Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Utlandsfotografering..funderingar om bilderna.

Produkter
(logga in för att koppla)

sagan

Avslutat medlemskap
När man åker utomlands för att fotografera nya motiv, tar man då bilderna på samma sätt som när man fotograferar på hemmaplan?

Eller är man så inspirerad av motiven i sig att man tänker mindre på bilden och mer på motiven än annars?

Tar man bättre bilder utomlands för att man är mer avkopplad (har semester)?

Tar man bättre bilder när man kommer hem igen för att man fått ny inspiration och nya sätt att se på sakerna hemma?

Vad säger ni?
 
Jag fotograferar på samma sätt utomlands som hemma, men det beror till stor del på att det är samma typ av motiv jag letar efter överallt (fotar nästan enbart street). Det kan tom bli så att jag nästan inte fotar alls utomlands om jag inte får tid att lära känna en plats.
 
Jag förstår precis vad du menar Kim.

Att bli så fänglad av motiven/miljön att man inte ser om det är en bra bild är en klassisk fäll som man ska vara medveten om.

Tänk själv om någon utländsk turist kom till Sverige och plåtade en Konsumskylt. Säkert exotiskt för turisten men inte för oss. Och kanske inte heller någon bra bild.

Jag åker antingen på semester för att koppla av med andra eller för att fotografera. Fotograferar jag är det också avkoppling, men jag är inte det minsta social.

Att kombinera fotografering och socialt umgånge är svårt. Då kommer alltid något i andra hand.

Åker jag iväg för att plåta är jag mycket medveten vad jag är ute efter och hamnar sällan i fällan att plåta exotiska som inte blir bra bilder.

Att ta bra bilder i sin hemmamiljö kräver träning och målmedvetenhet. Men ofta kan man ta bättre bilder än på semestern eftersom det blir mindre slumpmässigt. Man vet bra platser och när man ska vara där.
Professionella naturfotografer planerar sina resor noga genom att göra mycket research.

Jag kan bli otroligt inspirerad av att bara byta stad eller stadsdel. Jag blir inte förblindad av det exotiska men heller inte utled av mina gamla miljöer. Så ta bussen och åk nån hållplas och börja plåta.

När jag gick på högstadiet och gymnasiet hade jag god tillgång till svartvit film, men inte till pengar att resa för. Jag tag enormt mycket bilder inom 1km radie kring hemmet och lärde mig mycket om att hitta motiv överallt. Så begränsningar kan vara utvecklande. Likaså kan det vara utvecklande att bara ha med sig ett objektiv och tvingas koncentrera sig helt på att hitta motiv som passar det objektivet.

Oj vad jag flummade ut nu...
 
Rätt flummigt ämne iofs. Speciellt då vi alla är olika.

Jag tar nog bättre bilder på ställen som är nya. Då har jag en annan inställning och letar mer efter motiv. Dock kan jag ofta missa motiven i sig för att jag mer eller mindre bara letar bra bilder i dom.

Sen har jag förstående vänner som inte blir sura när man stannar för femtioelfte gången på vandringen uppför berget för att man vill bara ta en bild till fast ur den här vinkeln.

Sen blir det ju en hel del "familjefoton" också inblandat med det andra. Har man tur som jag hade i skottland nu senast så lyckades jag få vännerna att posera lite med fina bakgrunder. Har en bildserie som startade av en slump som jag har fortsatt på medvetet.

Nackdelarna med att vara utomlands är att man inte hinner tillägna så mycket tid, eller vänta på rätt ljus. Man har ofta bara några chanser att ta dom, och då gäller det att dels ha lite tur, och dels att ta bilderna. Är man hemma kan man alltid komma tillbaka till en bra plats senare, det är en lyx man inte har utomlands ofta.
 
Damocles skrev:
Rätt flummigt ämne iofs. Speciellt då vi alla är olika.
Ja, meningen var alltså inte att komma fram till något rätt/fel/saning..utan att få höra olika personliga uppfattningar och erfarenheter (fast det kanske inte framgick).
 
Senast ändrad:
Damocles skrev:

Sen har jag förstående vänner som inte blir sura när man stannar för femtioelfte gången på vandringen uppför berget för att man vill bara ta en bild till fast ur den här vinkeln.

Vilken lyx, min familj är inte alls lika förstående, både barnen och min blivande fru, tycker visserligen det är kul att vara med på kort, men inte när jag vill ta "bara ett till" för 7:e gången

Själv har jag nog aldrig tänkt över huruvida jag tar bättre kort eller inte på semestern, visserligen tar jag nog inte så bra kort i vanliga fall heller(idétorka+okunskap).

// Anders
 
Damocles skrev:
Sen har jag förstående vänner som inte blir sura när man stannar för femtioelfte gången på vandringen uppför berget för att man vill bara ta en bild till fast ur den här vinkeln.

Min sambo börjar tröttna lite och tycker inte att jag ska jobba på semestern. Så nu planerar vi att åka på semester med ett annat par. Då kan tjejerna sola och vi killar gå runt och plåta... :)
 
sagan:
Det son blir intressant är att om man läser mellan raderna i ditt inlägg känns det som du är inne på mer "omedvetna" tankar/handlingar. Kan det inte vara så att man ganska ofta (läs: amatörer) helt enkelt bestämmer sig för att på semestern ta "familjealbumsbilder"? Eftersom man ofta är fler inblandade så kanske frun/maken/sambon/kärestan inte har lust att bara se på 30 rullar av ett o samma berg eller samma palm ur 15 olika vinklar....

Jag tycker jag är ganska medveten om när jag är i ett mode eller i ett annat om man säger så. ... Liza
 
Canonliza skrev:
sagan:
Det son blir intressant är att om man läser mellan raderna i ditt inlägg känns det som du är inne på mer "omedvetna" tankar/handlingar.
Japp, det stämmer, jag tror många omedvetet fotograferar annorlunda när det kommer till en ny plats, blir överväldigad av alla nya intryck och motiv...många slutar tänka på bilder och övergår till att tänka motiv.

Vilket resulterar i att bilderna blir sämre än de annars kunde blivit.
 
Canonliza skrev:
Sämre eller annorlunda?
Sämre.

Canonliza skrev:
Och enligt vems mall?
Fotografens egen.

Canonliza skrev:
Kan man som fotograf inte vara "ledig" från ett tänkande utan att det ska kallas "sämre"? Bara en tanke.
Det är inte frågan om att "kallas", bilder tagna utan tanke annat än att fånga motivet (rakt-på-klick) ger trista bilder utan personlighet i stil med de flesta vykort...vill man ha sådanna så kan man ju lika gärna köpa vykort.
 
Varför då? Om någon nu gillar eller väljer att fota "rakt-på-klick" är det inte lite besserwisseraktigt att säga till den personen "köp ett vykort istället?".....?? //Liza
 
Nu pratar jag inte om dom som vill plåta "rakt-på-klick" utom om (i normala fall) skickliga fotografer som omedvetet (vilket var det vi pratade om) slutar tänka på bilden.
 
sagan skrev:
bilder tagna utan tanke annat än att fånga motivet (rakt-på-klick) ger trista bilder utan personlighet i stil med de flesta vykort...vill man ha sådanna så kan man ju lika gärna köpa vykort.

Nog tycker jag att det är en skönare känsla att slösa ett kort på en "turistbild" av t.ex. Eiffeltornet än att köpa ett vykort i kiosken bredvid. Och mamma tycker garanterat att det är roligare att titta på bilder jag själv fotograferat på plats än att titta på köpta vykort. Hon brukar dock vara ganska oförstående inför mina bilder av bilvrak, bakgator och fallfärdiga hus.

Jag har börjat fota mer turistbilder med åren. I början försökte jag fotografera som ett "proffs" och förevigade arkitektur, folkvimmel och vidsträckta landskap. När jag kom hem upptäckte jag att jag knappt hade några bilder på mina resekamrater. Det ångrar jag idag. Visst kan det vara kul att se närbilder på hur gatubrunnarna i Brasilia ser ut men det hade varit kul att ha några bilder på hur mina kompisar såg ut också.
 
De mest konsekventa turisterna måste väl Japaner vara?

Alltid, och då menar jag alltid, ställer de upp framför motivet. Två flugor i en smäll...
 
Frizge skrev:
Nog tycker jag att det är en skönare känsla att slösa ett kort på en "turistbild" av t.ex. Eiffeltornet än att köpa ett vykort i kiosken bredvid. Och mamma tycker garanterat att det är roligare att titta på bilder jag själv fotograferat på plats än att titta på köpta vykort.
Jag menade inte på något sätt att det skulle vara fel att plåta exempelvis eiffeltornet, men man kanske skulle anstränga sig att plåta tornet med mer känsla och på ett mer personligt sätt så att bilden får ett högre värde än enbart minnesbild.

Jag kritiserade alltså inte motivvalet, utan sättet att plåta motiven.
 
sagan skrev:
att plåta tornet med mer känsla och på ett mer personligt sätt så att bilden får ett högre värde än enbart minnesbild.

Det här förstår inte jag. En känsla är ju personlig och att plåta Eiffeltornet i en avancerad vinkel eller "abstrakt" gör den väl inte mer känslosam eller personlig?? Då håller inte ditt resonemang om "sämre" bilder eftersom man inte kan sätta sig över en annan persons känsla med ett rätt/fel-perspektiv. För mig kanske den ÄR personlig och HAR en massa känsla trots att den är plåtad som vilket vykort som helst på marknaden (som faktiskt kan vara riktigt fina emellanåt...), däremot är det en annan diskussion om bilden är fotomässigt "bra" gjord vilket var vad jag trodde du diskuterade från början. //Liza
 
Jag pratar (återigen) om fotografens egen syn på sina bilder efteråt (när han/hon kommer hem)..har inte nämnt något om abstrakt eller konstig vinkel.
 
sagan skrev:
Jag pratar (återigen) om fotografens egen syn på sina bilder efteråt (när han/hon kommer hem)..har inte nämnt något om abstrakt eller konstig vinkel.

Men då förstår jag inte vad du menar med att plåta Eiffeltornet med "mer känsla och mer personligt"? Ge ett exempel! //Liza
 
ANNONS
Januarirea hos Götaplatsens Foto