Annons

Spotmätning ett måste för nybörjaren?

Produkter
(logga in för att koppla)
Hej,
Spotmätning, är det verkligen ett måste för en nybörjare med SLR? Eller är det något man kan börja fokusera på i framtiden (jag menar, när man uppgraderar sig till en värre kamera med bl.a. spotmätning)?
Mvh Marcus
 
Det är inte så fruktansvärt viktigt du kan NÄSTAN uppnå samma effekt med centrumvägd(som finns på de flesta kamerorna). Sen beror det ju på din ambitions nivå. Själv skulle jag inte klara mig utan spotmätning.

Och hett tips stirra dig inte bind på priset på kameran utan titta hellre på kamera märkets optik så det passar dig :)
 
Senast ändrad:
Min personliga uppfattning är att spotmätning är oerhört bra om man behärskar metoden. Själv gör jag det inte :) även om jag då och då gör mina trevande försök. Kräver, som jag ser det, mycket träning, och är definitivt inget måste för nybörjaren.
 
Det viktiga är att lära sig att se och mäta ljus och att göra det på ett sätt så att exponeringen blir som man vill ha den. Vilken metod som används, spot, centrumvägd, infallande eller utsnitt spelar igen roll. Oavsett vad du mäter emot kommer kameran att tolka det som om du mäter mot ett gråkort med 18% reflektion och det viktiga är att kunna bedöma hur jag vill att det jag mäter emot skall exponeras relativt detta gråkort, skall det vara ljusare överexponerar jag relativt mätvärdet så mycket som jag vill ha det ljusare och om det skall vara mörkare gör jag alltså tvärt om. Undantaget är om du mäter infallande ljus, då får du det faktiska ljusvärdet där du mäter.
 
Okej. Tack för svaren. Jag funderar på en canon eos 1000D. Och kan inte ett piss om systemkameror, rent utsagt. Så, har inte en aning om optiken är bra på denna? Den saknar spotmätning iaf.

Ha det gött

/ Marcus
 
Det jag gillar med spotmätning är att kunna trixa till huvudmotivet bra. vissa ljussituationer klarar inte evaluerande mätmetoder av helt enkelt. För mig är spotmätning också förknippat med låsning av mätvärdet. Därför tycker jag det är viktigt med enkla reglage för låsning av ljusmätningen och gärna då med möjlighet till vissa instä'llningar som ex Nikon. Med Nikons bättre modeller kan man ställa in låsning med ett tryck tills exponering är genomförd. Man behöver inte hålla ner någon knapp. Man kan också välja mellan flera olika knappar som reglage för exponeringslås.

För övrigt tycker jag inte spotmätning är viktigt för gemene man. Men för de som vill lära sig att förstå ljuset bör åtminstone ha tillgång till spotmätning. Annars så är de evaluerande mätarna mycket bra, men inte lika konsekventa som spotmätningen. Även om man mäter upp ljuset för en given situation och sen kompenserar för rätt belysning av huvudmotivet så kan man bara lita på att kameran gör rätt just på den exponeringen. Följande exponeringar kan kameran få för sig att tolka bilden annorlunda. Med spotmätaren vet du att kameran mäter på samma sätt på samma yta, varje gång.
 
Hej
anser inte du skall vara bekymmrad över det.
Jag har kört centrumvägt med alla Canon jag har haft. D30, D60, 350D, 400D, 1Dmk2 o 5D
EOS 1v-hs, eos 3, eos 5, eos 30, eos 300, eos 1000 (alla analoga)
Dock på 300D kunde man inte ställa mätmetoden alls, kameran har en förvald för de olika mmderna (P) osv.

http://www.roine.nu/thailand3/thailand3.htm

Detta är taget med 300D, dvs genomsnittsmätning, och tycker jag kan leva med detta.

Har spot på min 5D och på 1Dmk2. Då jag använder det, extremt sällan, har jag provat multispot, finns bara på 1D serien.

Så, som nämts ovan, är det trickigt, zooma in, lås ljusmätningen med * knappen, backa ut zooen.
 
Nödvändigt är det förstås inte att ha spotmätning. Det är ju faktiskt inte nödvändigt att ha någon exponeringsmätare överhuvudtaget! Själv hade jag ingen under mina första år av fotograferande. Jag använde mig av Hasselblads utmärkta exponeringssticka, inköpt för 1 krona, tror jag...

Men möjlighet till spotmätning ÄR väldigt värdefullt många gånger. Visst, man får lära sig att tänka lite och testa lite innan poletten trillar ner, men SÅ svårt är det inte att fatta det hela (grunderna skulle nog gå att sammanfatta i bara ett fåtal meningar). Många är alldeles i onödan rädda för att använda sin spotmätare.

Ett givet område är förstås motljusbilder. Här har alla mätare svårigheter utom just spotmätaren, som löser detta problem elegant.

När det gäller Canon 1000D f.ö. så klarar dess mätare inte av högkontrastmotiv speciellt bra, så den om någon skulle ju VERKLIGEN ha behov av att vara försedd med en spotmätare! Och du kommer att upptäcka att det tyvärr inte bara är detta som Canon har sparat in på när det gäller deras instegskamera.

Du skriver om dig själv: "kan inte ett piss om systemkameror, rent utsagt." I så fall skulle jag definitivt rekommendera dig till att titta på även de övriga märkenas instegskameror, dvs Nikon, Minolta/Sony, Pentax och Olympus (Sigma anser jag att du kan glömma). Visst, det kommer att ta dig lite extra tid att göra detta, och det är ju alltid svårt att vänta på något roligt, men det kommer att löna sig! Du kommer antagligen att bli överraskad över vad du finner (särskilt om du sedan jämför med vad många av de kommersiella "testarna" kommer fram till)... Titta på alla dessa fem märken med fräscha ögon, och du kommer sedan att ha mycket bättre klart för dig vilken kamera som skulle passa just dig bäst.

Enklast kan du skaffa dig "praktik" genom att gå till MediaMarkt. De har bra priser och de har nästan alla marknadens systemkameror under cirka 20.000 kr uppställda och med laddade batterier, så att du kan "provfota" med dem (lite begränsande kan vara att det inte finns något minneskort i kamerorna, men de flesta av de nyare kamerorna kan ändå visa den sist tagna bilden under några sekunder). Känn på dem - hur bra ligger de i handen? Du kommer att bli förvånad över hur stor skillnad det är i greppet. De olika märkena uppvisar hela skalan från ett bedrövligt dåligt grepp - obekvämt, "vasst" och ostabilt, och till grepp med suverän ergonomi, där kameran sitter som gjuten i handen. Är du ovan så växla lite fram och tillbaka mellan de olika modellerna. Ett bra sätt att tydligt känna hur stabilt greppet blir är att hålla kameran i höger hand, en bit utsträckt, som om du höll en trådlös blixt i din vänstra. Med detta menar jag dock inte att alla kameror klarar av att direkt styra externa blixtar trådlöst (Canon kan t.ex. inte detta).

Därefter kan du fördjupa dig lite ytterligare när det gäller de olika kamerornas övriga funktioner. Du kommer då (förmodligen till din förvåning) att upptäcka att det finns avsevärda skillnader mellan de olika systemens instegskameror. Kolla sedan också ifall dessa kan nås via direktknappar på kameran eller om man måste in och leta bland en massa menyer. Efter att du har jämfört de olika instegskamerorna kommer du att finna att två av märkena bara erbjuder väldigt strippade och nerbantade kameror medan de tre andra ger betydligt mer. Och av dessa tre så finns det ett märke som går åt motsatt håll mot de båda "minimalist-instegskamerorna" som jag nämnde först - dvs denna tillverkare har plockat in vissa saker i sin instegskamera som de andra tillverkarna bara erbjuder i sina värstingkameror. Denna kamera ger klart mest för pengarna. Och dessutom är det den som det brukar gå att få till lägst pris!


När det gäller objektiv så ingår det ett s.k. kitobjektiv i priset för alla instegskameror. Eftersom prispressen är allra hårdast inom detta segment, så måste det bli ett billigt objektiv, och därmed också med medelmåttiga prestanda (gäller i princip för alla märken). Dock är kitobjektiven långt ifrån helkassa - många är mer än nöjda med dem. Fast om man blir mera intresserad och kraven ökar, så uppfattar man förstås skillnaderna på ett annat sätt, och då kan man kanske komma att tycka att kitobjektiven är skrutt...

Men tänk inte på det just nu. Kitobjektivet får du med för bara runt 500 kr mer än vad ett löst kamerahus kostar, och det får man ju säga att det definitivt är värt.
 
Senast ändrad:
Jag skulle aldrig köpa en kamera utan spotmätning, det är en mycket viktig funktion som jag använder ofta vid starka kontrast skillnader och framför allt i motljus, en kamera utan spotmätning är ingen kamera som är tänkt att användas av dom som har foto som intresse, det skulle kännas som ett väldigt stort handikapp för mig i alla fall, tillräckligt stort för att kasta kameran i sjön i ren desperation när drömbilden dyker upp som kräver den mätmetoden.
Sen bör man som nybörjare först lära sig kamerans ljusmätare och hur dom fungerar, det är ju A och O i fotografering, jag blir lika förvånad varje gång jag läser om folk som fotat i flera år men aldrig använt något annat än den evulerade mätmetoden på deras semi-pro kameror, då har man inte något speciellt foto intresse att tala om, köper man en så avanserad kamera så gör man väl det för att man har nytta av att använda dess funktioner.

/kent
 
Senast ändrad:
jag blir lika förvånad varje gång jag läser om folk som fotat i flera år men aldrig använt något annat än den evulerade mätmetoden på deras semi-pro kameror, då har man inte något speciellt foto intresse att tala om,
Nåja. Det finns gott om etablerade och duktiga fotografer som aldrig använder annat än matrismätning i programautomatikläget. Det du pratar om är nog mer ett intresse av att finslipa den tekniska delen av fotograferingen.
 
Jag skulle aldrig köpa en kamera utan spotmätning, det är en mycket viktig funktion som jag använder ofta vid starka kontrast skillnader och framför allt i motljus, en kamera utan spotmätning är ingen kamera som är tänkt att användas av dom som har foto som intresse, det skulle kännas som ett väldigt stort handikapp för mig i alla fall, tillräckligt stort för att kasta kameran i sjön i ren desperation när drömbilden dyker upp som kräver den mätmetoden.
Sen bör man som nybörjare först lära sig kamerans ljusmätare och hur dom fungerar, det är ju A och O i fotografering, jag blir lika förvånad varje gång jag läser om folk som fotat i flera år men aldrig använt något annat än den evulerade mätmetoden på deras semi-pro kameror, då har man inte något speciellt foto intresse att tala om, köper man en så avanserad kamera så gör man väl det för att man har nytta av att använda dess funktioner.

/kent

Ljusmätning går ganska bra att lära sig att bemästra oavsett vilken mätare man har tillgång till tycker jag. Mina kameror anser jag nog vara tänkta för de som har foto som intresse? Kör med Leica M6 TTL, Leica MP och Hasselblad 503CX och måste väl påstå att jag aldrig saknat spotmätning i Leicorna, utsnittsmätningen funkar så fint så under förutsättning att man kan se och mäta ljus. Hasselbladaren har ingen mätare alls, men där använder jag oftast en Quantum Calcu-Light-XP och det funkar fint det med. Jag har även en Minolta Spotmeter F som iofs är riktigt bra, men som jag ser det är spotmätaren mest användbar till att avgöra kontrasten i ett motiv när jag kör zonsystemet.

När det gäller de olika evaluerande mätarna som finns i dagens systemkameror är de för det mesta så bra att de exponerar "mer exakt" än vad man lyckas mäta med manuell mätning. Det de däremot inte kan veta är hur jag vill ha exponeringen. Så om jag vill ha bilden ljusare eller mörkare än vad den "ser ut" vid fotograferingstillfället får jag använda exponeringskompensation.
 
Tack så jättemycket för alla lärorika svar! Det märks att ni är erfarna. Fytusan, man blir helt förvånad av kameraspråkets underbara ordförråd.

AF-punkter. Är det något jätteviktigt då? (Skillnaden på 7-afpunkter och 9 st typ..)
 
Väl bekomme!

Enligt min erfarenhet är 9 AF-punkter nog ganska optimalt. 7 går väl också an, men 3 är i minsta laget. Sedan finns det även ytterligheter åt andra hållet, som 51 punkter. För egen del är jag tveksam till om detta verkligen skulle utgöra en förbättring. Har testat detta lite grand, men tyckte faktiskt att det var klart sämre! Kameran ifråga valde alltför ofta något helt annat att fokusera på än vad jag hade tänkt mig. Dessutom hade den en tendens att uppträda lite schizofrent ibland, och inte veta riktigt vilken av alla dessa AF-punkter den skulle koncentrera sig på...
För den stora majoriteten av tagningar är det viktigast att det centrala AF-mätområdet är så bra som möjligt (dock finns det ingen av instegskamerorna som har något mer än en korssensor här).

Ifall du sedan skulle komma fram till att spotmätning är viktigt för dig, så har Canon tyvärr strippat denna funktion från 1000D. Samtliga övriga fabrikats instegskameror har ju denna funktion.
 
Det första jag gjorde med mina Pentax DSLR är att ställa in på endast en fokuspunkt. Då får man ju kontroll på var kameran fokuserar. I alla fall om man fotar ute i naturen. Vem vill att kameran låser fokus på en gren istället för pippin i busken? Ser ingen större nytta med en massa fokuspunkter. Tror tillverkarna att vi glömt "Tryck avtryckaren till hälften och lås fokus, Håll nere och komponera bilden som man vill ha den"
 
Håller med dig helt och hållet. Bra tips att ställa in den det första man gör (efter att ha ställt in datum, tid, dioptrijustering etc). Jag använder nästan aldrig något annat än den centrala AF-punkten. Den är alltid mest utvecklad, och man vet precis var någonstans fokus hamnar, som du skrev.

Det var också därför jag i mitt inlägg ovan skrev:
"... viktigast att det centrala AF-mätområdet är så bra som möjligt"

Och det är också därför som min drömkamera är den som har marknadens bästa centrala AF-mätpunkt, Sony A700, som har inte mindre än 5(!) sensorer där. Detta ger också högre AF-noggrannhet än någon annan kamera på marknaden presterar. Tyskarna testade AF-noggrannheten för marknadens alla värstingkameror, och A700:ans autofokusnoggrannhet var 3 till 5 gånger bättre än även de allra dyraste rivalerna. Som kostar upp till 8 gånger så mycket...

Dvs nu har väl A700:an i och för sig hamnat på andra plats eftersom Sony tydligen har förbättrat AF-funktionen ytterligare i sin A900 (denna är dock så ny att det knappast är någon som har hunnit att testa den ännu).
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.