Tankar om familjealbumsbilder
Även om jag tyckte att Ulf var lite väl hård vid sågningen av några av bilderna måste jag försvara hans anda.
Det är tyvärr så att det finns en kategori bilder, som halvt skämtsamt brukar sammanfattas som "familjealbumsbilder" (barn, flick- och pojkvänner, vänner och bekanta), "kattbilder" och "solnedgångsbilder".
Gemensamt för dem är att de p.g.a. antingen motivets starka emotionella koppling till fotografen, eller starka sinnesintryck vid fotograferingen, är oproportionerligt intressanta för fotografen samtidigt som alla som har hängt här på Fotosidan ett tag, är dödligt less på den sortens bilder.
Något som också förenar de här bilderna är att de (tyvärr) ofta knappt är märkbart genomtänkta fotografiskt sett. Det är svårt att se att fotografen faktiskt har någon fotografisk ambition (d.v.s. att skapa ett "bra" fotografi) överhuvudtaget.
Givetvis går det att ge konstruktiv kritik även på en blixtbild rakt på någons flinande (snor)unge, men när man tipsar fotografen om att stänga av blixten (eller skaffa andra, bättre blixtar), placera ungen i ljuset av ett fönster och torka bort snoret, blir det lätt så att man utbildar vederbörande från grunden i konsten att ta en helt annan bild.
I det läget kan jag knappast tänka mig någon mer effektiv kommentar än, "Ledsen, men den här bilden ger inget för andra än de närmast sörjande och gör sig därför bäst i familjealbumet. Om du vill ha tips för grunderna i porträttfoto så rekommenderar jag ett besök på ditt lokala folkbibliotek."
Någonstans går gränsen för hur mycket man kan utbilda folk genom kommentarerna. Både p.g.a. den egna tidsåtgången och för att man inte vet om fotografen i fråga är mottaglig för feedbacken. Det är ju lagom kul att skriva en mindre uppsats till en person som kanske bara ser Fotosidan som ett trevligt fotoalbum på webben.
Hursomhelst så är det faktum att man får kommentarer om "familjealbumsbilder" på den sortens bilder en tydlig signal om att man bör tänka över vad man egentligen vill uppnå med både fotograferandet och framför allt uppladdningen av bilderna här på Fotosidan. Om man har en allvarlig önskan om att lära sig att ta bättre sådana bilder, bör man för sitt eget bästa se till att specificera vad det är man vill ha feedback på.
För att bemöta Evas uttalande under punkt 3 så anser jag sammanfattningsvis att en kommentar om att en bild återbördas till familjealbumet är en form att konstruktiv kritik eftersom det ofta är den enda rimliga åtgärden som kan vidtas för bilden i fråga. Hur paradoxalt det än kan låta så ska man inte underskatta destruktionens kreativa egenskaper. Vad är det som är gemensamt för alla duktiga fotografer? - Mängden bilder som de slänger...
Redigerat: Pucktvåa.