Vad är naturen värd?

Läs och begrunda. Jag har haft förmånen att kunna besöka björnarna både vid kusten och inne i vildmarken. Även i nordvästra Kanada har jag besökt varg och björn i orörd natur. Det är en stor upplevelse att möta björn och varg, att stå öga mot öga på få meters avstånd, helt öppet, men en ännu större upplevelse för mig var att få vistas i enorma, av människan helt orörda områden. Det här kommer att påverka utan tvekan, men vad bryr sig kapitalet och Trump om det?

https://www.nationalgeographic.com/animals/2020/01/alaska-brown-bears-pebble-mine/?fbclid=IwAR3D8lMA8Ba_nKoDf5YCy14kmt7vyQ7E1GEaxC_DOX9jGDh9_JDItOnULTE

Här är litet bilder från mina upplevelser. I Alaska var vi både vid kusten där terminal för omlastning är planerad och långt in i vildmarken inte så långt från planerad gruva. I Kanada var vi både ute i kustbandet och besökte kustvarg och längre in närmare fastlandet där vi besökte björnar. Bestående minnen från resorna förutom möten med djuren var att få vistas i de här helt orörda områdena.

https://www.fwphoto.se/alaska-augusti-2014

https://www.fwphoto.se/bccanadaaug-sept2018

Vi får hoppas att det här inte blir av men Trumpadministrationen och administrationen i Alaska är positiva enligt artikeln.

/Frode

Fotoåret 2019

Året har varit intensivt med många dagar i fält. Att beskriva allt skulle bli alldeles för mycket och för många bilder så i stället skriver jag om några resor under året. Jag har haft några utställningar och hållit ett antal föredrag, bl a på Vårgårda Naturfotofestival, på fotoklubbar och i Botaniska trädgården i Göteborg. På natursidan.se hade jag nöjet att kort få beskriva fotoåret den 5 december som "lucka" fem i naturjulkalendern, https://www.natursidan.se/nyheter/naturjulkalendern-frode-wendelbo/, och vilket sällskap man hamnade i där, mycket läsvärt under luckorna. I Fågelcentralens kalender för 2020 har jag med några bilder, kul att få bidra till deras beundransvärda verksamhet.

I februari åkte jag till Flatanger och Ole-Martin Dahle för att sitta i gömsle och förhoppningsvis fotografera kungsörn i snö, det gick inget vidare precis som året innan men en havsörn kom i alla fall till åteln sista dagen och räddade situationen. Annars finns det mat till småfåglar som ständigt är på plats så det finns att göra. Nytt försök i januari 2020

Nästa resa var årets stora. Jag och några goda vänner åkte till Kenya och Maasai Mara, två veckor i månadsskiftet april maj under regnperioden. Att vi valde att åka just då var dels att det var just regnperiod med förhoppningsvis maffiga molnhimlar och kanske blöta djur men också att det är betydligt färre människor i parken då. Maasai Mara är verkligen fullt av det mesta man kan önska sig i djurväg och ingen av dem bryr sig nämnvärt om vår närvaro. Små lejonungar, gepardunge, bäbishyenor och andra småttingar gav ständiga sötchocker och det var verkligen fullt upp hela tiden, från före soluppgång till efter solnedgång. Det är inte lätt att välja ut några få bilder från en sådan resa men mera finns på min hemsida fwphoto.se under fliken Travels.

Jag som gillar att fota med långa slutartider fick gott om möjligheter.

Att få bild på en gam på en torr gren har jag drömt om länge och nu fick jag en ny chans.

Särskilt på kvällarna byggdes fantastiska regnväder upp och flera kvällar sprakade himlen av blixtar och fantastiska färger.

Under sommaren är det ju litet stiltje vad gäller fotografering men det blev en hel del ormar hemmavid. Många tillfällen att fota snok, hasselsnok och även huggorm. Oj, här slank det in en bild hemifrån i alla fall.

Under sommaren blev det en tur till Runde, fågelberget alldeles söder om Ålesund, och då passade vi även på att åka en tur till Per Einar Rekdal som erbjuder havsörn och annat från båt. Lunnefågeln är den stora attraktionen på Runde men där finns mycket mycket mer, särskilt om man åker ut med båttur till fågelberget, ett måste om man är på Runde. Toppskarven kommer man nära från båten.

Per Einar Rekdal erbjuder som sagt båtturer med havsörn som kommer nära båten när de dyker efter utslängd fisk. Jag har varit på ganska många sådana turer så denna gången blev det fokus på långa slutartider. Då blir det inte många keepers men en och annan får ligga kvar på hårddisken i alla fall.

I juli hade jag fina dagar på Dovre i Norge men åkte tillbaka i september för att försöka fånga de bästa höstfärgerna. Denna gången var det verkligen intensivt, vädret var fuktigt, mörkt och murrigt men gav fantastiska möjligheter där färgerna blev riktigt intensiva. Myskoxar och älgar blev behållningen.

Bara veckan senare blev det en tur till Jaegersborg alldeles norr om Köpenhamn. I slottsparken går dovhort, sikahjort och kronhjort som har sin brunst just då. Det blev fina möten tidiga morgnar och kvällar.

Under hösten har det blivit en hel del i närheten trots att hösten har varit ovanligt mörk och trist på västkusten. Någon dag har vädret varit hyfsat men...

Under årets sista veckor har en hökuggla hållit till inte långt hemifrån så det har varit helgnöjet i december.

Nu är det bara en dag kvar av 2019. Ser fram emot 2020 med en del planer.

/Frode

Fotoåret 2018

Jag fick en påminnelse av Margareta Cortés häromdagen.
-"Letade ett av mina gamla blogginlägg och fick syn på ditt namn, om på att det var länge sedan jag sett det bland bloggarna."

Så då är det väl bara att summera fotoåret 2018 som var ganska innehållsrikt. 7 januari var uppenbarligen den första fotodagen förra året då jag fick sällskap av en riktig cirkusartist

Ekorrarna är ju fantastiskt söta och roliga att fotografera, verkar som vi hade litet snö här på västkusten, vi är inte bortskämda med det.

I februari fick jag en fantastisk dag med skäggmesarna och här syns ganska tydligt varför de heter just det, även om det mest ser ut som polisonger.

I mars börjar vårens bestyr på allvar. Strömstararna har jag på nära håll och följer regelbundet under vinterhalvåret. Att få sitta ganska nära och lyssna på den fantastiska sången i allt brus från vattnet... Underbart.

För oss naturfotografer är våren en hektisk tid, det känns som allt händer på en gång. Att sitta på jobbet och tänka att nu skulle jag varit ute... Varje vår känner jag att jag inte hinner med men trots allt får jag uppleva en hel del förstås, t ex orrspel som har blivit en återkommande aktivitet under senvintern och våren.

En annan återkommande våraktivitet är att besöka "mina" snokar. Den här våren blev speciell då jag vid ett tillfälle hade alla våra tre ormarter samtidigt med bara knappt en meter mellan dem. En snok och en hasselsnok låg faktiskt bredvid varandra varpå en fin huggorm dök upp bara knappt en meter därifrån. Här syns den bruna hasselsnoken bredvid snoken. Vid nästa besök hade jag också en kopparödla på samma plats.

Och den vackra huggormen

Vårkvällar kan jag sitta i timmar vid en skogssjö och följa revirkamper och all aktivitet bland större och mindre fåglar. Rörhöna

Sommaren är en lugnare period för många naturfotografer men en fiskgjuse kan väl komma till pass.

Häckande vitstjärnig blåhake var en av sommarens dragplåster, inte långt hemifrån.

På sensommaren lyckades jag äntligen få en del bilder på simmande snok

Hösten kommer med en ganska intensiv period igen. Naturen börjar stänga, färgerna förändras, ljuset blir behagligare.

Utan förvarning kommer den första snön, här redan i slutet av oktober. Nästa dag var den borta lika plötsligt som den kom.

Förvintern bjöd på en sparvuggla inte långt från Göteborg, den blev nästan världskändis. Norska och danska fotografer mötte jag på platsen. Här har den klätt sig i kjol

Tillbaka till strömstararna igen de sista dagarna 2018

Under året har jag rest till Norge för att fotografera havs- och kungsörnar och lunnefåglar, havssulor mm på Runde. Jag var i Ungern en vecka i juni med bl a biätare, rovfåglar, härfågel. Årets stora resa gjorde jag till British Columbia i Kanada för att hänga med kustvargar och de fantastiska Kermodebjörnarna eller spirit bear, de vita svartbjörnarna. Det var en upplevelse som sitter djupt. Att ta med det här blir för mycket, kräver nog egna blogginlägg. Bilder från mina resor kan ni ser på www.fwphoto.se

Nu är jag redan i full gång med 2019 och flera resor redan inbokade, det blir ett spännande år (precis som alla andra).

/Frode

Otjänlig morgon, bättre senare.

Gick upp 4 i morse för att tillsammans med Kenny fota änder från vattenytan. Detta betyder en plats där man verkligen kommer ner till vattenytan och kan ligga på mage och fotografera. Nu blev det inte så mycket med det, det blåste och var kallt och fåglarna höll sig på avstånd men några exponeringar blir det ju alltid. Att ligga på mage, även om vi hade liggunderlag, och fota med kameran framför sig visar tydligt efter en stund att man inte är så ung längre men vad gör man inte.

Nåja, efter ett par timmars sömn och litet mat gav jag mig av till Säveåns naturreservat tillsammans med min sambo. Här blev det flera exponeringar än i morse. Det är en mycket vacker dalgång utmed åns "forsar" alla årstider och våren visar sig från sin bästa sida här. Stora chanser för gräsand, knipa, storskrake, kanadagås, forsärla, strömstare mm mm.

Först en bild från morgonen och sedan ett antal från Säveåns naturreservat och till slut en från Jonsered. Storskrakar, gräsand och knipa.

Söndagen blev tjänlig ändå.  /Frode

Ännu en morgon...

hos orrarna. Dagen börjar med att gå upp kl 01:30 för att hinna hämta Kenny och sedan vara på plats i god tid innan det blir ljust. Vi var på plats strax efter 3 och sedan upp med gömslen och komma i ordning men orrarna var redan aktiva runt oss, vi hörde kuttrandet och vingslag.

Ljuset kom sakta krypande och snart kunde jag urskilja de vita stjärtarna men det var egentligen alldeles för mörkt för att fotografera men avtryckarfingret tvingar sig till några exponeringar ändå.

Nu höll orrarna på oavbrutet från klockan tre till framåt halv åtta då de sista lämnade arenan och flög till skogs. Efteråt känns det lika stort varje gång att få ta del av spelet och priset att få gå upp när andra är kvar på krogen eller på väg hem är lätt att betala.

Dubbla vingar?

Vi hoppades att några hönor var på plats.

Hejdå, nu flyger vi till skogs.

Fantastisk morgon blev det. /Frode