Svalbard – Monacobreen, ett grafiskt drömlandskap
Måndag 9, tisdag 10 sept
Svalbard
Jag vet inte hur många gånger jag skrivit ordet ”fantastiskt” i min resedagbok… ett fantastiskt fantasieggande och fullständigt fascinerande landskap. Ogästvänligt, oberäkneligt, otillgängligt och oförlåtande. Hårda och taggiga spretar de karga bergen mot den grå skyn.
Men så… några minuter senare skiftar landskapet och blir plötsligt vänligt och vackert. Den fina pastellpaletten har målat himmel, land och hav i mjuka penseldrag. Ljuset är varmt och välkomnande. De taggiga bergen har förvandlats och har nu runda vackra former, vars toppar bäddas in i de fluffigaste moln.
Känner redan nu att när jag om bara några dagar måste lämna detta land, då lämnar jag även en liten del av mitt hjärta här… Detta magiska mäktiga land kommer för resten av mitt liv att kalla mig tillbaka.
Ja det passar bra att inleda detta inlägg med dessa rader, som jag efter att vi lämnat Monacobreen bakom oss, skrev för en inlämningsuppgift vi fick under resan ... För det var ju så, att varje gång vi besökt en ny vik där en vacker glaciär mynnade ut, tänkte jag att nu kan vi väl inte se något vackrare. Men så fel jag hade! Nu får bilderna tala för sig själva och jag är väldigt glad att vi kom fram till Monacobreen vid 20-tiden på kvällen. Det dunkla ljuset gjorde platsen extra magisk.
Vi var tacksamma för den lätta nysnön som fallit över bergen! Tänkte att jag måste ta en "referensbild", folk kommer inte att tro att landskapet verkligen ser ut så här! Som att världen nästan förvandlats till svart-vitt. Spetsiga toppar inbäddade i fluffiga moln.. :) Strax efter 24:00 har jag gått ut på däck igen, och fångar en del av besättningen som ska ut på egna äventyr... Hörde för övrigt talas om en förlovning som skett just här. Kan man välja en vackrare och mer romantisk plats? Skulle inte tro det! :)
Under natten låg vi för ankar här inne i fjorden, och efter frukost begav vi oss ut med zodiakerna. Inte alls lika magiskt som igår kväll men visst är det vackert! En säl kollar in oss. Har sin egna labb i munnen. Och är nyfiken :) Så var det åter dags att bege oss mot Origo för en god lunch!
Vill någon klicka upp bilderna i större format får jag rekommendera min andra blogg som finns HÄR. Eftersom jag kopierar över HTML-koden därifrån och hit blir det något knas med just den funktionen..
I bild nr 4 bildar berg och snö ett mönster som ser ut som en flygande fågel.
Per
Hälsn. Ulrika
Med vänlig hälsning,
Mats
Hälsn. Ulrika
Marianne
Hälsn. Ulrika