Roskilde-bloggen # 2956: Jan-Olov Bob Bovin.

Jag skrev detta den 2 oktober via FB på Messenger:

Hej Bob.

Jag har inte sett några blogginlägg från dig de senaste dagarna.

Förhoppningsvis är det inget fel?

Med många vänliga hälsningar från Erik.

När jag inte fick något svar och fortfarande inget blogginlägg kom,  sendte jag det till hans dotter Maria, som svarade med detta tragiska meddelande:

Hej, Eric.

Tyvärr har jag riktigt tråkiga nyheter. Pappa har gått bort. Han fick hjärtstopp förra lördagen, den 28:e sept. som inte gick att rädda.

Vi har inte orkat höra av oss, men tänkte att vi skulle gå in på han blogg och skriva om det där. Ska försöka göra det i helgen som kommer.

Jag funderar på att ha kvar bloggen och skriva som Corren, men har inte bestämt mig än.

Hoppas vi kan ha kontakt framöver.

Varma hälsningar Maria.

Mitt svar:

Hej Maria.

Det är väldigt dåliga nyheter som slår mig väldigt hårt.

Bob var den medlem på FS som jag kände mig mest på samma våglängd med. Vi fotograferade samma platser i var och en av våra städer och hade också ett gemensamt intresse för cykling.

Jag hade en stark misstanke om att något var fel, men inte detta. Och glad att jag inte bad om inlägg från honom på min blogg.

Jag sympatiserar med dig i din sorg.

Med de varmaste hälsningar från Erik. 

_______________________________________________________________________________________________________________________

Det är en person med en mycket omfattande karriär som har gått bort. Både arbetsmässigt, men också som fotograf. Jag tappar andan när jag läser hans beskrivningar på hans profilsida här på FS.

Min relation med Bob är bara genom bloggarna här på FS, men vi hade några gemensamma intressen. Bob fotograferade på sitt torg i Lund och jag fotograferade på mitt torg i Roskilde. Mina bilder var mer dokumentära och i serier. Bobs var mer porträtt och alltid med en antydan till humor som han var en mästare på att se och förmedla. Jag älskade hans bilder på hans vän "blomsterhandlaren". Bob nämnde flera gånger att han tyckte att våra två städer hade mycket gemensamt. De hade båda en katedral och de hade också båda ett universitet. Det senare gav också ett ungdomligt liv och bra motiv, vilket vi båda var fans av.

Ett annat gemensamt intresse var cykling, där Bob var lite avundsjuk på dansk cykling. Han kände dock många av de danska ryttarna och följde intresserat med. Vid senaste WM dök det upp några nya svenska ungdomsryttare som vi var spända att följa. Jag måste nu göra det själv och skriva om det här på min egen blogg.

Man kunde tydligt ana att familjen spelade en viktig roll för Bob när han nämnde och bloggade om sina "correr" Jan och Maria. Stoltheten lyste genom hans presentationer. Vi hörde också om "cykelbarnbarnen" Leo og om assistenten Nini då och då.

Jag sänder mina kondoleanser till hela Bobs familj.

Æret være Bobs minde.

//ERIK/

PS: I samförstånd med Maria väntade jag med att lägga upp mitt inlägg innan familjen ville göra det först.