Lyckades sno till mig lite tid!

Har åkt till Gotland och hälsar på mina föräldrar. En stor fördel när man är föräldraledig är att man kan umgås mer med nära och kära utan att boka in varenda helg ett halvår fram i tiden. Gotland på vintern utan snö är otroligt vackert och ett Gotland med snö är magiskt.

Idag åkte vi till Fridhem, ett av mina favoritställen. Vattenfallet var totalt täckt av is och det var hur läckert som helst.  Eftersom Prinsen bara är tre månader kan jag inte hänge mig totalt och ägna en hel dag till att fånga ljuset i isen men jag lyckades sno till mig en kvart.

I bergakungens sal!

Det är så underbart att gå längs havet och låta vinden blåsa bort all vintersåsighet i huvudet.

Idag märktes det att våren är här.Marssolen är stark och jag, jag bara njuter!

Snuskgubbe!

Förra året när jag var ute i skogen och gick sprang jag på en riktig träbock som låg och blottade sig. Kunde inte låta bli och ta några bilder och med de sista dagarnas samtalsämne på bloggarna kom jag ihåg bilderna.

Här kommer mitt bildbidrag i debatten.

Landet lagom och gråtoner!

Sverige blir ju alltid kallat för landet lagom. Ett land som har en jantelag och du ska inte sticka ut. Du ska anpassa dig och vara just...lagom. Ett ord som det påstås bara finns i Sverige. Lagom smal, lagom rik och lagom lycklig. Ett ganska bespottat ord och som många gör sig lustiga över. Man vill ju inte vara lagom.

Speciellt i den konstnärliga världen är det inte bra att vara lagom. Är man lagom är man inte en spännande människa med spännande tankar och åsikter. En kvinna som bor i ett lagom stort hus, med lagom många barn, en lagom äkta man är en tråkig människa som inte kan bidra med mycket. Man måste vara excentrisk och sticka ut för att ha något spännande att visa världen.  Man ska vara lite "crazy".

Men kan man inte det om man är lagom, ha något spännande att berätta alltså? Vad är jantelagen egentligen? Varför är det fult att vara lagom?

För mig är lagom det perfekta förhållandet, när pendeln inte slår ut på någon extrem sida utan man lyckas finna harmoni i mitten... Lagom! Ett förhållande att sträva efter.

Kan det vara så att nutidens jantelag egentligen är att man ska sticka ut, avvika från mängden, inte vara en av alla andra. Att vi säger att människor ser snett på en om man sticker ut, att vi har en jantelag för att visa "Hey, jag är annorlunda, jag bryter mot att vara lagom".

Eller så har jag kanske bara snöat in på ett ord eftersom jag går hemma med en 10 veckors underbar prins som är precis lagom, fast det är klart...han är ju exeptionellt smart för sin ålder och helt underbart söt...

Nu till ett annat tillstånd i vårt land! Det gråa vädret! Eftersom vintervädret och ett kjesarsnitt ställer till svårigheter att ge sig ut i naturen och fota tittar jag ut genom fönstret och fångar det jag ser när Prinsen sover.

Utsikt över sjön i en ljusare nyans!

Utsikt över sjön i en mörkare nyans!

Bilderna är färgbilder även om det är svårt att tro det. Varför jag visar två bilder som är likadana, förutom ljuset, är för att jag vill veta vilken bild du föredrar.

När jag tittar på mina bilder som är snarlika men  ljuset som skiljer dem åt har jag så svårt att bestämma mig för vilken jag ska visa, vilken som är bäst. Därför vill jag göra en liten, mycket vetenskaplig undersökning, av dessa två bilder.

Så vilken föredrar du, den första eller den andra?

Hjälp! Detta är ett nödrop! Tappade min kamera och nu funkar den inte!

Fotade med min Canon 40D och mitt nya objektiv som jag är så förtjust i. Tog några närbilder på fröställningarna. Inser att jag verkligen måste investera i ett stativ om jag vill få skarpa bilder.

Pluggar in kameran i datorn, för över mina bilder, tar ur sladden ur datorn men inte ur kameran, tappar kameran...

Allt ser bra ut tills jag nu på morgonen skulle ladda över nya bilder och inser att portalen i kameran är sönder! Hjälp! Vad gör jag nu? Går det att laga till ett hyftsat pris? Var i Stockholm kan man lämna in kameran?

Har letat på nätet men inte hittat något!

Fröställning i lilja!

Nu behöver jag er hjälp alla ni fantastiska människor på Fotosidan! Hjälp mig!

40, jisses vad skönt!

Förut var jag en person som alltid var på väg någonstans. Jag hade aldrig ro att stanna kvar utan ville vidare, vidare mot nya mål och nya världar. Jag hade tusen järn i elden och hann med nöd och näppe göra klart det jag hade bestämt att jag skulle göra innan jag hade påbörjat något nytt.

Nu när jag har fyllt 40 har jag fortfarande många järn i elden och ständigt nya projekt i tanken men... jag märker att jag har dragit ner på tempot. Jag kan stanna upp och njuta av det jag gör. Jag behöver inte rusa vidare utan jag kan känna mig nöjd för ett tag och bara vara i stunden.

Alltid på G - på väg någonstans! Två vänner på väg mot Manhattan!

Vad skönt det är att bli äldre och få andra perspektiv. Det var inte fel att vara 20 men jag vill inte tillbaka. Visst är det bra att vara på gång, bara man inte glömmer att njuta av dagen och stanna upp ibland!