Varför är knäppa färgfilmer populära?

[J. Patric]

Jag undrar varför färgfilmer som ger en onaturlig färgmättnad är så populära just nu?

Har fotat en del med Fuji Superia irriterat mig över de allt för starka färgerna.

Men många verkar tro att "hög färgmättnad" är samma som BRA färgmättnad, och att filmer med låg eller naturlig färgåtergivning är "dåligt".

När det gäller svartvita filmer hör jag oftare att man vill ha en lång tonskala. Varför inte vilja ha detsamma med färgfilm? Filmer med hög färgmättnad har hög kontrast och därmed missar man de fina nyanserna.

Visst kan hög färgmättnad och bilder med hög kontrast vara användbart om man vill extrema till det, ungefär som när man fotar med IR-film.

Nu är jag så pass less Superia, så jag letar efter filmer med normal färgåtergivning. Ska testa Agfa Vista och Optima.

Jag fotar sällan med diafilm eftersom jag tycker det är besvärligt med projektor och duk. Använde mest Kodachrome när jag så väl gjorde, men testade en rulle Velvia vid ett tillfälle. Hemskt onaturlig film i mitt tycke. Agfa RSX gillar jag däremot. Rena klara färger med naturlig återgivning.

 

[ariadne]

en sak som jag aldrig fattat är hur man kan tycka att superia har hög färgmättnad. men det har den kanske, har absolut inte gjort några jämförelser som är värda att nämnas, men jag har alltid upplevt den som rätt blek och "pastell-liknande" i färgerna. jag upplever inte den alls ha starka färger. åtminstone inte extrem på nåt sätt. men det var ett bra tag sen jag använde färgfilm minns bara att jag blev förvånad när den skulle vara en film med hög färgmättnad. ios kanske det är labbets fel och inte filmen

en gissning på varför man vill ha starka färger är kanske att om vi jämför med s/v så är s/v i sig en "förvrängning" av verkligheten, verkligheten är inte svart och vit. kanske är det därför som en färgfilm med lång tonskala upplevs som "tråkigare", att man inte är ute efter att avbilda verkligheten utan att skapa en snygg och bra bild. s/v har som sagt redan det avstampet från verkligheten genom att färgerna inte finns

kanske kan vara en del av det
sen är det nog naturligtvis trend också som styr

 

[J. Patric]

Jag menade i huvudsak Superia 100.

Jo, det kan nog vara så att några gärna vill ta till lite "extremare" återgivning för att få en "kick" på något sätt, eller skapa en känsla som man inte får med naturlig avbildning. En del vill ju ha mycket korn t.ex.

 

[ariadne]

åandrasidan så ser vi ju inte på svartvit fotografering som extrem, även om jag kan tycka att den är rätt extrem. den utelämnar alla färger tex fast man tänker väl inte på det så, särskilt inte när svartvitt kom långt före innan man kunde fotografera i färg.

 

[zigge persson]

Jag skulle vilja jämföra med en annan värld, den med ljud. Kanske det är lite enklare då?. När människor talar om bra ljud så är övervägande del för ett onaturligt dunkande(typ fruktansvärt mycket basljud) vilket inte är på något sätt naturligt.Jag har själv upptäckt att detta är en mognadsprocess som i de flesta fall sköter sig självt,efter ett antal år med detta dunkande så tröttnar öron och hjärna, man söker en mer "riktig" balans mellan olika frekvenser för att känna en behaglig glädje i musiken.Jag tror att det är likadant med våra ögon , vi söker det "narurligt riktiga" färgerna, alltså inte för mycket ,ej heller för lite utan en för ögat behaglig färgmättnad.Sedan är vi alla olika vad gäller "lagom" men naturen sköter detta åt oss i tidens gång, förutsatt att vi är öppna och ödmjuka inför oss själva.

 

[Efwa]

Jag brukar jämföra det hela med hur det var att stå där i verkligheten.

När man står där är synen inte det ända som "ser" bilden. Du är närvarande med känsel, hörsel och synen.

Om jag ser en häst galoppera i vattenbrynet en kall morgon i England. Jag upplever den friska kylan, jag ryser lätt för jag ser hästen som ettvackert djur som glänser, vattnet är härligt blått och jag ser nästan bara hästen, inte som i normalvinkel.

Så tar jag fram min kamera, knäpper kortet för att minnas. Då gäller det för mig att ha en film med färgmättnad. Om du lägger den bilden ute så ser man tydligt att färgerna inte är naturligt återgivna. Men hur upplevde jag scenen?

När jag tittar på bilden, eller när jag visar den, så vill jag förmedla känslan. Jag vill få personen att känna kylan, se vattnet så blått som jag UPPLEVDE det.
Våran hjärna "ser" åt oss, sorterar ut, zoomar in, återger färger fel. Jag vill förmedla den känslan till dom som tttar.

Man kan ju också fråga sig varför man fryser ett ögonblick på detta vis, dvs varför tar man ett kort? Världen ser ju inte ut på det viset. Är inte det samma som att jämföra stillbilder med film?

Jag har då aldrig sett tex människor sväva uppe i luften mer än 1-2 sekunder, men visst kan man väl ändå ta en bra höjdhopparbild? Som man kan titta på i många år.

 

[KGS]

Efwa skrev:
När man står där är synen inte det ända som "ser" bilden. Du är närvarande med känsel, hörsel och synen.

Utan att veta nåt alls om olika filmer så tycker jag att ditt inlägg Efwa var huvve på picken! O att fånga den där bilden är såååå svårt, men det är väl just det foto handlar om, att ta Bilden.

Många gånger har jag stått i en miljö eller varit tillsammans med nån människa som jag upplevt som synnerligen vacker o så har jag sett bilden efteråt o hoppats att bilden ljuger *s*

Jag har en kompis som aldrig tar några bilder. Han menar att hans "inre" bilder är mycket bättre o såna bilder har en tendens att bara bli bättre med tiden.

off topic... sorry...

 

[icebear]

Beträffande superians upplevda kontrast så påverkas det väldigt mycket av vilket papper bilden kopieras på. Superian har väl iofs rätt hög kontrast, men jag tror att man kan kompensera mycket av det med ett lågkontrastpapper.

 

[Sonnaren]

Jag håller med att det finns en trend mot överdrivna färger. Det behöver inte nödvändigtvis vara uppdrivning av befintliga färger, det handlar enligt mina "spaningar"......;-)) också om "felframkallningar" som negativ färg i E6 process och diafilm som negativframkallas.
Jag tycker givetvis att var och en skall experimentera hej vilt som den vill men samtidigt är det litet märkligt att en sådan trend kommer just nu.
Aldrig någonsin har det ju varit så enkelt och lättillgängligt för var och en att experimentera med färgförskjutningar genom att vi har PS, Corel Draw/photo etc. etc som låter oss göra allt detta på ett synnerligen enkelt och framför allt kemiskt ofarligt sätt.
Och sedan har vi också nu möjligheten att enkelt skriva ut resultatet och använda det som en bild på väggen.
Jag experimenterar hellre vid datorn och har mina original så nära den verklighet jag upplevde när jag tog bilden. Detta behöver givetvis inte betyda att det är ett slaviskt återgivande av hur det faktiskt såg ut. jag använder ett antal filter emellanåt vid diafotografering men bara för att understryka vissa upplevelser. Och i regel tar jag också då en bild helt utan filter.
Mina PS/Corel-manipulerade bilder har jag aldrig visat här, däremot finns det flera som modifierats vid fototillfället, men det är angivet i dessa fall.
Men det här med drivna färgåtergivningar handlar nog om ett glatt experimenterande för att få bilder som på något sätt sticker ut från mängden. Och jag tycker det är OK.
Us

 

[Damocles]

Beror ju lite på vad syftet är, men en vanlig superia 200 på vanlig fuji papper tycker inte jag är jätteöverdriven, vissa typer av toner och situationer. Dock ska väl deras color supreme ha lite "överdrivna" färger, men det är ju vad man är ute efter. Andra papper känner jag inte till.

 

[Joker]

J. Patric skrev:
...Nu är jag så pass less Superia, så jag letar efter filmer med normal färgåtergivning. Ska testa Agfa Vista och Optima.
...

Mitt tips är Portra 160 eller 400 NC. Normal färgmättnad, omfångstålig samt enormt trevlig att scanna.

 

[Janne K]

Jag tycker att AGFA CT 100 Precisa ger lugna och rätt bra färger. Ingen färgexplosion...
Billig film dessutom - en del filmer kostar ju multum!

 

[olofforsberg]

Janne K skrev:
Jag tycker att AGFA CT 100 Precisa ger lugna och rätt bra färger. Ingen färgexplosion...
Billig film dessutom - en del filmer kostar ju multum!

Vilken film är det? Hittar den inte hos SF eller på Agfas hemsida.

 

[Matthias]

Jag brukar använda duktigt mättade filmer. Jag förklarade det till en icke fotointresseard kompis med att bilderna blev "bättre" än verkligheten. Med bättre menade jag att det var inte så kontrastrikt vid fototillfället som bilden gör gällande men syftet med bilden kom fram bättre.

För min egendel så är det inte så att jag är inte ute efter att dokumentera verkligheten som så. Jag är snarare ute efter att beträtta något med bilder. Om filmen hjälper mig att ta fram det jag ville med bilden så kommer jag naturligtvis att använda den. Precis som jag använder filter för att få fram oilka effekter.
Jag ser det som att vi har olika filmer för olika behov och tillfällen, precis på samma sätt som vi använder färg el sv.
Att inte använda en film som bäst återger det du vill återge är ju ett kardinalfel. Byt film ;-) precis som du e på väg att göra.

Hurruvida en film är bra eller dålig tycker jag mest e en fråga om personliga preferenser.(förutom fulfilmen som vissa postorderlab skickar med, dom e ALLTID dåliga)

När det gäller normal färgåtergivning så brukar jag precis som joker använda Porta 160 eller 400 NC

PS Om jag nu lyckades reta upp någon så kan jag bara säga va synd, det var inte det jag ville

/Matthias

 

[Janne K]

CT 100 Precisa är en 100 asa diafilm (i röda kartonger). Den köper jag alltid hos Scandinavian Photo. Ca. trettio spänn rullen om man köper tio. Bra pris = mer foto!

 

[Hercules]

När du fotar "försvinner" det inte bara skärpa utan även ljus som man såg när man var där, t.ex. ljus som reflekteras på ytor(kontrast?). Detta ser annorlunda ut på bild sedan, till det sämre. För att kompensera kanske man vill använda en film med mer färg eller kontrast.

 

[Martin F]

När det gäller mer neutrala färger är jag mycket förtjust i Fuji Reala 100. Tycker att den ger mycket fina bilder.

 

[Elenor]

Jag tror olika gluggar ger olika färg

...alltså, det kan låta rörigt men jag ska försöka förklara:

Min fd sambo och jag gjorde ett projekt ihop, jag med min Nikonutrustning från sent 80-tal, han med en äldre manuell Canonutrustning. Efter ett tag upptäckte vi att vi var tvungna att använda olika film för att få samma färgton i bilderna från samma tillfällen?!

Vi misstänkte att det var olika ton på våra gluggar helt enkelt, jag fick varmare ton än han, och körde Agfa CTx (som den hette på den tiden, har utgått och ersatts av den omnämnda Agfafilmen om jag inte har fel?). Han fick köra på någon Fuji tror jag, det är många år sedan nu...

Sätter jag Fujifilm i mina kameror får jag helt absurda färger...?

Kramar / Ellen

 

[Efwa]

Precis Elenor, så kan det ju naturligtvis vara. Hos oss (mig och min sambo) så får han inte till bilderna om han använder min film och tvärtom.

Vi får ganska likvärda bilder om vi använder vår "egen" film, men det blir katastrof med den andras.

Vana och synsätt tror jag.

/Efwa, som är sin film mycket trogen ;-)

 

[Nw2]

Agfa RSX gillar jag däremot. Rena klara färger med naturlig återgivning.

Den e grym, och dessutom billigare än andra dia.Har fått YFO i Malmö att ständigt ha hemma 20 rullar i kylen för mig o andra som använder det.


Niklas, kylförvarad vid +6.