Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varit med negativ eller upprörd situation vid gatufotografering?

Produkter
(logga in för att koppla)
För att återgå till ämnet, ett par exempel på ett par i mitt tycke väldigt oskyldiga situationer där jag ändå blev ifågasatt. Obs! Inga som helst ambitioner att detta ska vara street eller ens bra bilder. Rent privata minnesbilder - men tagna på gatan. 😉

Ville ha en bild på skylten för att minnas senare. Det var rätt folktomt och trist. När jag står där nerhukad ser jag pappan och barnen närma sig och väntar in dem för att få lite liv i bilden. Som ni ser riktar jag inte kameran mot dem, utan mot skylten. Som ni också ser har pappan redan ögonen på mig. Två steg till och kommentaren kommer, med arg och anklagande röst. "Vad är det du fotograferar?". "Skylten där" som svar räckte för att han skulle komma av sig. Så är det oftast. En väldigt vanlig händelse för mig. De mer aggressiva och påstidiga påhoppen är sällsynta, men sånt här är också otrevligt och gör att man liksom känner ögon på sig ett tag.

PC180023_DxO_darkt-E.jpg

Ännu mer långsökt situation. Jag insåg att SRs hus är rätt snyggt och ville ha en bild på det. Står och trycker ryggen mot skyltfönstret på andra sidan gatan för att få med så mycket som möjligt. En kvinna, svensk, kommer ut ur huset, kliver in i en av bilarna som står där framför (utanför bild, till vänster, nedanför ett par trappsteg som skymtar), men kommer omedelbart ut igen, stegar resolut över gatan och fram mot mig och säger, så klart i arg ton "Vad håller du på med?". Jag svarar "Jag fotar huset där. Jag tror inte du kom med på bilden. Vill du se?". Då verkar hon bli generad och säger att det inte behövs, att det är OK och återvänder till sin bil.

pb100050_dxo_darkt_enfuse(2)-E.jpg


Vad är det med folk? Jag skulle själv inte gilla om nån tryckte upp en kamera i ansiktet på mig eller följde efter mig och fotade, paparazzi-stil. Men att protestera över att jag råkar vandra in i någons bild skulle inte falla mig in.
 
Senast ändrad:
Har varit med om det en enda gång, när jag i december fotograferade på Nedrelånggatan den gränd som utgår från gatan i form av ett valv, kommer inte ihåg namnet, en kille kom gående upp mot Långgatan och kom med på bild, det tyckte han inte om, så han insisterade på att jag plockade bort bilden. Även om jag försökte förklara för honom att då det var en offentlig plats, hade jag full rätt att fotografera även om personer kom med. För att undvika vidare diskussion plockade jag bort bilden. Men jag funderade på om jag nu hade använt min analoga kamera hur då? där kan jag för det första inte visa bilden, och för det andra inte plocka bort den på studs.
Hans-Peter
 
Du får dra ut filmen och förstöra hela rullen helt enkelt. 😉

Så klart inte! Konstigt förresten det Johan sa oven, att både folk och vakter bryr sig mindre om analoga kameror. Varför då, kan man undra.
 
[...]
Det finns mycket underbar gatufotografi på Instagram – det är bara att se till att följa rätt typ av fotografer.
Det finns säkert en lista någonstans på vilka fotografer som är godkända att följa...

Hela den här delen av tråden blev tråkig. Jag borde ha insett att du helt enkelt vet vad som är rätt och vad som är fel, vad som förtjänar att öppet kallas infantilt och idiotiskt.

Jag har slösat allas tid och lite bandbredd också och jag ber om ursäkt för det.
 
Det finns säkert en lista någonstans på vilka fotografer som är godkända att följa...
Vadå, godkända? 😡 Jonas, nu börjar du ju också bli barnslig i ditt kommenterande. Johan skrev "instagram #streetphotography träsket" och jag vill bara påpeka att om man kurerar sitt urval av fotografer man följer får man i sitt flöde gatufoton som överlag är bra.
Hela den här delen av tråden blev tråkig. Jag borde ha insett att du helt enkelt vet vad som är rätt och vad som är fel, vad som förtjänar att öppet kallas infantilt och idiotiskt.
Ja, det borde du ha gjort och jag hoppas att du lärde dig nåt.
Jag har slösat allas tid och lite bandbredd också och jag ber om ursäkt för det.
Ja, fy skäms!
 
Vadå, godkända? 😡 Jonas, nu börjar du ju också bli barnslig i ditt kommenterande. Johan skrev "instagram #streetphotography träsket" och jag vill bara påpeka att om man kurerar sitt urval av fotografer man följer får man i sitt flöde gatufoton som överlag är bra.

Ja, det borde du ha gjort och jag hoppas att du lärde dig nåt.

Ja, fy skäms!
Ojdå.
Jag tror du menar väl på alla sätt men du måste väl ändå kunna se hur du formulerar dig i en rad av dina inlägg i den här tråden.

Jadå, jag har lärt mig något.
 
Du får dra ut filmen och förstöra hela rullen helt enkelt. 😉

Så klart inte! Konstigt förresten det Johan sa oven, att både folk och vakter bryr sig mindre om analoga kameror. Varför då, kan man undra.
Ja, det är konstigt. Kanske gäller det att ha ett ganska litet objektiv också.
Jag har sett regler för musikarrangemang som angett att kamera är OK så länge det inte går att byta objektiv. Logiken undslipper mig där också.
 
Vissa verkar vara lite känsliga och benägna att misstolka precis allt man skriver. Väx upp!
Det där var ganska infantilt och idiotiskt om man tänker efter...

Du kan få sista ordet genom att svara något vuxet på detta, jag kommer förhoppningsvis inte att behöva bry mig om dina inlägg mer.
 
Det där var ganska infantilt och idiotiskt om man tänker efter...
Det tycker jag absolut inte. Du hängde exempelvis upp dig på ”Men, låt gå” och har svårt med att jag kallar saker för deras rätt namn. Du läser sen in i det jag skriver att det skulle finnas nån lista för godkända fotografer etc.

Det är i grunden ett omoget sätt att föra sig i en debatt tycker jag. Därför skrev jag ”väx upp!”.
Du kan få sista ordet genom att svara något vuxet på detta, jag kommer förhoppningsvis inte att behöva bry mig om dina inlägg mer.
Var ovanstående vuxet nog för att du ska sluta bry dig? Du behöver inte svara.
 
Frekeman
-Tycker du lika mycket om ett "gatufoto" som ser otroligt bra ut när du fått veta att det är arrangerat?

Ja det gör jag, Foto är konst och bra konst är bra konst. För mig är en bra bild en bra bild på samma sätt att en bra låt är en bra låt även om en annan artist har helt översatt originalet och bytt genre på låten. En av mina favoritfotografer är Theo Gosselin som tar både arrangerat och icke arrangerat. Jag har ganska ofta inte någon aning om vilket som är vilket förutom dem självklara, men älskar bilderna lika mycket. Han är dock ej en gatufotograf. Men detsamma gäller bilder av andra favoriter t.ex Harry Gruayert, Diane Arbus och Anders Petersen. Arrangerat eller ej.

Frekeman

- Kruxet är eleverna dina bidrar till en värld där betydelser av genrer urvattnas och mister sin mening. Är det bra?

Om jag kan bidra till en värld där fler fotograferar, samtidigt som dom ökar sin passion för foto, mår bättre, får mer kunskap och får en nytändning så skiter jag fullständigt i betydelser av genrer. Fotandet har hjälpt mig hantera flera egna diagnoser på ett sätt piller och annan medicin aldrig har gjort. Jag fotar för att jag älskar att fota, printa, utvecklas inom foto och mår bra av det. Kan jag få andra att må lika bra så ser jag det bara positivt.
Som arbetande musiker i över 20 år har jag blandat rock, reggae, punk, funk, country, blues och ser inga problem med det utan uppmuntras av genrer som lånar av varandra. Jag har inget emot folk som blandar gatufoto med naturfoto, porträtt etc och sedan kallar det gatufoto. Tycker dom det är så, så får dom tycka det. Kul för dom.

Jag har dock träffat en hel del hobbyfotografer som slutat med gatufoto pga elitism, regler och gubbar som gormar på forum och är uppkäftiga. Så på ett sätt är det både en negativ och upprörd situation som uppstått pga av gatufotografer och inte dem man fotat. Något som denna tråd handlade om från början. Negativa och upprörda situationer.

Mvh. Johan
 
Senast ändrad:
Frekeman
-Tycker du lika mycket om ett "gatufoto" som ser otroligt bra ut när du fått veta att det är arrangerat?

Ja det gör jag, Foto är konst och bra konst är bra konst. För mig är en bra bild en bra bild på samma sätt att en bra låt är en bra låt
Du bryr dig alltså inte om äkthet inom gatufoto. Gäller detsamma för dokumentärfoto? De är ju också ofta konstnärligt fotograferade.

Och vad kommer du att tycka (eller tycker?) om AI-generade gatufoton? När de blir så pass verkliga att de inte går att skilja från riktiga foton?

Tycker inte dina liknelser med musik fungerar.
även om en annan artist har helt översatt originalet och bytt genre på låten. En av mina favoritfotografer är Theo Gosselin som tar både arrangerat och icke arrangerat. Jag har ganska ofta inte någon aning om vilket som är vilket förutom dem självklara, men älskar bilderna lika mycket. Han är dock ej en gatufotograf.
Jag har inget problem med huruvida bilder är arrangerade eller inte. Men kallar man en bild för gatufoto så vill jag kunna lita på att den händelse som är fångad, faktiskt spontant ägde rum och kunde fångas av en uppmärksam gatufotograf. Magin går förlorad om den är arrangerad. Själv verkar du bara se till det slutgiltiga resultatet.
Frekeman
- Kruxet är eleverna dina bidrar till en värld där betydelser av genrer urvattnas och mister sin mening. Är det bra?

Om jag kan bidra till en värld där fler fotograferar, samtidigt som dom ökar sin passion för foto, mår bättre, får mer kunskap och får en nytändning så skiter jag fullständigt i betydelser av genrer.
I din värld är det bara resultat som räknas alltså. Äkthet och sanningar ges mindre betydelse.

Har du funderat på om du kan ge folk faktiskt en passion för fotografi samtidigt som du inte förvanskar en genre? Jag tror att det skulle gå utmärkt. Vad är det som är så viktigt att man man kan kalla vad som helst för gatufoto, att inga regler finnes etc.?
Jag har dock träffat en hel del hobbyfotografer som slutat med gatufoto pga elitism, regler och gubbar som gormar på forum och är uppkäftiga.
Om man slutar med "gatufoto" på grund av att andra har åsikter om ens fotografi så fanns där nog ingen äkta passion till att börja med. Inget som jag sörjer.
 
Du bryr dig alltså inte om äkthet inom gatufoto. Gäller detsamma för dokumentärfoto? De är ju också ofta konstnärligt fotograferade.

Och vad kommer du att tycka (eller tycker?) om AI-generade gatufoton? När de blir så pass verkliga att de inte går att skilja från riktiga foton?

Tycker inte dina liknelser med musik fungerar.

Jag har inget problem med huruvida bilder är arrangerade eller inte. Men kallar man en bild för gatufoto så vill jag kunna lita på att den händelse som är fångad, faktiskt spontant ägde rum och kunde fångas av en uppmärksam gatufotograf. Magin går förlorad om den är arrangerad. Själv verkar du bara se till det slutgiltiga resultatet.

I din värld är det bara resultat som räknas alltså. Äkthet och sanningar ges mindre betydelse.

Har du funderat på om du kan ge folk faktiskt en passion för fotografi samtidigt som du inte förvanskar en genre? Jag tror att det skulle gå utmärkt. Vad är det som är så viktigt att man man kan kalla vad som helst för gatufoto, att inga regler finnes etc.?

Om man slutar med "gatufoto" på grund av att andra har åsikter om ens fotografi så fanns där nog ingen äkta passion till att börja med. Inget som jag sörjer.
Apropå genrer: Jag vill minnas att när Ian Rankin hade fått sin första bok i serien om Inspector John Rebus publicerad, så irriterades han av att bokhandlarna envisades med att placera den i hyllan för "deckare". Rankin flyttade därför sin bok till hyllan för romaner, den genre han ansåg att boken tillhörde (romaner är förmodligen också en "finare" litterär genre än "deckare"). Parallellen till gatufoto är att den genren också har sina "regler", dvs. genrekonventioner, vilket innebär sådana etablerade mönster, teman, stilgrepp som förväntas och återfinns i en viss genre. Dessa genrekonventioner är naturligtvis inte fullkomligt rigida (vilket framgår av exemplet med Rankin och hans debutbok) utan kan hanteras mer eller mindre flexibelt. Men en roman kan aldrig hamna i genren "deckare" bara för att det förekommer ett mord i berättelsen, på samma sätt som ett foto taget på gatan inte per automatik kan sägas uppfylla gatufotografins genrekonventioner.
 
Gatufoto? Nej. Personen med Bajen-mössan ombads posera utanför den klassiska restaurangen Pelikan.
Blekingegatan 40 Pelikan 2024-12-04 L1040813.jpg

Gatufoto? Ja. Inget arrangerat, inget poserande.
Skånegatan 2024-12-04 L1040795.jpg

Två tämligen likartade bilder, men bara ett följer gatufotografins genrekonventioner.
 
Så gör jag också. Tycker jag är vanlig hyfs. D.v.s. om jag fotar någon/några specifikt. Säg personen som står och säljer nåt i ett marknadsstånd, en klunga väktare som står och hänger,. Räcker oftast med att höja kameran och ett ögonbrys så antingen skakar de på huvudet eller smajlar upp sig.

Problemet är mer när man bara fotar gatuvyn eller en husfasad och där råkar passera människor som blir kränkta när de ser kameran. I såna situationer tycker jag inte jag har nån anledning att fråga, inte ens om det hade varit möjligt, vilket de ju för det mesta inte är.
Fotografera med mobiltelefon så slipper du reaktioner från folk du fotograferar.
 
I övrigt förstår jag inte varför så många är så anala kring vad som är gatufoto och inte.
När man utövar något som är så kreativt som fotografering, så vill vissa ändå dela in den kreativiteten med påhittade regler?
Garry Winogrand, som de flesta nog accepterar som gatufotograf, brydde sig inte så mycket om att han blev "upptäckt" av folk han fotograferade.

“I photograph to see what the world looks like photographed.” – G.W.

Men det är förstås helt OK att ställa upp begränsande regler för sig själv. Det kan göra att ens fotograferande blir bättre.
 
Ett tips om man t.ex har en Fujifilm XT, Nikon ZF eller liknande är att ha med sig en 35mm filmrulle, säg att kameran är analog och visa rullen. Det har fått mig in på en hel del konserter, festivaler m.m men även förkortat diskussioner. Fått svar som - Ahhaaa men då är det OK.
Jag tycker i princip[*] att man inte ska lura någon, men om det handlar om en situation där det står utom allt tvivel att man har rätt att fotografera så kanske en vit lögn är acceptabel. Använd med måtta, dock.

[*] "Those are my principles, and if you don't like them... well, I have others". – Groucho Marx
 
Senast ändrad:
ANNONS