Vilket objektiv är skarpt?
- Trådstartare bEPH
- Start datum
Lars Johnsson
Aktiv medlem
Det är meningen att man ska skärpa bilden i t.ex. PhotoShop.
Tycker du inte att det hör till fotograferandet utan att man då manipulerat sina bilder
Anders Östberg
Guest
Jag håller med fullständigt...
När man använder film så påverkas resultatet av vilken film man använder (Velvia t.ex. är i mitt tycke en manipulation eller förvrängning av verkligheten), hur man framkallar, vilket fotopapper man använder och hur man jobbar med olika kemikalier, maskningstekniker och annat i mörkrummet för att ta fram den slutliga papperskopian.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför så många anser att justeringar av färg, kontrast, skärpa m.m. i Photoshop skulle vara mer manipulation än vad som sker i den kemiska världen. Om ni nu måste ha tillåtelse för att röra bildfilen, se det då som "framkallning" av "negativet" (dvs bildfilen i RAW eller JPG) från den digitala kameran.
bEPH
Aktiv medlem
Oj oj oj, nu kommer tråden att spåra ur
Först vill jag tacka alla som har svarat och hjälpt mig hitills, jag som är kapten för tråden iom. att jag skapade den kommer härmed gå under i min tråd
Jag håller med dig att det absolut inte är annorlunda än att kladda i den kemiska världen, båda sakerna tycker jag inte hör till fotografi utan är ren manipulation och förvrängning av bilderna.
Mycket av förvrängningen kan vara för att kompensera för dålig kunskap eller för dålig utrustning men båda fallen är ju klar manipulation.
Sen finns det viss förvanskning av konstnärliga skäl men då brukar det oftast vara tydligare så man ser det.
Anders Östberg
Guest
OK, jag tog visst båten ut på en biflod.
Hoppas alla är med på att vi tar den tillbaka till huvudfåran.
Som många redan sagt så är 50/1.8 ett skarpt objektiv, och att den största skillnaden mellan objektiv ligger på stora bländaröppningar.
Det finns andra faktorer också, olika skärpedjup kan ge olika intryck av skärpa, liksom kontrast, färgmättnad och CA. Det går att påverka intrycket en hel del i Photoshop även om det förstås är bäst att få så skarpt utgångsmaterial från objektivet som möjligt.
Hoppas alla är med på att vi tar den tillbaka till huvudfåran.
Som många redan sagt så är 50/1.8 ett skarpt objektiv, och att den största skillnaden mellan objektiv ligger på stora bländaröppningar.
Det finns andra faktorer också, olika skärpedjup kan ge olika intryck av skärpa, liksom kontrast, färgmättnad och CA. Det går att påverka intrycket en hel del i Photoshop även om det förstås är bäst att få så skarpt utgångsmaterial från objektivet som möjligt.
Per Krook
Avslutat medlemskap
Björn, det är hedervärt med en kapten som är beredd att gå under med sin skuta/tråd. Som mindre hedervärd råtta borde jag kanske dra mig mot landgången - om jag skall hinna vara först av...
Taskig överlevnadsinstinkt får mig att först skriva några rader...
Jag förstår inte inställningen att fotografi skall/kan vara en puritansk företeelse som enbart äger rum vid fototillfället. Det förutsätter, som jag ser det, att det finns en Enda Sanning som fotografen skall återge utan egna perspektiv. Är det ens möjligt? Är det önskvärt? I de flesta fall tycker jag att det handlar om bildskapande som skall förmedla fotografens känsla. Ibland ligger denna känsla väldigt nära andra personers känslor, ibland inte. Varför skilja på val av film, filter, motiv, vinkel, brännvidd å ena sidan och analog och digital efterbehandling å andra sidan? Jag tycker det känns som att man begränsar sig alldeles i onödan - lite att som målare aldrig skulle gå tillbaka och peta i en målning som han/hon påbörjade dagen innan.
Ett undantag - som jag ser det - är nyhetsbilder, där fotografen får ta på sig ett ansvar för att skildra ett verkligt skeende. Precis som att den skrivande journalisten bör försöka skildra vad som faktiskt hände. Att utsträcka denna begränsning till alla skribenter, vore ju att stänga dörren för all prosa och poesi. Jag ser foto på samma sätt.
(Att inte alla nyhetsreportrar och nyhetsfotografer alltid följer det ovanstående är en annan femma.)
MVH från en råtta som kastar sig mot landgången...
EDIT: Jag skrev ovanstående samtidigt som Anders försökte ta tillbaka tråden till sitt ursprung. Genom denna efterbehandling av mitt inlägg vill jag visa att jag respekterar detta.
Taskig överlevnadsinstinkt får mig att först skriva några rader...
Jag förstår inte inställningen att fotografi skall/kan vara en puritansk företeelse som enbart äger rum vid fototillfället. Det förutsätter, som jag ser det, att det finns en Enda Sanning som fotografen skall återge utan egna perspektiv. Är det ens möjligt? Är det önskvärt? I de flesta fall tycker jag att det handlar om bildskapande som skall förmedla fotografens känsla. Ibland ligger denna känsla väldigt nära andra personers känslor, ibland inte. Varför skilja på val av film, filter, motiv, vinkel, brännvidd å ena sidan och analog och digital efterbehandling å andra sidan? Jag tycker det känns som att man begränsar sig alldeles i onödan - lite att som målare aldrig skulle gå tillbaka och peta i en målning som han/hon påbörjade dagen innan.
Ett undantag - som jag ser det - är nyhetsbilder, där fotografen får ta på sig ett ansvar för att skildra ett verkligt skeende. Precis som att den skrivande journalisten bör försöka skildra vad som faktiskt hände. Att utsträcka denna begränsning till alla skribenter, vore ju att stänga dörren för all prosa och poesi. Jag ser foto på samma sätt.
(Att inte alla nyhetsreportrar och nyhetsfotografer alltid följer det ovanstående är en annan femma.)
MVH från en råtta som kastar sig mot landgången...
EDIT: Jag skrev ovanstående samtidigt som Anders försökte ta tillbaka tråden till sitt ursprung. Genom denna efterbehandling av mitt inlägg vill jag visa att jag respekterar detta.
Tobiasl
Aktiv medlem
Jag tror du missar poängen lite grann. Man "måste" ALLTID skärpa bilderna alldeles oavsett vilket objektiv man använder. Ingen DSLR kam prestera bilder som har perfekt skärpa direkt om du så sätter objektiv i 50 000 kr klassen på den.
Man kan naturligtvis låta kameran skärpa bilderna innan de sparas ned på minneskortet (vilket väl görs i alla kompaktkameror) men man får bättre resultat om man fotar i RAW och sedan sköter skärpningen i ex. Photoshop.
Det har inget med "manipulering" att göra utan kan ses som ett sätt att få ut det mesta ur urustningen. Ingen efterbehandling i världen kan "rädda" en bild som tagit med ett dåligt objektiv.
Om du lämnar in negativ för framkallning så är väl det normala (om man inte säger till) att dessa biler skärps före utskrift, alltså även om de är tagna med film(?).
I varje fall görs detta med digitala bilder.
Man kan naturligtvis låta kameran skärpa bilderna innan de sparas ned på minneskortet (vilket väl görs i alla kompaktkameror) men man får bättre resultat om man fotar i RAW och sedan sköter skärpningen i ex. Photoshop.
Det har inget med "manipulering" att göra utan kan ses som ett sätt att få ut det mesta ur urustningen. Ingen efterbehandling i världen kan "rädda" en bild som tagit med ett dåligt objektiv.
Om du lämnar in negativ för framkallning så är väl det normala (om man inte säger till) att dessa biler skärps före utskrift, alltså även om de är tagna med film(?).
I varje fall görs detta med digitala bilder.
Anders Östberg
Guest
Håller i princip med även om jag har något undantag där skärpning inte behövs. Blommor fotograferade med stor bländaröppning på 135/2 eller 300/2.8 t.ex. kan få helt rätt look precis på gränsen till skarpa. Fast då vill man förstås inte ha alltför knivskarpa bilder heller.
raderad12
Aktiv medlem
Den här bifloden är inte klar än..
Olika papper ger olika resultat, är det bara ett visst papper som är rätt och alla andra manipulation/förvrängning?
Film får olika kontrast och färger beroende på hur "sliten" kemin är, vilken temperatur den har, agitationsteknik och hur länge filmen ligger däri. Ja, tom. vattnets kvalité man späder kemin med kan spela in. Olika kemi-märken spelar roll osv..
Labbets optik, färgfilter och ljuskälla i förstoringsapparaten spelar in på slutresultatet. Kopistens skicklighet i att använda utrustningen spelar in, osv.. Finns det bara en utrustning handhaven av en människa som är det rätta, allt annat förvrängningar?
Olika film ger olika resultat, är det bara en film som är rätt?
Om du lämnar in samma film till 10 olika labb för kopiering, så kommer du att ha 10 bilder med samma motiv men som skiljer sig åt i färg ljusintensitet, gråskala och korn - Är bara det /du/ tycker är bäst som är äkta och alla andra labb syslar med förvrängningar/manipulation?
Jag håller annars med dig om att efterbehandling och fotografi inte är samma sak, men vill å det bestämdaste inte kalla efterbehandling för manipulation eller förvrängning. Men jag kan å andra sidan hålla med den som säger att gränsen där efterbehandlingen övergår till manipulation är suddig och något som nästan alla tolkar lite olika, ja tom. olika från bild till bild.
bEPH
Aktiv medlem
Citat ur fotosidans definition om vad som är manipulerat eller ej:
"På fotosidan.se definierar vi ett omanipulerat foto som ett foto som kan användas som bevis i rätten eller tryckt i en dagstidning, och utan minsta tvivel om dess äkthet. Dvs det som finns på filmen är exakt det som kameran såg. I sin renaste form så är motsvarigheten en framkallad diabild. Det är mot detta man skall sträva om man vill kalla sin bild omanipulerad."
Man ska sträva mot vad det var i fotoögonblicket, inte från eller mot vad som "ser bäst ut" för då manipulerar man bilden.
Som kanske förstås så är alla exempel med papper/kemi/allt annat tjoller helt oväsentligt, det är om man strävar mot eller från fototillfället som spelar roll för manipulering eller inte.
"På fotosidan.se definierar vi ett omanipulerat foto som ett foto som kan användas som bevis i rätten eller tryckt i en dagstidning, och utan minsta tvivel om dess äkthet. Dvs det som finns på filmen är exakt det som kameran såg. I sin renaste form så är motsvarigheten en framkallad diabild. Det är mot detta man skall sträva om man vill kalla sin bild omanipulerad."
Man ska sträva mot vad det var i fotoögonblicket, inte från eller mot vad som "ser bäst ut" för då manipulerar man bilden.
Som kanske förstås så är alla exempel med papper/kemi/allt annat tjoller helt oväsentligt, det är om man strävar mot eller från fototillfället som spelar roll för manipulering eller inte.
Per Krook
Avslutat medlemskap
Eftersom kapten Björn styr in på bifloden, så dristar jag mig att hänga på...
Personligen har jag inga problem med denna, eller liknande, definitioner. Självfallet skall man inte påstå att en bild är omanipulerad om den inte är det. Min poäng (om jag har någon ;-) ) är att jag inte förstår varför många rynkar på näsan åt efterbehandling/manipulation. Jag tycker att man kan jämföra med det danska Dogma-manifestets förhållande till filmkonsten i stort. Vill man lägga en massa begränsningar på sig (för att följa manifestet), så är detta givetvis helt fritt. Är man framgångsrik kanske man t o m är med och bildar skola. Att gå vidare och säga att film som inte följer manifestet inte är film - det är något annat.
Och precis som i Dogma-fallet, så kommer det ibland att uppstå diskussioner om någon viss konstnär verkligen följde manifestet såsom han/hon påstår.
Personligen har jag inga problem med denna, eller liknande, definitioner. Självfallet skall man inte påstå att en bild är omanipulerad om den inte är det. Min poäng (om jag har någon ;-) ) är att jag inte förstår varför många rynkar på näsan åt efterbehandling/manipulation. Jag tycker att man kan jämföra med det danska Dogma-manifestets förhållande till filmkonsten i stort. Vill man lägga en massa begränsningar på sig (för att följa manifestet), så är detta givetvis helt fritt. Är man framgångsrik kanske man t o m är med och bildar skola. Att gå vidare och säga att film som inte följer manifestet inte är film - det är något annat.
Och precis som i Dogma-fallet, så kommer det ibland att uppstå diskussioner om någon viss konstnär verkligen följde manifestet såsom han/hon påstår.
bEPH
Aktiv medlem
Eftersom jag inte på något sätt är en kapten av rang så hamnar skutan rätt snett ibland, men vattnet är blött även där så jag tuffar på.
Jag har absolut inget mot manipulerade bilder, de blir nästan alltid snyggare. Men däremot att säga att de är ett fotografi, eller iaf. dra slutsatser att nån är en duktig fotograf utifrån dem tycker jag inte om.
Jag har absolut inget mot manipulerade bilder, de blir nästan alltid snyggare. Men däremot att säga att de är ett fotografi, eller iaf. dra slutsatser att nån är en duktig fotograf utifrån dem tycker jag inte om.
Per Krook
Avslutat medlemskap
Redan här tycker jag att man öppnar upp för diskussion kring renlärighet, OM man nu bara skall återge verkligheten. Pratar vi om verkligheten som vi ser med ögonen ENBART, eller den som vi ser genom sökaren? Hur vi beskär en bild (med brännviddsval), och vilket skärpedjup vi väljer, är i mina ögon ett personligt/konstnärligt val, som "förvränger" verkligheten. Vidvinkel på minsta bländare kanske återger verkligheten allra mest naturligt (=hur vi ser den med blotta ögat). Är det bara sådana bilder vi vill ha?
raderad12
Aktiv medlem
Just precis! Men oavsett vad man strävar efter, så kommer man aldrig ifrån efterbehandling, detta oavsett om det är handfast manuellt eller dator-automatiserat, redan kameran efterbehandlar när den sparar i jpeg, å vad som är "rätt" är ofta ganska subjektivt. Å en "klinisk" exakthet med fototillfället vill man i regel inte ha, det skulle ge väldigt livlösa bilder. En digi.kamera som gav filer med sådana egenskaper rakt av skulle antagligen sälja rätt dåligt. Någon här på fotosidan visade ett väldigt bra exempel i någon tråd om vitbalansering (jag hittar inte tråden), där han använde ett bröllopsfoto som exempel. Först en mycket fin bild som brudparet antagligen var mycket nöjd med, inget "pill", konstlad oskärpa eller så, kort sagt ett bra foto "bara". Sedan visade han en (blek)kopia av samma bild med "perfekt" vitbalansering.. Brudparet hade garanterat inte varit nöjd med den bilden om man säger så.. Samma sak gäller ju med film, vissa filmer passar inte för porträtt, medan andra inte är så bra för t ex. landskap, men det finns inget direkt rätt eller fel, det är upp till fotografen/skaparen och betraktaren.
Å för att återgå från "bifloden". Canons 50mm/1.8 är antagligen något av det skarpaste man kan få i förhållande till sitt pris. Men visst, den är hemskt plastig och känns tom. billigare än kitgluggen 18-55. Känns som att den slulle gå sönder direkt om man skulle tappa den i golvet.. men den är onekligen erkänt skarp.
Senast ändrad:
Gutta
Aktiv medlem
Någon i tråden sa nått om att man ska känna sina objektiv och att det inte bara är tekniken det beror på. Ville bara uttrycka mitt medhåll. Men i mitt fall beror det inte framförallt på optiken utan skakiga händer. Det har visat sig (för min del då) att jag inte alls är så stadig på handen som man skulle önskat och att det även om det inte syns på en lagom stor kopia givetvis visar sig väldigt tydligt när man förstorar upp bilderna på skärmen. Dessa rader eftersom jag misstänker att man med IS gärna tillåter sig ytterligare längre slutartider men kanske inte tänker på att IS:en inte hjälper en mot rörelseoskärpa.
En liten länk till bilder tagna med ett helt vanligt enkelt och mycket billigt 28-80/3.5-5.6. Är inte de skarpa så det räcker?
En liten länk till bilder tagna med ett helt vanligt enkelt och mycket billigt 28-80/3.5-5.6. Är inte de skarpa så det räcker?
stefohl
Aktiv medlem
Vilken diafilm då? Har du någon gång fotograferat ett och samma motiv med flera olika diafilmer, då har du sett hur stor skillnad på bildernas utseende du får med de olika filmerna. Nej, att kalla diafilmer för en objektiv beskrivning av verkligheten är verkligen en lång väg från sanningen.
Stefan
