältar detta, som sitter en kvart längre kvar på rast än alla andra eller använder en halvtimme av konferensen att upprepa tidsbristen som ett evigt mantra. Kanske skulle de spara lite tid på jobbet om de slutade att tjata och älta och göra sina arbetsuppgifter istället.
Jag vet! Jag låter sur, irriterad och kanske lite bitter men det är så tröttsamt att höra samma visa om och om igen. Det är samma sång varje år och det känns som om dessa personer sitter och väntar på att någon ska lösa deras tidsproblem. Denna någon är nog ofta chefen.
Syskonbarn i väntan på den stora vågen
Varför fastnar människor i detta tidsperspektiv hela tiden? Varför inte ta tag i saken och göra något åt det? Själv är jag en evig tidsoptimist som alltid har massor att göra men inser att det är bara jag som kan göra något åt det, ingen annan.
Lever vi idag i ett samhälle där fler och fler blir ett offer under tidspressen och som inte klarar av att dra i handbromsen och styrka alla måsten? Mobiler, mail och snabba frågor som kräver snabba svar. Jag vägrar! Det händer till och med att jag inte har kollat min mobil på en hel dag... Kan ni tänka er... och jag överlever!
