Vad ska vi med alla dessa manuella objektiv till E-mount till?

[Sten-Åke Sändh]

Gammalt historiskt betyder inte att det skulle vara sämre. Finns tonvis med Tessarer, Sonnarer, dubbel Gausser, Planarer mfl. 100+ åriga konstruktioner som nytillverkas (med vissa modifikaioner) än idag.

Voigtländer gör nya gluggar optiskt anpassade för E-mount, så det är inte bara fattningen på äldre fina godingar som bytts ut.



Du tycker segmentet är "övermättat" vilket tillverkarna och dess kunder inte håller med om. Om de sen tjänar pengar lär framtiden visa.

Visst. Jag menade inte alls att de skulle vara sämre. Avsåg bara precis som Per att påpeka att de genom att återanvända gammal design och att bara som Samyang sätta på en distans och en ny bajonett mycket billigt få tillgång till en växande marknad för objektiv de redan i grunden tagit fram till andra kamerahus. Om de ska tjäna några pengar på det här så har de nog inte råd med så värst mycket R&D och det ligger säkert i deras intresse att få oss att tro något annat. AF finns av ett skäl och det gör alla objektiv som har det mer mångsidigt användbara och det fattar de flesta och jag tror nog att med en AF som blivit allt bättre och mer mångsidig det senaste året att det blir än svårare framöver att sälja manuella objektiv i framtiden.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag tror att det som vanligt handlar om vinstmaximering. Min gissning är att det går att ha högre marginaler på manuellt fokuserade objektiv som håller hög optisk klass än motsvarande AF-objektiv. Speciellt om man bara behöver byta den mekaniska fattningen för att sälja objektiv till en ny kundkrets. Om man är en liten och ny tillverkare så har man desutom förmodligen inte så stor erfarenhet av att tillverka objektiv för flera olika sorters AF-system, och tredjepartstillverkare vill väldigt gärna sälja objektiv till fler system än ett.


Jag tvivlar på att de flesta av dessa helt nya objektivtillverkare kommer att finnas kvar om fem år.

Kickstarter och liknande brukar väl ha en ganska hög misslyckandefrekvens, f.ö.?

Ja jag tror ju som du helt och fullt Per.

Marknaden kommer nog radera rätt hårt med rödpenna av de skäl jag givit just ovanför. Att Samyang som tidiagare haft sånt fokus på manuella objektiv klarat sig har nog berott på utbudets bredd och att de gjorde vad de gjorde innan Sony och andra hunnit ta fram motsvarande AF-objektiv. Men nu finns ju ett rätt heltäckande utbud av AF-objektiv och då kommer nog de som enbart gör manuella objektiv att få det svårare.

Jag har ju själv både ett 85mm/1,4 och ett 100mm/2,8 makro Samyang som jag verkligen gillar optiskt men idag hade jag aldrig köpt 85:an för det finns en riktigt billig och överaskande bra sådan från Sony med AF (85mm/1,8) och jag har sett en del av vad min son tagit med den, så det är fullt möjligt att jag köper en sådan snart. Min son hade faktiskt Sonys 85mm/1,4 GM innan han köpte den betydligt billigare 1,8:an men tyckte det var svårt att motivera skillnaden i pris, så han bytte.

Det finns även en överkomlig 90mm makro från Sony med AF också som fått väldigt bra press och hade dessa båda funnits när jag köpte mina Samyang, så inte hade det blivit några Samyang då inte. Jag tror inte jag är ensam om den analysen.

Min manuella 85:a är helt meningslös idag för mig om jag exv. vill ta bilder av mina barnbarn på 4 och 6. Med den har jag inte en chans men med en Sony 85mm/1,8 med AF så är det lätt som en plätt med min A7 III:a och Real Time Eye Focus. Objektiv utan AF kan vara verkligt begränsande i vissa situationer.

 

[Leica-M-gubben]

Generellt kan väl sägas att låga marginaler kan kompenseras med större upplagor och volymförsäljning (CaNikons konsumentprodukter) och omvänt, små volymer tarvar högre påslag (Leica).

 

[Bengf]

Ja har ett antal Konica objektiv så visst fans det ett litet sug efter en ny A7 då dom dök upp, men var inte så där helnöjd med tidiga A7, man var van vid att Sony småstrulade och blandade bra saker med rent ut sagt märkliga ofärdiga teknikval. Men Sony kamera sköter sig bättre än deras telefonavdelning som är svår att begripa, när andra har 4GB ramminne så levererar Sony 2 GB, så där håller det på hela tiden, liksom typ 3 år efter andra konkurrenter som Huawei eller Samsung.

 

[Sten-Åke Sändh]

Generellt kan väl sägas att låga marginaler kan kompenseras med större upplagor och volymförsäljning (CaNikons konsumentprodukter) och omvänt, små volymer tarvar högre påslag (Leica).

Voightlander, Yongnou, Meike, Zenit, Laowa, Kamlan, Tokina med sin manuella Firin, Mitakon/Zhonggyi och Kipon är några av de "nya" tillverkare som inte förrän nu dyker upp med främst manuella objektiv (kollade bara lite snabbt på SAR från den senaste tiden). Det är nästan 10 stycken och det finns säkert en hel del fler som inte jag snubblat över vid denna oambitiösa koll. Nya adapters kommer i strid ström även de från exv. Kipon som tydligen just lanserat även något AF-objektiv vid sidan av en ny generation adapters. Med alla dessa plus de som redan är etablerade och som redan slåss om utrymmet främst i mitten med normalobjektiv och kortare brännvidder så undrar man ju hur stora marginaler de kan hoppas på och frågan är ju om de ens kan räkna med att kunna kompensera med långa serier. Ska bli intressant att se vad detta tar vägen.

 

[PMD]

Voightlander, Yongnou, Meike, Zenit, Laowa, Kamlan, Tokina med sin manuella Firin, Mitakon/Zhonggyi och Kipon är några av de "nya" tillverkare som inte förrän nu dyker upp med främst manuella objektiv (kollade bara lite snabbt på SAR från den senaste tiden).

Att även en sen mycket länge etablerad tillverkare som Tokina säljer nykonstruerade manuellt fokuserade objektiv hade jag glömt (trots att det var en artikel om det på Fotosidan nyligen).

Det tyder på att det kanske finns en modetrend i Japan eller USA i att använda manuella objektiv. I så fall kan det gå rätt bra även för de helt nya tillverkarna fram till att nästa mode dyker upp.

 

[MattiasL]

I de flesta lägen är väl autofokus till god hjälp, men i vissa fall tycker jag att det är att gå över ån efter vatten. Jag kan längta tillbaka till 80-talets utrustning, med en tydlig mattskiva med snittbild och de här mjuka men tydliga manuella objektiven. För det mesta gick det lika snabbt och enkelt att plåta som med autofokus idag. Häromveckan var jag på vippen att beställa en manuell Zeiss 28 när jag behövde en fast vidvinkel. Nu blev det en Nikon AF-S istället. Praktisk och alldeles utmärkt, men inte med samma "själ". Tog en allvarlig titt på att gå över till Sony just för flexibiliteten att kunna jobba med antingen AF eller välfungerande MF. Kanske blir det av nästa gång det behöver uppgraderas.

 

[Per Hesselgren]

Flera MF alternativ

https://sonyalpha.blog/2017/06/26/l...sony-fe-the-lenses-line-up-for-sony-fe-mount/

Någon som testat ett objektiv från Kipon?
Adaptrar är ju betydligt vanligare.

 

[jonasfj]

Det handlar inte om AF eller inte AF utan om hur objektivet är konstruerat. Det som många anser vara det bästa normalobjektivet för småbild (Zeiss Otus 55mm f/1.4) har t.ex. inte AF.
Sen handlar det också om personliga preferenser. Hur bakgrund som inte är i fokus tecknas; hur runda oskärpecirkarna är när man bländar ner; hur mycket kromatisk aberration som finns för att göra oskärpan "intressant". Allt detta, och mycket därtill, har ingenting att göra med om objektivet har AF eller inte, men det finns en del (moderna, N.B!) objektiv utan AF som många tycker tecknar mycket bra och därför väljer de dessa objektiv trots avsaknad av AF.

Det ena utesluter inte det andra, speciellt inte om man har mycket pengar.

Eftersom det är fredag kanske det är lämpligt att slänga ett vedträ i debattbrasan.

Zeissobjektiv och särskilt de manuella versionerna är för mig (numer) obegripliga (jag har tyvärr ett gammal 2/100 ZF).

Objektiven är tveklöst suveränt bra, men inte alls felfria. Problemet är vad man får för pengarna.

Exemplet ovan, Otus 1.4/55, är en aning skarpare än Nikon 50/1.8 S, men så pass lite att man måste sitta och jämföra skärpan ute i hörnen vid 200% eller tom högre förstoring för att se skillnaden.

Det vignetterar osannolikt mycket vid f/1.4 och även f/2.

Zeiss 1.4/55 är insignifikant bättre än Nikon 50/1.8 S, men kostar 36.890:- jämfört med 5.990:- och är dessutom jättefult och saknar AF. Absurt eller inte?

 

[gh2019]

Eftersom det är fredag kanske det är lämpligt att slänga ett vedträ i debattbrasan.

Zeissobjektiv och särskilt de manuella versionerna är för mig (numer) obegripliga (jag har tyvärr ett gammal 2/100 ZF).

Objektiven är tveklöst suveränt bra, men inte alls felfria. Problemet är vad man får för pengarna.

Exemplet ovan, Otus 1.4/55, är en aning skarpare än Nikon 50/1.8 S, men så pass lite att man måste sitta och jämföra skärpan ute i hörnen vid 200% eller tom högre förstoring för att se skillnaden.

Det vignetterar osannolikt mycket vid f/1.4 och även f/2.

Zeiss 1.4/55 är insignifikant bättre än Nikon 50/1.8 S, men kostar 36.890:- jämfört med 5.990:- och är dessutom jättefult och saknar AF. Absurt eller inte?

Bra skrivet. Vad man får för pengarna. Jag vill ha tester som jämför mitt objektiv Nikon 18-140 mot det bästa objektivet. Hur stor skillnad är det. Ser vanligt folk skillnad. Hälsningar Göran Hellström

 

[jonasfj]

Bra skrivet. Vad man får för pengarna. Jag vill ha tester som jämför mitt objektiv Nikon 18-140 mot det bästa objektivet. Hur stor skillnad är det. Ser vanligt folk skillnad. Hälsningar Göran Hellström

Nu är det lite OT, eftersom 18-140 har autofokus, men jag hoppas det är bättre än 18-135/3.5-5.6 som kom med min D80. Det var riktigt uselt: Oskarpt både i centrum och hörn, chromatisk aberration som kändes innan jag ens tryckte på avtryckaren och misstanken fanns att det var tillverkat i plast på återvunna PET-flaskor. Det gick att ta bilder ändå!

 

[Flash Gordon]

Det finns en mängd olika manuella objektiv på marknaden till de flesta spegellösa. En del också till dSLR. Desto fler kan man man fota med genom olika adapters.

Man kan ju fråga sig varför det har släppts så många nya objektiv som är manuella.
Fast det kommer nog marknaden reagera själv. DE som inte säljer tillräckligt för att tjäna pengar kommer försvinna.

Fast det finns en motsägelse i detta. Vi är nog många som vill ha AF-C med mycket precis ansiktsigenkänning och följande ögonfokus på minst Sony nivå.
Skulle gärna att det också fungerar på djur.

Motsägelsen mellan dessa krav ligger nog i vad vi fotograferar. Endel fotar det jag kallar slow photography. Man har tid att ställa fokus manuellt och köra alla inställningar manuellt.

Fast fota lekande barn eller galna hundar hör inte dit.
Jag var också med på 80-talet när vi inte hade något val. Vi fick fokusera i förväg och försöka trycka av i rätt ögonblick. Det kan man göra också i dag. Man får en chans. Endera sitter fokus eller så gör det inte det.
Det är så mycket enklare med bra AF-C.

Jag har Leica R Super Angulon 21/4 och Leica Summicron R 90/2 som jag en adapter för. Jag har givetvis testat dem fast de ger mig inget extra. Tvärtom är de sämre än liknande Fujinon objektiv.
MIn Fringer adapter gör att jag kan använda Canon-objektiv på Fuji. I princip fungerar allt precis som det var Fuji objektiv. Förutom då AF. Speciellt AF-C.

Jag tror att individer väljer rationellt för det mesta.

 

[Sabud]

Vad skall vi göra med alla dessa manuella objektiv till E-mount? - Att fotografera med, naturligtvis!

Jag började med NEX5 en gång i tiden och räddade mig ur Sonys optik-torka genom adapter och Leica-fattad optik. Sedan kom Sigma till undsättning med två hyggliga och billiga objektiv (skäms Sony!!)

Sedan skaffade jag mig ett Fujifilmsystem och behovet av adapterad optik försvann helt. Maken till fin original- optik till rimligt pris får man leta länge efter.

Nu har jag skaffat en A7III och är dessvärre tillbaka till adaptrar, manuell optik, etc, etc.
Verkar helt hopplöst att hitta en mycket bra 24, 28 eller 35 med måttlig ljusstyrka samt inte för tunga. Så då hamnar man med en manuell Loxia 35/2. Sony har lite kvar att göra för att jag skall bli nöjd.

/Stephan

 

[Sten-Åke Sändh]

Att även en sen mycket länge etablerad tillverkare som Tokina säljer nykonstruerade manuellt fokuserade objektiv hade jag glömt (trots att det var en artikel om det på Fotosidan nyligen).

Det tyder på att det kanske finns en modetrend i Japan eller USA i att använda manuella objektiv. I så fall kan det gå rätt bra även för de helt nya tillverkarna fram till att nästa mode dyker upp.

Martin Agfors och jag sågs på stan vid ett tillfälle då han bl.a. hade fått ett litet Tokina Firin till påseende. Trevligt litet objektiv vill jag minnas, så ja de gör manuella nya objektiv till Sony E.

Om det nu skulle finnas en manuell trend i Japan skulle jag inte bli förvånad men jag tycker nog det är att gå över ån efter vatten i allmänhet. Man kan faktiskt fota manuellt med AF-objektiv också och ofta får man en del extra möjligheter som man faktiskt inte får med dummanuella objektiv.

Det finns fördelar med helt manuella objektiv också och det jag gillar bäst är att åtminstone de äldre manuella ofta har en riktig fokusgänga och att denna dessutom ofta har en väldigt låg stigning som göra att det är lättare att få verkligt bra precision när man ställer in skärpan. Många av mina gamla Minolta AF och mina gamla Tamron till A-mount var nog mer optimerade för hastighet än precision,

En fördel med de nya AF-objektiven som har elektriskt kommunikation med kameran är ju att man kan kombinera den med DMF (Direct manual focus) och finessen med det är ju att kameran först fokuserar och då får man hjälp att snabbt komma rätt än om man inte använder den tekniken. Jag har uppskattat den funktionen sedan KonicaMinolta hade det i D7D och det även för mekaniskt drivna objektiv (det fanns en koppling inbyggd i fokusmotorn som gjorde det möjligt även där).

 

[Sten-Åke Sändh]

I de flesta lägen är väl autofokus till god hjälp, men i vissa fall tycker jag att det är att gå över ån efter vatten. Jag kan längta tillbaka till 80-talets utrustning, med en tydlig mattskiva med snittbild och de här mjuka men tydliga manuella objektiven. För det mesta gick det lika snabbt och enkelt att plåta som med autofokus idag. Häromveckan var jag på vippen att beställa en manuell Zeiss 28 när jag behövde en fast vidvinkel. Nu blev det en Nikon AF-S istället. Praktisk och alldeles utmärkt, men inte med samma "själ". Tog en allvarlig titt på att gå över till Sony just för flexibiliteten att kunna jobba med antingen AF eller välfungerande MF. Kanske blir det av nästa gång det behöver uppgraderas.

Den enda gång jag längtat efter mattskiva och snittbild i den digitala världen var när man skulle fokusera manuellt i mina första DSLR:er - men det gick snabbt över . Jag köpte t.o.m. en skiva från Korea och monterade in i min Sony A350 eller om det var A550 som båda bara hade helmatta skivor, men det var ingen hit alls. Sökarna i dessa APS-C -modeller lämpade sig överhuvudtaget inte för manuell fokus, till det var de alldeles för ljussvaga och diffusa.

Dessutom var det inte så bara att montera in en sådan eftersom man måste schimsa in dem för att fokus ska stämma även i den strålgången. Det gick åt en hel del svärande innan det blev OK.

En sak jag inte fattat är hur någon klarar av att använda exv. ett stendumt Samyang exv. på ett Canon-DSLR -hus. När man bländar ner där på objektivet så blir ju sökaren svart på riktigt och man saknar ju helt den hjälp en EVF kan ge.

 

[PMD]

Man kan faktiskt fota manuellt med AF-objektiv också och ofta får man en del extra möjligheter som man faktiskt inte får med dummanuella objektiv.

Det finns fördelar med helt manuella objektiv också och det jag gillar bäst är att åtminstone de äldre manuella ofta har en riktig fokusgänga och att denna dessutom ofta har en väldigt låg stigning som göra att det är lättare att få verkligt bra precision när man ställer in skärpan.

Det är ganska få AF-objektiv som är lika trevliga att fokusera manuellt med som "riktiga" manuellt fokuserade objektiv. Focus-by-wire kanske kommer i närheten, men de flesta AF-objektiv är rätt taffliga när det kommer till manuell fokusering.

En fördel med de nya AF-objektiven som har elektriskt kommunikation med kameran är ju att man kan kombinera den med DMF (Direct manual focus) och finessen med det är ju att kameran först fokuserar och då får man hjälp att snabbt komma rätt än om man inte använder den tekniken.

Ja, det är mycket praktiskt, men så värst nytt är det inte. Den tekniken har funnits i cirka 30 år.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det är ganska få AF-objektiv som är lika trevliga att fokusera manuellt med som "riktiga" manuellt fokuserade objektiv. Focus-by-wire kanske kommer i närheten, men de flesta AF-objektiv är rätt taffliga när det kommer till manuell fokusering.


Ja, det är mycket praktiskt, men så värst nytt är det inte. Den tekniken har funnits i cirka 30 år.

Vem har sagt att tekniken i sig är ny??

Men det är en väldig skillnad på den rent mekaniska implementering jag hade i min D7D 2005 och det vi har i E-mount. Det nya som hänt i E-mount i jämförelsde med D7D är ju att när man vrider på fokusringen så kan man rigga kameran (om man vill) så att den går direkt in i "förstoringsläget" så man verkligen ser med peakingen var skärpan ligger. Att peka utan förstoring ger tyvärr ofta inte det resultat jag förväntar sig. Det är faktiskt skillnad på DMF och DMF. DSLR:er har inga EVF:er och det är EVF:en som är den verkliga förutsättningen för den här funktionen i E-mountkamerorna.

 

[PMD]

Men det är en väldig skillnad på den rent mekaniska implementering jag hade i min D7D 2005 och det vi har i E-mount.

Jo, men helt elektriskt kommunikation mellan objektiv och kamera har funnits i 30 år.
(Och därmed också "DMF").

Det nya som hänt i E-mount i jämförelsde med D7D är ju att när man vrider på fokusringen så kan man rigga kameran (om man vill) så att den går direkt in i "förstoringsläget" så man verkligen ser med peakingen var skärpan ligger.

Ja, det är en ganska ny finess som är klart användbar för den som vill fokusera manuellt med ett AF-objektiv.

 

[Bengf]

Ja första A77 från 2011 har fokuspeaking ( menar inte nu om det var tidigare än någon annan kamera eller så, har inte koll på det. ) hur som helst så fick Lennart Aspman leda mig rätt med inställningarna, det var lite dribbligt med översättningar, där även Lennart löste problem med att snabbt hitta tillbaka till sista menyändring som också var otydlig med översättningar som inte riktigt stämde.


Hur som helst så blev jag aldrig riktigt vän med Fokuspeaking i förstorings läget, det gällde då att vara riktigt stadig på hand, bilden blev så orolig och skakig. DMF fans men var sällan nödvändigt, autofokusen fungerade ofta bra, men flaggor som rörde sig i vinden då for AF fram och till baka, där var DMF bra att ta till, men det var inte manuella objektiv utan AF-objektiv och så tidig EVF som är lite flimrig men inte jättetokig på något sätt.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jo, men helt elektriskt kommunikation mellan objektiv och kamera har funnits i 30 år.
(Och därmed också "DMF").


Ja, det är en ganska ny finess som är klart användbar för den som vill fokusera manuellt med ett AF-objektiv.

Ja jag har ju just skrivit det ovan. Det är skillnad både mellan en skit och bräckorv och mellan DMF i exv. Minoltas gamla DSLR-värld och den vi har i E-mountkamerorna och det trots att det faktiskt t.o.m. helt saknas elektrisk kommunikation mellan de olika korvarna.

Elektrisk kommunikation mellan kamera och objektiv är och var f.ö. heller ingen garanti för att DMF fanns. Det som helt ändrat förutsättningarna är tillgången till EVF och det är ju just EVF:erna och de olika overlayer i dessa som gör inte bara peakingen möjlig.