Varför denna besatthet av "skärpa"?
- Trådstartare FiCa1
- Start datum
Artis
Aktiv medlem
Jag lärde mig fotografera med hjälp av en Rolleiflex kopia Star (6x6) på 60-talet och sedan med en Praktica L utan ljusmätare där man fick ställa exponeringen och skärpa helt manuellt. Där filmen (östtyska ORWO) var oftast 15 Din (25 ASA) eller 18 Din (50 ASA) för kornet skull då 21, 24 eller 27 var för korniga. Idag gnäller jag inte på dagens eller tom gårdagens kamerors (5D MKIV) möjligheten till skarpa och rätt exponerade bilder.
Makten
Aktiv medlem
Mja, alla moderna mobiler ger råformat vad jag vet. Problemet är att det är för bökigt att använda det. Men det hade inte behövts om tillverkarna inte bestämt sig för att förstöra JPG-bilderna.
Visst har vidvinkel sin plats. Å andra sidan är den ofta överanvänd. Varför känner så många sig tvungna att inkludera "allt" bara för att det är en händelse man dokumenterar?
J O Härnström
Aktiv medlem
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Nää ska vi tala om tråkiga dian så toppar mina Fuji-dian. De är i en helt egen klass när det gäller att vara mjuka och urvattnade. Jag pratar inte Velvia då som jag tyckte var too much istället. Toppar gör nog de ORWO jag nödköpte i Syrien 1973 när mina Agfa-rullar tagit slut, men de var nog värmeskadade också så det är kanske en orättvis betraktelse. Det var svårt då att få tag i film överhuvudtaget i Syrien som då som nu ingick i sovjetsfären. Men Syriens ekonomiska nedgång började inte med Syrien utan med unionen med Egypten och Nassers socialism.
Annars har du rätt om Agfa när det gällde skärpan men i övrigt med modifikation. Styrkan med CT 18 var främst färgerna om bara ljuset fanns. Tyckte de var mer naturtrogna än Kodaks mer skrikiga (särskilt den röda) eller kallt blå. CT 18 var inte värst när det gällde kornet utan det var CT 21 (21 DIN eller 100 ASA/ISO). Sedan är som sagt det stora skälet till oskärpan mer det låga ISO-talet på 50 i kombination med usla fokushjälpmedel och de dåvarande objektivens dokumenterat dåliga egenskaper fullt öppna. De är bara inte skarpa fullt öppna och genom mediets låga ISO så hamnade man ofta just där ändå.
Sedan kan vi tycka idag att kunskaper om dessa ting är självklara men det var de långtifrån alltid då. Idag har vi massor av EXIF-data som vi kan analysera i efterhand och lära oss av. Förr tvingades man att själv för bok manuellt över sånt om man ville kunna analysera bilders utseenden efter kamerainställningars inverkan.
Som sagt, visst kan man vara efterklok när det gäller filmval och jag har kört en del av Kodaks senare mer ljusstarka färgfilmer men de var i en del fall negativa. Jag ser ju en klart bättre skärpa i mina Tri-X-bilder som jag också blandade med ibland och som sagt idag ser jag inget kul i några diafilmer överhuvudtaget eftersom de också har så mycket sämre hållbarhet över tid när det gäller färgerna. Svart-vitt är så mycket stabilare.
Kollar jag på alla färgfilmsemuleringar i exv. DXO Filmpack, så gillar jag väldigt få och det verkliga skälet till att jag tog mina bilder i dia berodde på att jag använde dem professionellt i min undervisning i geografi, historia, religion och historia av kidsen på högstadiet. Så i det fallet hade jag inte mycket till val för om man ville visa bilder då i ett större sammanhang än i ett fotoalbum, så fanns inget annat än dia.
Sedan är nästan allt om dessa färg och diafilmers egenskaper rätt irrelevanta idag eftersom vi kan göra nästan vad vi vill med dessa filemer idag i efterarbetet om man har en bra konverteare. Då är inte det hårda "blotchiga" eller fläckiga kornet som kanske kan säga på svenska alls samma problem. Det tar man effektivt bort genom att dra Microcontrast helt i botten åt vänster i Photolab och möta upp med ca 30 i Fine Contrast. Det är det som är det verkliga tricket som helt ändrar resultatet. Vill man kan man dessutom emulera exv. Tri-X eller Kodak T-Max 100 som är en nyare mer finkornig film. Den tekniken hjälper också till att bryta sönder det fula grova Agfa-kornet
Senast ändrad:
janc
Aktiv medlem
Jag kan inte uttala mig om mer än iPhone men min iPhone 8, och vad jag vet även senare modeller, levererar DNG filer även om det kräver en annan kameraapp än Apple standard. Dessa är i mina ögon inte bökigare att använda än RAW filer från andra kameror
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Nää tyvärr!
Om det vore så väl ändå, men tyvärr så kan Deep Prime eller nya XD inte alls användas på exv. mina gamla Agfa-dian. Deep Prime kräver digitalt födda bilder i RAW och inget annat och den funktionen är fullständigt indifferent för kornet i exv. Agfas diafilmer. En del tycker det är bra men jag tillhör inte dem. Deep Prime ser inte Agfa-diakornet som brus överhuvudtaget, så funktionen bryr sig överhuvudtaget inte om detta.
Topaz däremot funkar på JPEG och jag har testat det på mina reprofotade dian som jag tagit med A7 III och Sonys 90mm makro, som är ett av Sonys absolut skarpaste objektiv, men det blev inte alls bra.
Den bästa metoden är fortfarande att helt ta bort all inverkan av Microcontrast och möta med den utomordentligt bra Fine Contrast istället och kanske emulera lite T-Max 100-korn istället samt att lägga på den enda skärpning som fungerar i Photolab med att aktivera "Bicubic Sharper" vid exporten.
I övrigt på digitalt födda bilder så blir verkligen en brus-fläckig himmel "sjukt mycket" renare efter ett varv genom Deep Prime XD. Inte ens Maktens fina Fuji-mellanformatare har skuggan av en chans vid en jämförelse, så det spelar faktiskt ingen som helst roll i det sammanhanget om du har en sådan, en R3, en A7 III som är de två bästa FF-kamerorna idag eller för den delen en Z9 eller rentav nya Sony A7r V som många lyft till skyarna fast den är klart sämre än A7 III i detta avseende.
Brus är ingen av dem särskilt bra på att hantera i jämförelse med dedikerade brusrerduceringsprogram och kamerorna som exv. min A7 III, som ändå är näst bäst av alla FF i lågljus. Inte ens den klarar ju bevisligen att hålla himlarna rena från det mycket framträdande fläckiga brus man kan få även då, trots att ljuset rent objektivt sett inte alls borde vara något problem idag för en modern FF-kamera. Det här kan visa sig vi så låga ISO som 200-400 vilket jag tror de flesta inte riktigt har insett.
Nedan en inomhusbild jag tagit 2013 med den då hyfsat nya NEX 7 för (detaljförstorad drygt 200%) och den avslöjar rätt brutalt hur skillnaden i teknisk kvalitet kan se ut mellan en bild enbart behandlad av kameran och hur det kan se ut efter ett varv genom Deep Prime XD.
Klicka för förstoring!
Originalet är i DNG (som också det funkar med Deep Prime XD)
Som ni ser så gör denna behandling verkligen underverk och visar hur bristfälliga äldre kamerors brusreducering var. Det är en aning bättre idag men inte mycket. Det goda är dock att man nu i efterhand kan applicera DXO DP XD på dessa bilder och få smått fantastiska lyft i bildkvalitet inte bara när det gäller bruset och färgerna utan inte minst i den förbättrade detaljeringen, som märkbart är förbättrad även sedan Deep Prime kom i version 4 av Photolab. Så även jag som redan har slutbehandlat en gång tidigare i Deep Prime tjänar på att även applicera Deep Prime XD.
Så TS rubrik kanske kan ändras för perfektionen handlar inte bara om en besatthet kring skärpan, om vi nu ska använda det B-ordet, utan även om att bruset också ofta påverkar färgerna mycket negativt samt inte minst om detaljeringen för den är ju broder till skärpan.
För alla som kramar bruset så står det dem fritt att göra det. Jag pekar bara på en fin och enkel möjlighet att lyfta bildernas tekniska kvaliteter. Det också till en uppgarderingskostnad på kanske 700 spänn, vilket kan ställas mot den tekniska kvalitet bilderna ur Maktens mellanformatare håller utan efterbehandling rakt ur kameran i JPEG. Köper man en sådan dyr och exklusiv kamera kan man väl inte vara helt indifferent inför det tekniska bildkvalitetslyft som externa hjälpmedel kan bidra med. Det ökar ju ROI eller "Return on investment" mot en väldigt liten extra kostnad i sammanhanget.
Senast ändrad:
Makten
Aktiv medlem
Ett brusreduceringsprogram kan ju inte efterlikna ett superbt objektiv, så det verkar en aning naivt att tro att det vore likvärdigt med att köpa en fräsigare kamerautrustning. Vore onekligen intressant att göra ett A/B-test med exempel under många olika förhållanden.
Senast ändrad:
janc
Aktiv medlem
Vid viss porträttfotografering kan väl allt för "bra" skärpa göra att modellen framstår i mindre bra dager. Detaljer vi normalt inte reflekterar över blir allt för påtagliga.
Det finns uppenbarligen en marknad för t.ex dessa:
Nisi Filter Allure Soft 67mm
The Allure soft filters for threaded lenses soften lighting to create a delicate glow and slightly reduce contrast. For portraiture and similar disciplines, this filter softens skin and can remove the
kameradoktorn.se
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Är det inte ofta så att många mobilfotografer som använder systemkameror för första gången blir rätt besvikna just för att de tycker delar av bilderna är oskarpa?
Senast ändrad:
Makten
Aktiv medlem
Man kan vända på resonemanget och hävda att det faktiskt innebär att skärpan ÄR viktig vid porträttfotografering, eftersom man har vissa krav på att den inte ska vara för hög.Vid viss porträttfotografering kan väl allt för "bra" skärpa göra att modellen framstår i mindre bra dager. Detaljer vi normalt inte reflekterar över blir allt för påtagliga.
Det finns uppenbarligen en marknad för t.ex dessa:
Nisi Filter Allure Soft 67mm
The Allure soft filters for threaded lenses soften lighting to create a delicate glow and slightly reduce contrast. For portraiture and similar disciplines, this filter softens skin and can remove thekameradoktorn.se
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Varför skulle det ens försöka?
Fotografen ansvarar själv för val av objektiv.
Däremot är din svindyra kamera urusel på brushantering relativt en konverterare för någon tusenlapp och det ser vem som heslt i jämförelsen ovan och inte heller din kamera är optimetad för brushantering. Det kan nog kännas surt för många men så är det faktiskt utan undantag.
Att tro något annat däremot är det verkligt naiva
Senast ändrad:
Makten
Aktiv medlem
Tråden handlar om skärpa, inte om brus. ;-) Ja, de kan vara besläktade, men det mesta av skärpan sitter i objektivet.
janc
Aktiv medlem
Absout är den viktig. Ett annat exempel den som betalar dyrt för ett kort tele med max bländare 1,4 eller 1,2 för att slippa skärpa
LGNLGN
Aktiv medlem
Ja, det kan nog ibland bli fel om man har för mycket kontrast etc som visar "allt" speciellt vid hudtoner. Tror även att det kan ibland vara en fördel att optiskt göra det mjukare istället för att göra det i ett redigerings program.Vid viss porträttfotografering kan väl allt för "bra" skärpa göra att modellen framstår i mindre bra dager. Detaljer vi normalt inte reflekterar över blir allt för påtagliga.
Det finns uppenbarligen en marknad för t.ex dessa:
Nisi Filter Allure Soft 67mm
The Allure soft filters for threaded lenses soften lighting to create a delicate glow and slightly reduce contrast. For portraiture and similar disciplines, this filter softens skin and can remove thekameradoktorn.se
Men för mig är det inte riktigt samma sak. Vill att bilden ska bli så skarp som den bara kan. Vill man uppnå en slags softad effekt inom ex porträtt fotografering så kan man nog åstadkomma det. Med filter, ljussättning eller i efterbearbetningen etc.
Men det är som vanligt... Finns få eller kanske tom inga objektiva rätt eller fel. Vi har alla våra subjektiva och individuella sätt att fota och se bilden
Kom att tänka på en genomgång i fotoklubben. En visade en oskarp bild på en ovanlig fågel långt bort gömd i högt gräs eller busk ris. Från Afrika typ... Hela bilden var oskarp och allmänt rörig förutom att fågelns ena öga var ganska skarpt. Han själv tyckte den var så otroligt bra och rekommenderade oss andra att ta liknande bilder.. .. Eftersom han var/är en av de tongivande i klubben vågade jag inte säga att jag tycker bilden inte är bra. Då hade jag fått fika ensam. Himlade bara lite med ögonen för mig själv i halvmörkret. Någon fnissade...
J O Härnström
Aktiv medlem
He he, ja det är bättre att knipa käft. Och att oärligt ge positiv respons för att vara snäll är inte särskilt juste. Så det kan vara ett dilemma.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Ja men grejen är ju att både skärpan och dess kusin detajeringen fräts ner av bruset om det är alltför påtagligt. Bildkvalitetsparametrarna är fler än en och de samvarierar och modern brushantering handlar om att lyfta kvaliteten i alla dessa samtidigt.
Att det mesta av skärpan "sitter i objektivet" är det nog många som idag tycker är en sanning med stor modifikation. Det gällde möjligen på 70-talet innan AF slog igenom på 80-talet. Det är många idag som betalar 50- 60- och t.o.m. 70 000 för kamerahus bara för att få tillgång till de bästa AF-funktionrtna som kan köpas för pengar idag.
Vad hjälpte det Micke Risedal att han hade Canons bästa objektiv på sin 5D MK II när kamerans usla fasdetekt AF inte klarade av att vrida in det i fokus?
Om man verkligen bryr sig om teknisk bildkvalitet så måste man faktiskt ha med sig alla bildkvalitetsparametrar. Så återigen, den som verkligen bryr sig om detta behöver bry sig om mycket mer än skärpan och det är därför det inte räcker att helt begränsa sin omsorg till kamerahus och objektiv men jag har insett för längesedan att den helt hårdvarudrogade Fotosidan inte är rätt forum för de diskussionerna. De som bryr sig om dessa för dessa i andra sammanhang.
Det handlar inte om besatthet av skärpan i sig utan mer om en sorts besatthet av total perfektion när det gäller samtliga bildkvalitetsparametrar om vi nu ska använda TS B-ord och det är faktiskt något helt annat.
Jag kan ju också förstå att de som betalt dessa stora pengar för både objektiv och inte minst kamerahus blir oerhört provocerade när jag och andra kommer och påtalar att om de nu hoppats att deras svindyra kamerors lågljusegenskaper skulle avvika nämnvärt från en billig instegsmodell vad gäller lågljusegenskaper, så är de naiva. För det är ju så att den egenskapen ytterst sällan prioriterats av tillverkarna. Vad jag vet så har det väl bara varit Sony som i sin A7s-serie som gjort det och Canon i sin nya sportkamera aR3 och inte ens den bästa A7s-kameran (av tre) har bättre lågljusvärden än en fyra år gammal A7 III och om jag inte läst fel så var det den första som var bäst (A7s).
Det är ju egentligen humor för A7III är ju just en instegsmodell i FF-segmentet och den har först nu detroniserats som lågljusetta (om vi nu bara väger in sensorvärdena hos DXO) av Canons flaggskepp R3. En kamera där de äntligen just prioriterat lågljusegenskaperna. Allt annat som hittills producerats av FF-kameror har varit sämre. Så jag undrar om Canon nu stressat Sony lite att bry sig om lågljusegenskaperna mer framöver för som det nu varit länge så är det hastighet och AF-prestanda man prioriterat.
... och de som fattat vad de bästa konverterarna faktiskt kan göra med den tekniska bildkvaliteten idag har ökat gapet ytterligare till den bildkvalitet de dedikerade JPEG-fotograferna håller tillgodo med frivilligt.
Det är ju i sig sant att det inte finns några objektiva rätt eller fel när det gäller hur man ser på detta men bildkvalitetsparametrar kan faktiskt mätas och jämföras hyfsat korrekt över tid med normaliserade metoder som DXO faktiskt gjort länge. Lågljusegenskaper, perceptuell upplösning/skärpa, dynamiskt omfång och färgdjup kan faktiskt jämföras idag mellan alla kameror som hittills testats genom åren, just därför att det gjorts med normaliserade metoder och data. Sen kan man ju ta sina personliga tyckanden därifrån om man vill och det är väl bra för diskussionen om man kan göra det-
Senast ändrad:
sb12
Aktiv medlem
Ja men grejen är ju att både skärpan och dess kusin detajeringen fräts ner av bruset om det är alltför påtagligt. Bildkvalitetsparametrarna är fler än en och de samvarierar och modern brushantering handlar om att lyfta kvaliteten i alla dessa samtidigt.
Att det mesta av skärpan "sitter i objektivet" är det nog många som idag tycker är en sanning med stor modifikation. Det gällde möjligen på 70-talet innan AF slog igenom på 80-talet. Det är många idag som betalar 50- 60- och t.o.m. 70 000 för kamerahus bara för att få tillgång till de bästa AF-funktionrtna som kan köpas för pengar idag.
Vad hjälpte det Micke Risedal att han hade Canons bästa objektiv på sin 5D MK II när kamerans usla fasdetekt AF inte klarade av att vrida in det i fokus?
Om man verkligen bryr sig om teknisk bildkvalitet så måste man faktiskt ha med sig alla bildkvalitetsparametrar. Så återigen, den som verkligen bryr sig om detta behöver bry sig om mycket mer än skärpan och det är därför det inte räcker att helt begränsa sin omsorg till kamerahus och objektiv men jag har insett för längesedan att den helt hårdvarudrogade Fotosidan inte är rätt forum för de diskussionerna. De som bryr sig om dessa för dessa i andra sammanhang.
Det handlar inte om besatthet av skärpan i sig utan mer om en sorts besatthet av total perfektion när det gäller samtliga bildkvalitetsparametrar om vi nu ska använda TS B-ord och det är faktiskt något helt annat.
Jag kan ju också förstå att de som betalt dessa stora pengar för både objektiv och inte minst kamerahus blir oerhört provocerade när jag och andra kommer och påtalar att om de nu hoppats att deras svindyra kamerors lågljusegenskaper skulle avvika nämnvärt från en billig instegsmodell vad gäller lågljusegenskaper, så är de naiva. För det är ju så att den egenskapen ytterst sällan prioriterats av tillverkarna. Vad jag vet så har det väl bara varit Sony som i sin A7s-serie som gjort det och Canon i sin nya sportkamera aR3 och inte ens den bästa A7s-kameran (av tre) har bättre lågljusvärden än en fyra år gammal A7 III och om jag inte läst fel så var det den första som var bäst (A7s).
Det är ju egentligen humor för A7III är ju just en instegsmodell i FF-segmentet och den har först nu detroniserats som lågljusetta (om vi nu bara väger in sensorvärdena hos DXO) av Canons flaggskepp R3. En kamera där de äntligen just prioriterat lågljusegenskaperna. Allt annat som hittills producerats av FF-kameror har varit sämre. Så jag undrar om Canon nu stressat Sony lite att bry sig om lågljusegenskaperna mer framöver för som det nu varit länge så är det hastighet och AF-prestanda man prioriterat.
... och de som fattat vad de bästa konverterarna faktiskt kan göra med den tekniska bildkvaliteten idag har ökat gapet ytterligare till den bildkvalitet de dedikerade JPEG-fotograferna håller tillgodo med frivilligt.
Det är ju i sig sant att det inte finns några objektiva rätt eller fel när det gäller hur man ser på detta men bildkvalitetsparametrar kan faktiskt mätas och jämföras hyfsat korrekt över tid med normaliserade metoder som DXO faktiskt gjort länge. Lågljusegenskaper, perceptuell upplösning/skärpa, dynamiskt omfång och färgdjup kan faktiskt jämföras idag mellan alla kameror som hittills testats genom åren, just därför att det gjorts med normaliserade metoder och data. Sen kan man ju ta sina personliga tyckanden därifrån om man vill och det är väl bra för diskussionen om man kan göra det-
Men alltså, det är ju det TS skriver. Att det går typ lika bra med äldre DSLR:er.
Och som jag har sagt till dig förut, alla vet att man kan redigera bilder med en dator. Du är inte ensam.
Dessutom har jag svårt att hitta någon mer besatt av kamerahårdvara på FS än du.
Senast ändrad:
J O Härnström
Aktiv medlem
För att återgå till Finns första inlägg.
Denna besatthet blir väl problematisk när och om man får tunnelseende och blint stirrar enbart på skärpan i bilden. När innehåll, budskap, komposition och andra parameter trängs bort för att prioritera skärpan. Bilder ratas för att de är lite luddiga i max förstoring fast de egentligen är finare och bättre än de bilder som man behåller för att skärpan är på topp.
Det omvända är inte heller så lyckat. När man romantiserar och ganska flummigt idealiserar oskärpa eller andra skavanker i bilden trots att den faktiskt skulle ha blivit mer lyckad om skärpan fanns.
OBS, lite profylax. Jag säger inte att oskärpa alltid är av ondo, det finns givetvis mycket fina bilder som är oskarpa, har avvikande kontrast och färger mm.
Och äldre optik duger ofta gott eller tillräckligt bra, även om det finns bättre gluggar. Det är väl oftast skärpan utanför mitten, mot kanterna och i hörnen som har förbättrats succesivt genom åren. Och motljusegenskaper med mindre slöjbildning tack vare bättre antireflexbehandling.
Objektiv som klassades som medelmåttiga eller t.om. mediokra under den analoga tiden kan plötsligt få nytt liv. Beroende på att fokus sitter där den ska med en spegellös kamera. Vilket var ovanligt i filmkameran när det begav sig.
Ett litet exempel. Yashicas lilla obetydliga kitobjektiv ML 2/50mm massproducerades och var mycket billigt för 40-45 år sedan. Idag hyllas objektivet av många. Det är lika bra (skarpt) som de dyrare f1.4 och f1.7 varianterna, som i sin tur kan matcha de exklusiva Contax-gluggarn med samma fattning.
(Contax och Yashica samarbetade med kameror och optik)
ML 2/50mm svämmar idag på begagnatmarknaden och kostar endast en liten blygsam summa pengar.
Denna besatthet blir väl problematisk när och om man får tunnelseende och blint stirrar enbart på skärpan i bilden. När innehåll, budskap, komposition och andra parameter trängs bort för att prioritera skärpan. Bilder ratas för att de är lite luddiga i max förstoring fast de egentligen är finare och bättre än de bilder som man behåller för att skärpan är på topp.
Det omvända är inte heller så lyckat. När man romantiserar och ganska flummigt idealiserar oskärpa eller andra skavanker i bilden trots att den faktiskt skulle ha blivit mer lyckad om skärpan fanns.
OBS, lite profylax. Jag säger inte att oskärpa alltid är av ondo, det finns givetvis mycket fina bilder som är oskarpa, har avvikande kontrast och färger mm.
Och äldre optik duger ofta gott eller tillräckligt bra, även om det finns bättre gluggar. Det är väl oftast skärpan utanför mitten, mot kanterna och i hörnen som har förbättrats succesivt genom åren. Och motljusegenskaper med mindre slöjbildning tack vare bättre antireflexbehandling.
Objektiv som klassades som medelmåttiga eller t.om. mediokra under den analoga tiden kan plötsligt få nytt liv. Beroende på att fokus sitter där den ska med en spegellös kamera. Vilket var ovanligt i filmkameran när det begav sig.
Ett litet exempel. Yashicas lilla obetydliga kitobjektiv ML 2/50mm massproducerades och var mycket billigt för 40-45 år sedan. Idag hyllas objektivet av många. Det är lika bra (skarpt) som de dyrare f1.4 och f1.7 varianterna, som i sin tur kan matcha de exklusiva Contax-gluggarn med samma fattning.
(Contax och Yashica samarbetade med kameror och optik)
ML 2/50mm svämmar idag på begagnatmarknaden och kostar endast en liten blygsam summa pengar.
Terje H
Aktiv medlem
Hehe, känner igen detta. Kommer så väl ihåg från de första åren på Fotosidan, där jag fick önskemål från andra medlemmar att kommentera deras bilder på ett så omfattande sätt som möjligt. Vilket jag gjorde, något som uppskattades av dessa fotografer - men där jag fick kritik från andra. Med att det inte var bra att vara så detaljerad då det fick andra att tappa inspirationen. Jag fick alltså tänka på att inte vara för öppen och ärlig, då jag som känd fotograf hade för mycket pondus i mitt kommenterande...
Genom åren har jag fått bita mig i läppen riktigt många gånger, särskilt då jag själv fått kommentarer från andra om mina bilder och mitt fotograferande från fotografer som själva har svårigheter att ens "stava" till bra egna bilder... Det skulle dessutom lätt bli misstankar om att jag vill ge tillbaka, och då försvinner den grundläggande och konstruktiva tanken med att diskutera bilder.
Idag ignorerar jag bilder jag tycker är bristande i sina kvaliteter, men hyllar desto mer de bilder som jag tycker bör hyllas. Ger detta viktig inspiration, så ger det ju den effekt som är så viktig. Men, det är svårt att många gånger inte komma med syrliga kommentarer tillbaka - tro mig!
