Sländor, vad tänker man på då?
Ja kanske tänker man på trollsländor eller den slända Törnrosa stack sig på och sov i hundra år? Jag är ganska säker på att det inte är många som tänker på stövsländor!
Stövsländor, Psocoptera är små ganska oansenliga kryp som man finner lite varstans i naturen men som oftast passerar obemärkt bland småkrypsfotografer.
Jag upptäckte för några år sedan denna grupp småkryp, djur som jag inte ens visste existerade. Vi som "jagar" insekter har en metod som kallas bankning för att hitta krypen. Det går ut på att hålla t. ex. ett vitt paraply under trädgrenar och buskar och banka eller skaka och se vad som trilla ner i paraplyet. Jag fick alltid smådjur som jag gissade var olika bladlöss i paraplyet och de intresserade mig inte så dom skakades ur.
Jag prenumererade på bokverket Nationalnyckeln och en dag damp det ner en bok som heter Stövsländor, Psocoptera och på omslaget var ett fantastiskt djur. Boken var dessutom full med bra bilder av Krister Hall och texten av Bo W. Svensson var inte sämre. Helt plötsligt misstänkte jag att mina "bladlöss" i själva verket var stövsländor! De skulle förekomma allmänt i buskar och träd så nästa paraplyfångst skulle undersökas noggrant!
Sagt och gjort så jag tog ett par 5 millimeters "bladlöss" med hem för att kunna fotografera dem ordentligt under optimala förhållanden. Jämförde mina bilder med arter i boken och läste "Utbredning: I Norden är praktstövslända påträffad i Halmstad i Sverige, på Fyn och Langeland i Danmark samt i sydvästra Finland". Jaha, men jag bor ju i göteborgstrakten och det är en bit från Halmstad. Kunde det verkligen vara den? För att artbestämma stövsländor så går man mycket efter vingmönster och jag kunde inte få det till annat än praktstövslända (Stenopsocus stigmaticus). Skickade bilder till Krister Hall och han bekräftade att det utan tvekan var den arten. Alla små oansenliga och kanske ointressanta djur väcker inget större intresse hos vetenskapen (tror jag) så mina praktstövsländor var helt enkelt förbisedda och fanns naturligtvis inte bara i Halmstad utan var nog mer utbredda, bl. a. fanns de i Göteborg...
Här är den, min första stövslända. En hane av praktstövslända.
Stövsländor kan variera lite i färg beroende på födan. Nedan syns hane, hona och nymf som är grönare.
Fyndet av praktstövsländorna gjorde att mitt intresse väcktes och jag blev mer uppmärksam på vad som ramlade ner i paraplyet. Det fanns en mängd olika arter här och när jag inte längre förväxlade dem med bladlöss så tog insamlandet för fotografering fart. Tack vare den fantastiska boken om stövsländor var de flesta lätta att arta med hjälp av vingmönstret.
Bladloppor förväxlade jag ibland med stövsländor när de låg i paraplyet men efter ett tag kunde jag lätt sortera bort dessa innan fotograferandet.
Många arter föredrar visst substrat men under åren har jag kommit fram till att de kan hittas lite varstans på olika träd och buskar och på både löv och barrträd.
Jag har valt att samla in dem eftersom det faktiskt är ganska tidskrävande att upptäcka dem blotta ögat i naturen. Så bankning har varit metoden och sedan fotograferas de i "studio" sittande på det substrat de kom ifrån. Några ord om "studion". Det låter väl avancerat men studion är helt enkelt en vit plastlåda, oftast en tom glasslåda, 2 liters, så det blir lite glass ibland också... I lådan placeras kvisten, barren, bladet eller vad den nu satt på. Ljuset, dvs blixten slås genom glasslådan och blir till ett starkt mjukt ljus som dels fryser eventuella rörelser (från djuret eller min darriga hand) och tar fram detaljer på motivet.
Stövsländor är oftast ganska lugna, de flyger sällan men kan springa omkring rätt fort så viss regi kan behövas. Jag använder en mjuk akvarellpensel om jag behöver ge regi! Penseln används oftast när jag t. ex. behöver flytta djuren från insamlingburken till substratet. Lite pyssel är det att få sländorna på rätt plats, dvs inte bakom kvistarna utan uppe på, under eller framtill och här kommer penseln till användning.
Jag har under ett par år hittat några olika arter och eftersom det inte finns så många arter i Sverige så skulle man kunna hitta alla om gick in för det. Men det gjorde inte jag utan jag var nöjd med de jag träffade på i hemtrakterna.
Storleken varierar mellan små till pyttesmå och nymferna är än mindre så det är lite knepigt att få okej bilder på minsta.
Om nu djuren är mellan 4-10 mm total längd och man inte kan komma nära nog med sin kamera så går det väl bra att ta en "miljöbild"? Så alla makrointresserade kan fotografera stövsländor, så gör det!
De flesta stövsländor går ganska lätt artbestämma med hjälp av bl. a. vingmönstret och även könen kan ofta avgöras med hjälp av vinglängd eller storlek på ögonen. Nymfer tycker jag ibland är svårbestämda men man kan ha tur.
Den här nymfen hade jag ensam i en burk och hade ingen koll på vilken art.
Dagen efter blev den en nyömsad granfransvingeslända, Valenzuela burmeisteri, så då var nymfen det också!
Stövsländor lägger sina ägg där de håller till, på växter, grenar osv. De har en teknik där de täcker över äggen med någon orm av skydd, det kan vara skräp eller så väver de trådar över. Den teknik jag sett är just att täcka med vävtrådar.
När äggen lagts så täcker honan med hjälp av munnen över dem med trådar.
Därefter tycks hon lämna dem åt sitt öde.
Sådana äggsamlingar kan man se på det substrat men tar hem och det går att följa utvecklingen och att kläcka dem om man bara ser till att de förvaras med hög luftfuktighet.
Storleken på arterna varierar och som synes kan olika arter finnas på samma underlag.
Det händer en del överraskningar om man studerar dem lite närmare under fotograferingen. Som t. ex. denna stövslända som fick ett spel och blev helförbannad på en liten vivel som jag fotograferde samtidigt.
Slagsmål eller försök till parning? Ingen aning faktiskt men det såg ut som slagsmål med ständiga utfall mot den stackar viveln.
Vissa arter är lätta att känna igen som t. ex.
Flaggstövslända, Graphopsocus cruciatus, här hane och hona.
Mörkribbad fransvingeslända, Valenzuela flavidus, här en hona.
Prickdroppslända, Trichadenotecnum majus, en hona.
Mörkvingad jättestövslända, Metylophorus nebulosus, en hona.
De två senaste åren har jag legat lite lågt med letandet efter stövsländor men när någon visar upp sig ståtligt är det väl synd att inte ta fram kameran?
Klarvingad jättestövslända, Psococerastis gibbosa, en hona. Den gör själ för namnet, totalt kan de vara en centimeter långa!
För den intresserade finns boken "Stövsländor" https://www.nationalnyckeln.se/nationalnyckeln-till-sveriges-flora-och-fauna-cv-stovslandor-psocoptera
På nätet finns lite men inte så informativt som boken: https://www.brc.ac.uk/schemes/barkfly/homepage.htm
Beträffande makrofotograferandet jag håller på med, t.ex. "studion" och färgtemperaturer med mera så har jag redogjort för det i tidigare blogginlägg här https://www.fotosidan.se/blogs/closeup/index.htm?date=2012-07-01
och här om du vill börja från början i bloggandet https://www.fotosidan.se/blogs/closeup/index.htm?date=2012-02-01
Smart ide´ med den vita glassburken! Vad har du som bakgrunder? Är det något "fysiskt", eller något du lägger till digitalt?
https://www.facebook.com/groups/1499116180099802
https://www.facebook.com/groups/411352222330158/?multi_permalinks=2243522135779815
https://www.facebook.com/groups/252086751643244
Bakgrunderna består ibland av den vita lådan men oftare av färgark som jag skrivit ut eller något från naturen, på hösten ofta något snyggt blad. Men inget tillagt digitalt. Kan i. o. f. justera bakgrunden ibland, ljusa upp, mörka ner eller vinjettera.