Vilket objektiv är du kär i?
- Trådstartare snysop
- Start datum
Starslin.se
Aktiv medlem
Obesvarad?
Har ännu inte mött min stora kärlek, kan det bero på obesvarad kärlek då man är lite för fattig?
Nuvarande partner att kramas med är väl ändå mitt Sigma 17-35mm f/2.8-4 EX Aspherical....
Har ännu inte mött min stora kärlek, kan det bero på obesvarad kärlek då man är lite för fattig?
Nuvarande partner att kramas med är väl ändå mitt Sigma 17-35mm f/2.8-4 EX Aspherical....
Lothar Marunga
Aktiv medlem
Kär i ett objektiv?
I mitt fall är det tyvärr mer frågan om medlidande att deras "föräldrar" skickat ut dom i den stora vida världen dåligt utrustade och delvis med handikapp.
lm
I mitt fall är det tyvärr mer frågan om medlidande att deras "föräldrar" skickat ut dom i den stora vida världen dåligt utrustade och delvis med handikapp.
lm
Lothar Marunga
Aktiv medlem
Felfokuserar, glapp, ojämn kvalitet, CA,budgetlösningar m.m.
Å andra sidan rör jag mig i segmentet under 5 k.
lm
Å andra sidan rör jag mig i segmentet under 5 k.
lm
FotoZ
Aktiv medlem
Har jag inte upplevt med DA 18-55, FA 28-105 f/3.2-4.5, FA 135 f/2.8, FA 50 f/1.7, DA 35 f/2.8 Limited Macro - och alla dessa kostar under 5k. Tighta, solida, inget glapp och ingen felfokusering. Har inte haft några problem med CA på dessa och jag har ändå försökt framkalla det rejält. Den optiska kvaliteten kan jag inte klaga på för priset.
Lothar Marunga
Aktiv medlem
emotionell när det gäller Pentax objektiv
Kanske kan vara så att Pentaxägaren ser mer till prylen än till ändamålet...
lm
Kanske kan vara så att Pentaxägaren ser mer till prylen än till ändamålet...
lm
Lothar Marunga
Aktiv medlem
Hur mkt man än gillar ett objektiv så har det ett begränsat användningsområde. Går man utanför det området måste man byta. Eller innebär "kär i" att man håller fast vid favoriten och medvetet nöjer sig med sämre bilder eller t.o.m. struntar i att ta den bilden.
Kan det vara så att man omedvetet låser sig i favoritobjektivets "ram".
I så fall ser man mer till prylen än till ändamålet.
lm
Kan det vara så att man omedvetet låser sig i favoritobjektivets "ram".
I så fall ser man mer till prylen än till ändamålet.
lm
Zewrak
Aktiv medlem
Mjaoe.
Jag är "kär" i ett flertal objektiv. En del av rent sentimentala själ och en del för hur de presterar i sitt användningsområde. Ett gillar jag för att det inte går att få dåliga bilder ur det. Även om motivet är kasst, så blir bilden alltid bra
.Sen är det väl inte så att man bara måste vara förtjust i ett objektiv? Och jag måste säga att även om jag använder bälgar och macro objektiv för macrofoto, betyder inte det att jag inte blir gladare av att sätta på 135:an och ta porträttfoton på folk på gatan. Jag föredrar 135:an över macrofoto. Och därmed föredrar jag också det objektivet.
Om någon kom till mig och sa att jag bara fick behålla ett objektiv, så skulle det bli ett speciellt, det som ger mig mest fotoglädje.
FotoZ
Aktiv medlem
Nja, jag tycker inte det blir sämre bilder av att ha en viss begränsning i objektiv man har. Tvärtom säger jag! Jag föredrar fasta brännvidder framför zoomar just för att man mer eller mindre tvingas vara kreativ och upptäcka nya vinklar och möjligheter till uttryck jämfört med att stå på samma fläck och vrida på en zoom. Men visst har zoomar sina fördelar också. Oavsett zoom eller fast glugg så handlar det om glädjen med det.
Resultatet bättre, när man lägger ner tid på att titta runt och prova att utforska den fulla potentialen med den utrustning som man har.
Användarglädje handlar om att att det ska vara trevligt att använda. Det ska kännas fint att fokusera, att ta i. Är objektivet inte roligt att hantera så är detta dödande för kreativiteten. Det ska finnas en glädje, en kärlek, en känsla, i det som man håller på med och om utrustningen inte bidrar till att förhöja den emotionella laddningen och upplevelsen av ens fotograferande, ja då blir det inga bra bilder av det därför att man själv är på tråkigt humör.
Det är som Ralph Lundsten som har världens mest spejsade studio, varför? Jo, för att det hjälper honom vara kreativ. Och varför har jag Mac istället för Windows? Jo för att färgerna, de gulliga ikonerna och den mjuka looken gör mig gladare och på bra humör.
I allting vi har runtomkring oss så finns emotionell koppling, eftersom allting påverkar oss emotionellt. Färger, former, material, taktil känsla, dofter, smaker, ljud - allting påverkar oss. Medvetet och undermedvetet.
I det här så väljer vi det som får oss på bra humör, som är roligt och skojjigt. Och är det inte roligt och skojjigt, ja då blir det dåliga bilder av det.
Tala vänligt med din kamera
likt en hälsodryck det är
Tala vänligt med ditt objektiv
bra bilder det blir, när man är kär
Resultatet bättre, när man lägger ner tid på att titta runt och prova att utforska den fulla potentialen med den utrustning som man har.
Användarglädje handlar om att att det ska vara trevligt att använda. Det ska kännas fint att fokusera, att ta i. Är objektivet inte roligt att hantera så är detta dödande för kreativiteten. Det ska finnas en glädje, en kärlek, en känsla, i det som man håller på med och om utrustningen inte bidrar till att förhöja den emotionella laddningen och upplevelsen av ens fotograferande, ja då blir det inga bra bilder av det därför att man själv är på tråkigt humör.
Det är som Ralph Lundsten som har världens mest spejsade studio, varför? Jo, för att det hjälper honom vara kreativ. Och varför har jag Mac istället för Windows? Jo för att färgerna, de gulliga ikonerna och den mjuka looken gör mig gladare och på bra humör.
I allting vi har runtomkring oss så finns emotionell koppling, eftersom allting påverkar oss emotionellt. Färger, former, material, taktil känsla, dofter, smaker, ljud - allting påverkar oss. Medvetet och undermedvetet.
I det här så väljer vi det som får oss på bra humör, som är roligt och skojjigt. Och är det inte roligt och skojjigt, ja då blir det dåliga bilder av det.
Tala vänligt med din kamera
likt en hälsodryck det är
Tala vänligt med ditt objektiv
bra bilder det blir, när man är kär
Lothar Marunga
Aktiv medlem
Fungerar väl inte riktigt så. Kan väl inte ta en pannkaka om jag skall fota på 50 m. Hur mkt jag än vinklar och vrider.
Men för att överbrygga kan jag väl medge att jag har ett favoritobjektiv. Det är ett Tamron 80-250 3,8, köpt 1977. Det har en underbar finish, mjuk hantering och en fattning som saknar motstycke.
Jag använder det som brevpress eftersom det har en CA som får en regnbåga att blekna.
Nöjd?
lm
Jag hade Amiga, så jag är heller inte nöjd med PC.
Men för att överbrygga kan jag väl medge att jag har ett favoritobjektiv. Det är ett Tamron 80-250 3,8, köpt 1977. Det har en underbar finish, mjuk hantering och en fattning som saknar motstycke.
Jag använder det som brevpress eftersom det har en CA som får en regnbåga att blekna.
Nöjd?
lm
Jag hade Amiga, så jag är heller inte nöjd med PC.
