Vilken är din favoritsensor?

[stefohl]

Det är nog mest en fråga om smak och vana vilken råkonverterare som är bäst i såna här sammanhang, men den diskussionen tycker jag inte har med ämnet att göra (jag som person alltså - inte som moderator)

Nog väldigt svårt att koppla bort råkonverteraren från en diskussion om sensorn. Sensorn levererar ju bara ett råmaterial till råkonverterarens bearbetning av bilden. Som ett försök att säga åt en möbelsnickare att det bara är virket som avgör slutresultatet, inte verktygen som ska användas.

 

[snap01]

Pratar vi bra resultat med liten insats ur RAW så måste man ju även RAW-konverterarna. Jag har ju kört Lightroom (ofrivilligt) sedan version 1.0. Första versionerna var verkligen inte bra. Preview-renderingen med Sony RAW ARW rätt dålig. Trivdes inget vidare med det. Från version 3 ett stort lyft som blivit allt bättre fram till version 5.x som gäller nu.

Men i jämförelse med DxO Optics Pro 10 så är Lightroom väldigt ineffektivt. Man kan få väldigt bra resultat ur LR med mina RAW men det är alltid till en större arbetsinsats. Man kommer betydligt snabbare fram till ett bra resultat eller nära ett sådant med DxO än med Lightroom och det är nog många som lägger onödigt mycket tid på sin RAW-hantering som kanske skulle fundera över det.

Har man enstaka bilder man sitter och filar på så är väl det fine men har man hundratals så är det inte lika kul kanske.

kör du i raw o navönder photoshop eller LR så kan du dels använda preset från tex programmet vsco o då får du det på alla bilder på kortet på en gång du behöver bara välja vilken du vill köra annars ställer du raw konvertaren såsom du vill ha bilden o sparar den inställningen o då får du det stuket på alla bilder du öppnar där o kan finjustera o någon bild behöver det.
länk till vsco som ibland är passar grymt bra
http://grid.vsco.co/journal/p/1

 

[afe]

Nog väldigt svårt att koppla bort råkonverteraren från en diskussion om sensorn. Sensorn levererar ju bara ett råmaterial till råkonverterarens bearbetning av bilden. Som ett försök att säga åt en möbelsnickare att det bara är virket som avgör slutresultatet, inte verktygen som ska användas.

Absolut, men jag tänker att det kan bli en väldigt spretig diskussion om vi blandar in den parametern också - det räcker ju att samma sensor kan bete sig olika i olika kameror

 

[hbengtsson]

Nog väldigt svårt att koppla bort råkonverteraren från en diskussion om sensorn. Sensorn levererar ju bara ett råmaterial till råkonverterarens bearbetning av bilden. Som ett försök att säga åt en möbelsnickare att det bara är virket som avgör slutresultatet, inte verktygen som ska användas.

Jag ser det på två sätt. Du har rätt i att olika råkonverterare ger olika resultat beroende på hur programmet tolkar rådatat och vilken profil som används. Men - och som jag var inne på i ett tidigare inlägg - sensorns färgfilter (och viss del bildprocessor antar jag) när filen skapas påverkar ju i stor grad hur råkonverterare skall tolka den. En i övrigt identiskt exponerad råfil på samma motiv vid samma tillfälle från ex en Nikon D300 resp en Canon 5D har inte samma färgdata (om man skall vara petig) och därmed kommer resultatet (beroende på ljus och motiv) variera - med samma råkonverterare och profil - tex LR och Adobe Standard för att göra det lätt för sig.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det är nog mest en fråga om smak och vana vilken råkonverterare som är bäst i såna här sammanhang, men den diskussionen tycker jag inte har med ämnet att göra (jag som person alltså - inte som moderator)

Det har den väl i allra högsta grad i denna tråden.

Martin skriver ju följande:

"Sony RX100

Ja, ni läste rätt. Hur mycket jag än älskat systemkameror och stora sensorer så har jag faktiskt aldrig fått så fina färger som ur den enkla RX100:an. Jag skämtar inte.
Varje gång jag använder kameran svär jag över dess värdelösa användargränssnitt, skärmen som inte går att fälla ut, den söliga uppstarttiden och det synnerligen lynniga objektivet som kan ge allt från Holga-oskärpa till knivskärpa utan att man förstår när och varför det ena eller andra uppstår.

Men sen kommer jag hem, konverterar råfilerna till DNG (eftersom jag inte tänker betala för att uppgradera från PS CS5) och öppnar dem i ACR. Och tappar hakan. Gång på gång."

Rubriken talar alltså om sensorer men texten talar om Sony RX 100 och det är ju per definition sensor + objektiv. Sedan säger ju Martin att han fått sin upplevelse av bilden i ACR eller hur? Så är det ju med digitalfoto att det är en väldig massa lager på lager som bestämmer slutresultatet. Blandar man så in konverterarna så är det ju verkligt stor skillnad på dessa ofta.

 

[iSolen.se]

Det har den väl i allra högsta grad i denna tråden.

Martin skriver ju följande:

"Sony RX100

Ja, ni läste rätt. Hur mycket jag än älskat systemkameror och stora sensorer så har jag faktiskt aldrig fått så fina färger som ur den enkla RX100:an. Jag skämtar inte.
Varje gång jag använder kameran svär jag över dess värdelösa användargränssnitt, skärmen som inte går att fälla ut, den söliga uppstarttiden och det synnerligen lynniga objektivet som kan ge allt från Holga-oskärpa till knivskärpa utan att man förstår när och varför det ena eller andra uppstår.

Men sen kommer jag hem, konverterar råfilerna till DNG (eftersom jag inte tänker betala för att uppgradera från PS CS5) och öppnar dem i ACR. Och tappar hakan. Gång på gång."

Rubriken talar alltså om sensorer men texten talar om Sony RX 100 och det är ju per definition sensor + objektiv. Sedan säger ju Martin att han fått sin upplevelse av bilden i ACR eller hur? Så är det ju med digitalfoto att det är en väldig massa lager på lager som bestämmer slutresultatet. Blandar man så in konverterarna så är det ju verkligt stor skillnad på dessa ofta.

Visst är det så.

Tycker det skiljer mer på olika raw-konverterare än på de olika sensorer jag använt när man pratar om känsla, värme och färger.

 

[afe]

Ok, fortsätt diskutera råkonverterare ni, men det blir en herrans massa kombinationer att jämföra då

 

[iSolen.se]

Ok, fortsätt diskutera råkonverterare ni, men det blir en herrans massa kombinationer att jämföra då

Det kanske inte ens går?

Dvs att om en sensor levererar mättade färger som är trevliga men LR tonar ner desamma.

Om man då jämför med en annan sensor...vad är det man jämför egentligen? Ett försiktigt reglagedrag eller tom två i raw-konverteraren gör större skillnad på bilderna än den mellan sensorerna.

Det brukar pratas om att bilder alltid ska raw-konverteras, aldrig ska användas direkt ur kameran....så då hamnar vi i något väldigt fluffigt map jämförelser. För man drar ju i reglagen på sitt personliga sätt...och för vad man känner för i stunden.

 

[Sten-Åke Sändh]

kör du i raw o navönder photoshop eller LR så kan du dels använda preset från tex programmet vsco o då får du det på alla bilder på kortet på en gång du behöver bara välja vilken du vill köra annars ställer du raw konvertaren såsom du vill ha bilden o sparar den inställningen o då får du det stuket på alla bilder du öppnar där o kan finjustera o någon bild behöver det.
länk till vsco som ibland är passar grymt bra
http://grid.vsco.co/journal/p/1

Presets använder man i alla RAW-konverterare och jag har SLR Lounge i Lightroom men det är inte det detta handlar om. Presets är dumma men DxO gör mycket mer än så för de har som du säkert vet sin databas från testerna av sensorer och kombinationer av sensorer och objektiv att luta sig mot. Det är nog trots allt lite unikt. De kan med hjälp av denna skapa profiler som gör stor nytta. DxO har i de flesta fall liknande möjligheter som Lightroom att finlira med bilderna men ovanpå detta har de ett antal funktioner som är smartare och snabbare än något Lightroom har i alla fall.

DxO tycker jag har en helt annan fokus på produktivitet än Adobe haft och det tilltalar mig eftersom jag arbetet med rationalisering av IT-processer i många år. Jag har helt enkelt inget intresse av att lägga mer tid i en råkonverterare än nödvändigt så jag uppskattar att komma till skott snabbare om det går. Risken om man sitter med en massa bilder efter exv. inspirerande resor med mycket fotande är att man inte orkar igenom allt innan man distraheras av annat här i livet.

 

[stefohl]

En i övrigt identiskt exponerad råfil på samma motiv vid samma tillfälle från ex en Nikon D300 resp en Canon 5D har inte samma färgdata (om man skall vara petig) och därmed kommer resultatet (beroende på ljus och motiv) variera - med samma råkonverterare och profil - tex LR och Adobe Standard för att göra det lätt för sig.

Men Adobe Standard är inte samma sak för olika kameror. Namnet är densamma, men profilen är ju helt olika för olika kameror. Råkonverteraren plockar upp info om vilken kamera det är från EXIF-data och väljer rätt Adobe Standard profil för den kameran. Adobe Standard heter den bara för att den ska ge samma resultat färgmässigt från olika kameror, vilket den nästan klarar av att göra.

Och det är milt sagt inte petigt att säga att de inte har samma färgdata. Om du skulle kunna lura råkonverteraren att tro att din 5D fil kom från en D300 skulle du se en bild som ser radikalt annorlunda ut. Det går att göra sådana trick, vilket en del använt när de inte kunnat vänta på att en ny kamera ska stödjas. Då kan du säga att dina filer från en 5D mkII egentligen kom från en 5D. Men även då blev färgåtergivningen sämre.

Stefan

 

[Sten-Åke Sändh]

Visst är det så.

Tycker det skiljer mer på olika raw-konverterare än på de olika sensorer jag använt när man pratar om känsla, värme och färger.

Verkligen och det skiljer ju dessutom stort mellan olika teknikgenerationer i konverterarna. I Lightrooms fall var ju det stora steget mellan version 2.x och 3.x och det var dramatiskt men mest då vad gäller brushanteringen och även previewrendering blev klart bättre än i 2:an. Även DxO har sådana tekniksteg mellan version 8 till 9 när man förbättrade brushanteringen med Prime. När det gäller färgpåverkan så kom verktyget "Clearview" som trollar bort slöjor och dis. Smart lighting kom lite tidigare men även den påverkar färgerna.

I RAW-konverterarna finns det ett antal reglage idag som påverkar flera parametrar på en gång. Det gör ju att det inte alltid är så enkelt att jämföra vad som händer i en konverterare med en annan, så det kan man nog glömma. Det enklaste är väl att anstränga sig så mycket det bara går för ett optimalt resultat i respektive konverterare (vad nu det är) - kanske tills man inser att man inte kan få det bättre efter eget huvud. Det är ju i alla fall så att man utgår från samma huvud om det nu är samma person som gör sitt bästa i varje konverterare.

Men man kan alltid ha synpunkter på sådant för en enskild person är säkert bättre på att hantera den ena eller andra konverteraren så hur man än gör så blir väl det en ojämlik betraktelse.

 

[Photocon]

Jag anser absolut att typen av rawkonverterare har en oerhörd betydelse för resultatet och hänger gärna på den diskussionen.

Tyvärr har jag upptäckt något som försvårar en rak och ren diskussion. Sensor X +rawkonverterare A är min favorit. Så långt allt okej, men lägger man till parametern objektiv kan vissa problem att utvärdera det hela uppstå.

Exempel: Jag får, enl egen smak, mycket bra resultat med Sony A7R och D800 tillsammans med Sigma 35/1.4 DG HSM Art.
Använder jag min Sigma 12-24 DG HSM II på vilken som helst av de två kamerorna får jag ett bättre resultat med Raw Therapee.

Sedan har jag upptäckt att ACR i samma ger avvikelser beroende på vilket OS det körs under. Samma fil öppnad i ACR under PS 6 körd Windows 7 ställer reglagen i ett läge vid auto medan samma program kört under Windows 8 ställer reglagen lite annorlunda. Det ena vill till exempel höja exponeringen med +0,40 och det andra med med +0,70. Histogrammen avviker därmed också. Detta trots att det är samma fil.

Därtill kommer vilket filter som sitter på objektivet..

Egentligen hade det varit väldigt bra om det funnits en raw-standard som alla fabrikanter använde sig av.

//Lennart

 

[Ockie50]

Kodaks CCD sensor i min Leica M9 ger (i mina ögon) oslagbara färger vid ISO upp till 400.

 

[Leaflet]

Vad som är ditten eller datten i hela bildupptagnings-behandlingsprocessen lär kräva en egen tråd. Typ sensor-kamera-objektiv-databehandling-mjukvara-färgkalibrering-subjektivt tyckande-hänvisning till dxomark-färgblindhet-stativ-och märket på kaffetermosen..

Jag minns mycket tydligt när jag för några år sedan hade investerat nästan 6000 kr i en Sony RX100 och nästan idiotförklarade mig själv för att ha spenderat så mycket pengar på en kompakt. När kartongen öppnades och den lilla dyrgripen vägdes i handen, förvånansvärt tung, förnam jag en känsla av kvalitet. Liknande den jag hade känt när jag en gång i den analoga eran packade upp min Minox 35GL.

Efter premiärturen tankade jag förväntansfullt över dagens skörd av ettor och nollor till min MBP 17", öppnade Lightroom och beskådade resultatet. Nej, det här måste vara fel. Dessa bilder måste komma från min Nikon eller Olympus? Eller? Nejdå. Den lilla rackarn överraskade mig med helt fantastiska bilder! Färger, klarhet, kontrast, skärpa, "sting". Jag häpnade.

Idag, trots att denna lilla godsak går att få till ett avsevärt lägre pris, ångrar jag inte mitt köp det minsta. För att göra en lång historia kort. Svar; Sony RX100.

 

[Palletheking]

Jag sålde ju av hela min utrustning, dvs en D800E med massa objektiv. Blev sugen igen och tänkte att jag skulle gå över till Canon igen. Men hur som haver insåg jag att det dynamiska omfånget och de extra pixlarna kan vara ytterst användbara i vissa situationer. Framför allt det dynamiska omfånget tordes jag inte byta ut mot Canons något sämre sensorer på den punkten. Fick bli en D800E igen och jag ångrar inte att jag blev Nikon trogen.

 

[Damm på sensorn]

Gillar CCD:n i D200, D3000 etc. Mysiga färger på lägre ISO.

 

[Bengf]

Vad som är ditten eller datten i hela bildupptagnings-behandlingsprocessen lär kräva en egen tråd. Typ sensor-kamera-objektiv-databehandling-mjukvara-färgkalibrering-subjektivt tyckande-hänvisning till dxomark-färgblindhet-stativ-och märket på kaffetermosen..

Jag minns mycket tydligt när jag för några år sedan hade investerat nästan 6000 kr i en Sony RX100 och nästan idiotförklarade mig själv för att ha spenderat så mycket pengar på en kompakt. När kartongen öppnades och den lilla dyrgripen vägdes i handen, förvånansvärt tung, förnam jag en känsla av kvalitet. Liknande den jag hade känt när jag en gång i den analoga eran packade upp min Minox 35GL.

Efter premiärturen tankade jag förväntansfullt över dagens skörd av ettor och nollor till min MBP 17", öppnade Lightroom och beskådade resultatet. Nej, det här måste vara fel. Dessa bilder måste komma från min Nikon eller Olympus? Eller? Nejdå. Den lilla rackarn överraskade mig med helt fantastiska bilder! Färger, klarhet, kontrast, skärpa, "sting". Jag häpnade.

Idag, trots att denna lilla godsak går att få till ett avsevärt lägre pris, ångrar jag inte mitt köp det minsta. För att göra en lång historia kort. Svar; Sony RX100.

Jag slank in på Media Mark 2012, 6400 kr med liten väska och minneskort, lite väl dyr, men endast ett exemplar fanns inne, jag köpte den.

 

[Makten]

Men Adobe Standard är inte samma sak för olika kameror.

Frågan är hur det funkar om man som jag först konverterar råfilerna till DNG. Det har jag gjort med alla kameror de senaste två-tre åren, för att jag inte funnit nån anledning till att uppgradera Photoshop.

Vad jag tycker mig märka jämfört med många exempelbilder i tester på nätet är att jag får ut mycket mer brus, kanske för att råkonverteraren inte har en aning om vilken kamera som använts och därför inte "trollar" så mycket?

Hur som helst borde man rimligen kunna jämföra olika Sonysensorer i en och samma råkonverterare. Jag upplever att RX100 har rent bättre prestanda än a7, alltså att den kan återge fler färgnyanser. Vad som sen "ser bäst ut" är en annan femma och handlar mer om smak och tycke.

Den sensor jag gillat sämst är nog den i Olympus E-M5. Jag undrade länge och väl om det inte var objektiven, men kom fram till att det nog måste vara sensorn. Om den sen passar någon annan användare finfint så är det ju bra. För min del var det synd att den fick mig att lämna det fantastiska m4:3-systemet som jag verkligen gillade i övrigt.

 

[stefohl]

Frågan är hur det funkar om man som jag först konverterar råfilerna till DNG. Det har jag gjort med alla kameror de senaste två-tre åren, för att jag inte funnit nån anledning till att uppgradera Photoshop.

Vad jag tycker mig märka jämfört med många exempelbilder i tester på nätet är att jag får ut mycket mer brus, kanske för att råkonverteraren inte har en aning om vilken kamera som använts och därför inte "trollar" så mycket?

De råkonverterare som kan läsa en DNG-fil kan definitivt också se metadata i bildfilen vilken kamera som använts och applicerar brusreducering därefter. Det som är 25 i färgbrusreducering i Camera Raw/Lightroom är inte samma värde för alla kameror, utan det är en specifik justering gjord för den kameran. Noll är inte att du inte har någon brusreducering, utan det är bara den lägsta brusreduceringen som dessa program applicerar för den kameran. Så när jag säger att det är svårt att diskutera sensorprestanda utan att diskutera råkonverteringsprogram, så tycker jag att jag har rätt god grund till detta.

 

[Makten]

De råkonverterare som kan läsa en DNG-fil kan definitivt också se metadata i bildfilen vilken kamera som använts och applicerar brusreducering därefter. Det som är 25 i färgbrusreducering i Camera Raw/Lightroom är inte samma värde för alla kameror, utan det är en specifik justering gjord för den kameran. Noll är inte att du inte har någon brusreducering, utan det är bara den lägsta brusreduceringen som dessa program applicerar för den kameran. Så när jag säger att det är svårt att diskutera sensorprestanda utan att diskutera råkonverteringsprogram, så tycker jag att jag har rätt god grund till detta.

Nä, det är klart att det försiggår en hel del saker bakom kulisserna Frågan är väl om DNG-filen behandlas annorlunda i default-läge än motsvarande råfil direkt från kameran, om vi snackar ACR. Hade jag en nyare version av ACR så hade jag ju kunnat prova det själv.

RX100-filerna blir mer "dialiknande" med djupa skuggor (dock utan att svärta igen), så tonkurvan är säkerligen tämligen annorlunda. Dock har man lyckats jävligt bra med detta, för jag har svårt att efterlikna resultatet med andra kameror utan att det ser märkligt ut. Jag tycker mig också behöva göra färre justeringar än med a7 som kräver att man drar åt alla möjliga olika håll beroende på hur motivet såg ut.