Hottad iPhone. Går som en klocka.

Har byggt om min iPhone så den är nu helt mekanisk. Här kan ni se in i maskineriet.

och så lite tydligare

Skaffade mellanringar till min OM-D men eftersom det blåste och regnade i helgen så fick det bli makrofotografering inomhus. Urverket i min Lemania är ett vackert och tacksamt objekt. Tycker jag.

2 bilder som är beskurna och nedskalade c:a 50%  (till iPhonestorlek 640x960). De är tagna på fri hand så det var lite lurigt att träffa rätt med det korta skärpedjupet. Objektivet är Olympus 45mm/1,8 och så en mellanring som är  10 eller 16mm.  Minns faktiskt inte vilken av dem.

Här är först bilden som fick bli "skrivbord" i telefonen.

Lemaniaverket igen i en annan vinkel och lite annat ljus.

Blir väl jakt på småkryp och närgångna bilder på ståndare och pistiller och annat spännande när vädret tillåter.

tick tack

Pa

Det är grönt.

Efter dagens myckna regnande blev det en riktigt fin kväll här i Stockholmstrakten  så jag tog en liten kvällstur på cykeln. Först en fika i Vasastan och sen förbi Norra begravningplatsen (Solna) som är vacker i kvällsljus.

Min nya kamera har några inbyggda effekter som kallas Art Filter. En är diorama som pga det förminskade skärpedjupet kan ge en effekt av att det är en minityr eller modell som är fotograferad. Den här effekten är kanske lite väl vanlig nuförtiden i alla möjliga bilder.

Om man vänder min kamera till porträttläge så får man en tiltfunktion (tror jag det heter) med det här filtret. Och då kan det bli så här.

Njutningar en söndagseftermiddag

En tur på stan ( = Stockholm i mitt fall) och nya kameran fick hänga på. Jag måste säga att det är riktigt skönt att slippa 1½kg kamera med glugg. Trivs bra med min Olympus OM-D även om jag har mycket kvar att lära om denna lilla invecklade men mångsidiga fotoapparat. Jag har ännu inte installerat Olympus Viewer så det är bara jpeg som gäller just nu men skall skaffa Lightroom med ACR så ska vi se vad Raw-filerna har att ge.

Bilderna i dagens blogg är tagna med Olympus 45mm 1,8. De är alla beskurna, några lite grann  och några lite mer, och så nedskalade förstås till 1024pixlar på bredden.

Längst ute på Djurgården hade en tjej hittat sitt sätt att njuta av den lediga dagen.

Själva fotografen fann på väg hem till Solna denna njutning i Kungsträdgården.

Någon annan njöt av något annat. ( och fotografen fick testa kort skärpedjup)

Söt frisyr. Och frisyrbäraren njöt av mat men den fick inte vara med på bild.

Flicka får Moa Lignells (tror jag) autograf på armen. Det var nog njutbart för henne.

Tack för idag. Adjö.

/Pa

10 minuter för sent

Ballongjakt med cykel är lite kämpigt. Svårt att hänga med liksom. Hade jag kommit fram tidigare kanske det hade blivit lite mer spännande bilder när ballongchauffören satte ner ekipaget på en gräsplätt vid Ballonggatan ( det är sant , den heter så) i Solna. Helt nära ett bostadsområde.

Men är man där så får man allt ta några bilder även om ljuset börjar försvinna (och trots att man är sur för att man kom lite sent).

Att tömma ballongen tyckte både stora och små var en rolig avslutning på nationaldagen.

Nu gick luften ur mig också. Godnatt, sov gott.

/Pa

Jag fick rätt, men på fel sätt. Och ganska roligt blev det :-) Lite om Olympus OM-D

För fyra veckor sedan visade jag en bild på den första körbärsblomman vid min balkong. Jag var lite dyster eftersom jag kände att det kanske var sista gången jag fick möjlighet att fotografera just det körsbärsträdet. Vi struntar i varför just nu.

Nu kanske ( vågar man ropa hej?) det är "på bättringsvägen" men något i formuleringen blev rätt i alla fall. Det blev nämligen den sista bilden jag tog med min Canon 40D. Och på tal om att ropa hej så har jag sagt hej till en ny kamera. En sån här. 

En Olympus OM-D E-M5. För att det skall vara riktigt vetenskapligt har jag alltså placerat en tändsticksask i bild också. Tanken var att det skulle bli ett behändigare kamerapaket att släpa med sig för cyklisten Dahlström. Mindre och lättare blev det samtidigt som jag fick en nyare och bättre sensor (och fler pixlar, 16miljoner vs 10miljoner, om man tänder på det).

Små fina gluggar med fast brännvidd erbjuds också i m4/3-världen. Jag slog till på en 20mm/1,7 och en 45mm /1,8.  Kameran + 20mm + 45mm väger c:a 8hg mindre än 40D+17-55/2,8.

Nu har ju inte jag någon katt (jag har förstått genom olika fotoforum att man bör ta en bild på sin katt och visa den när man köpt nån ny fotopryl) så  här kommer i stället en bild på min följeslagare.

Har man en liten kamera så ska man förstås ha ett pannkaksobjektiv men min 20mm pannkaka verkar mera vara ett tiramisu-objektiv.

Ojdå, den tog slut plötsligt.

De där små fasta gluggarna är rätt bra på att återge detaljer. Det kanske inte är så lätt att se på nedskalade bilder så här kommer några exempel som visar hela bilden och så detalj, inzoomad till 100%. Jag skärper inte bilderna så mycket. Maskrosbilden är tagen med 45mm som är som ett kort tele i m4/3. 

Man blir lite sugen på en makroglugg.

Sen har vi ett självporträtt. Det har jag faktiskt färgkorrigerat lite (vet inte om jag lyckades så bra) för jag tyckte kameran gjorde mig lite väl röd i synen. Färgerna på jpeg från kameran är annars riktigt bra tycker jag. Det går att ställa ner "värmen" lite om man föredrar det. Först hela bilden på gubben, som egentligen inte är så tuff som han verkar på bilden (lite maffiosokänsla infinner sig alltid efter en tiramisu), och så en detalj på kalufsen.

Maskrosen är tagen med 45mm och porträttet (?) med 20mm.

Här kommer ett snyggare porträtt, en maskros till.

Är den bra då, den där kameran?   Jag tror det.  Just nu är jag lite bekymrad för att bildstabiliseringen verkar lite underlig vid vissa slutartider och det är inte bara jag som upplevt det.

Men en sak ska ni veta, jag vågar faktiskt inte rekommendera den och det beror inte på det jag nyss nämnde om bildstabiliseringen. Nej, det handlar om  kamerans alla möjligheter och menyer och manualen. Jösses säger jag. Jag förstår att många inbyggda möjligheter till inställningar etc. ger en utökad komplexitet. Men... det hade nog varit på sin plats att låta någon som skulle kunna likna användare vara med när manualen sattes ihop. Nu verkar den vara gjord av de tekniker som konstruerat kameran och programvaran  och som redan vet hur allt hänger ihop.

Jag tror att jag kommer att bemästra detta och jag tycker kameran är trevlig och jag tror jag kommer att få en och annan bra bild. Kanske  kommer jag att behålla min lilla Panasonic LX3 för den är bättre på s/v direkt i kameran känns det som. Bilden på OM-D högst upp är från LX3. Olympus Grainy Film är lite för mycket ibland. Här är en bild med det filtret. 

Det finns mer att leka med om man är på det humöret.

Hoppas jag kommit igång med bildfixandet och bloggandet nu så jag tar tag i reseberättelsen från förra sommaren :-)

Hej så länge

Pa