40, jisses vad skönt!

Förut var jag en person som alltid var på väg någonstans. Jag hade aldrig ro att stanna kvar utan ville vidare, vidare mot nya mål och nya världar. Jag hade tusen järn i elden och hann med nöd och näppe göra klart det jag hade bestämt att jag skulle göra innan jag hade påbörjat något nytt.

Nu när jag har fyllt 40 har jag fortfarande många järn i elden och ständigt nya projekt i tanken men... jag märker att jag har dragit ner på tempot. Jag kan stanna upp och njuta av det jag gör. Jag behöver inte rusa vidare utan jag kan känna mig nöjd för ett tag och bara vara i stunden.

Alltid på G - på väg någonstans! Två vänner på väg mot Manhattan!

Vad skönt det är att bli äldre och få andra perspektiv. Det var inte fel att vara 20 men jag vill inte tillbaka. Visst är det bra att vara på gång, bara man inte glömmer att njuta av dagen och stanna upp ibland!