För att tumregeln ska gälla får man förstås också anta att bilderna betraktas utskrivna i samma storlek. Annars stämmer den inte heller.
Tar man en bild med ett 200 mm objektiv och en 24*36 mm sensor och skriver ut den bilden på ett 24*36 cm papper, och sedan tar en bild med samma objektiv fast med en 15*22 mm sensor, och skriver ut den bilden på ett 15*22 cm papper, då kan man ha samma exponeringstid. Den senare bilden blir nämligen precis som om man klippt ut en bit ur den större bilden. Att man klipper i bilden påverkar förstås inte vilken slutartid som behövs för att få den skarp.
Däremot, om man skriver ut den första bilden på ett 48*72 cm papper, men fortfarande betraktar den lika närgånget, då behöver man korta ner tiden till hälften, eftersom detta innebär en förstoring av bilden. Att den inte görs genom att ändra brännvidden när bilden tas, utan genom att förstora bilden i efterhand, det spelar ingen roll. Skakningsoskärpan syns tydligare när bilden görs större i alla fall.
Brännvidden är en fysisk/optisk egenskap hos ett objektiv. Den påverkas inte av vad objektivet sitter på. Hade det varit fallet skulle ju objektivet inte ha någon definierad brännvidd alls när man tar bort det från kameran, men tittar man noga ser man att det står samma värde på objektivet även när det ligger för sig självt på bordet.