Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony a900 är här!

Produkter
(logga in för att koppla)
...
...tittar man på mätvärdet på båda vid iso-200 så är A900:an 0.6bit efter D3:an:en ...
Tittar Du inte på fel kurvor nu?

Jag ser följande värden vid ( angivet ) ISO200; Nikon D3: 23,5 bitar, Sony a900: 23,3 bitar och Canon 5D MkII: 22,9 bits.

23,5 - 23,3 = 0,2 bitar och den skillnaden ( mindre än en promille ) är väl närmast av akademiskt intresse i tryck.
 
I "print"-vyn på Color Sensitivity där man tagit hänsyn till pixelantalet slår A900-an D3-an med hela 0.2 bits. Det är jämnt skägg mot 5D2 men Sonyn uppnår sitt toppvärde vid en högre känslighet.

Jag skrev inte att skillnaden syns, men det gjorde killen på luminus landscape när han provsköt tre 20+are.

Det går att hitta siter där det anses att D40 är bäst oxå..

Det är ju bara vid ISO 100 som Sony A900 ligger bättre till än 5D MkII och D3. Vad spelar det för roll om man toppar vid ett enda ISO-värde när kurvorna visar att konkurrenterna annars är bättre i vilken annan egenskap som undersökts, vid vilket annat ISO som helst. (Bara för att inte detta ska utveckla sig till ett märkeskrigsmissförstånd så ska jag bara tala om att jag har en Sony själv)

Det är just detta som gör att DxO:s sammanfattningsbild leder lite fel. Här avviker dock inte DxO från de flesta andra testare som känner sig tvingade att utse en segrare vid jämförelser. DxO:s sammanfattningsbild är inte fel, däremot säger den inte hela sanningen, bara den som gäller vid ISO 100. Med tanke på att praktiskt taget alla andra tycker att egenskaperna i andra änden av ISO-skalan är den viktiga, så blir det kanske lite förvirrande.

Kanske DxO skulle avstått från denna sammanfattningsbild och nöjt sig med att visa kurvorna eller visat kanske tre jämförelser, säg vid 100, 400 (som verkar vara en brusgräns för många kameror och kanske 3200). Men vid jämförelser av dessa FF-kameror så kanske man måste upp ännu högre i ISO-skalan för att man ska kunna se avgörande skillnader och dessutom i extrema delförstoringar. Sen kan man ju verkligen fråga sig för vilka prestanda på ISO 6400+ är ett problem. De enda gångerna jag personligen verkligen störts praktiskt av brus, var från en gammal kompakt som är 5 generationer gammal (Ricoh Caplio 3). Efter den kameran har Ricoh levererat Caplio 5, 6, 7, 8, och 10 med ständigt högre upplösning och ständigt bättre brusegenskaper. För mig har brus, rent praktiskt, praktiskt taget aldrig varit ett problem på det sätt jag fotograferar. (Inte ens med Caplio 7). Den näst senaste meningen är i detta sammanhang en viktig förutsättning.

Här pratar vi dock FF och inte ens APS-C där jag annars rör mig med min Sony A350 och jag har väldigt svårt att se att detta skulle vara annat än en ganska specifik akademisk fråga. Jag har väldigt svårt att se att en jämförelse av vad som kommer ut ur dessa kameror i säg A3 vid normalt betraktningsavstånd skulle gå att skilja åt i någon nämnvärd grad annat än möjligen när det gäller färgåtergivningen. Men när det gäller färg så påverkas den även av objektiv och annat så det kan vara svårt att avgöra vad som egentligen påverkar slutresultatet när det gäller den.

Problemet med ISO-jämförelser är ju annars att de kan vara svåra att göra då alla kameror inte har samma högsta åtminstone nominella ISO. Sen diffar det ju inte sällan ett halvt eller t.o.m. ett helt steg mellan jämförda uppmätta ISO vid samma värde, vilket man ju också borde ta hänsyn till. Ska man få kläm på detta måste man åtminstone gå till diagrammen och kanske t.o.m. till grunddatat.
 
Senast ändrad:
Tittar Du inte på fel kurvor nu?

Jag ser följande värden vid ( angivet ) ISO200; Nikon D3: 23,5 bitar, Sony a900: 23,3 bitar och Canon 5D MkII: 22,9 bits.

23,5 - 23,3 = 0,2 bitar och den skillnaden ( mindre än en promille ) är väl närmast av akademiskt intresse i tryck.



Ahhh gick lite väl snabbt där..du har helt rätt Bengt..råkade titta på 5D MarkII värde på iso200..dock fortfarande inget övertag för Sonyn vid lika ison när det gäller färgåtergivningen.
 
Farligt och stirra sig blind på nuffror...kan skada ögonen har jag hört. :)

Introduktion av DXOmark, måste kostat tekniknördarna en mängd handcreme och papersservertter....e ju vara Nirvana! för dem som gillar att jämföra allt på ett teoretiskt plan :)

Skämt åtsido, bästa sättet att se praktiska skillnader är nog bilddata, i alla fall för mig. .-)


Hahahaha klockrent.

Håller med dig Paul..tänkte att jag skulle försöka se om det går att få testa en A900(innan man ev slår till på en) uppe i bankeryd(Scandinavianphoto) med eget minneskort(så jag kan kolla igenom bilderna hemma) så jag få en egen uppfattning om hur kameran presterar i praktiken.
 
(Citat Paul)
Skämt åtsido, bästa sättet att se praktiska skillnader är nog bilddata, i alla fall för mig. .-) (slut citat)

(Citat Pet)
Hahahaha klockrent.

Håller med dig Paul..tänkte att jag skulle försöka se om det går att få testa en A900(innan man ev slår till på en) uppe i bankeryd(Scandinavianphoto) med eget minneskort(så jag kan kolla igenom bilderna hemma) så jag få en egen uppfattning om hur kameran presterar i praktiken.(slut citat)

Såg ni det test jag tror Kilpatrik gjorde med A900 och en mängd av de bättre Minolta/Sony/CZ-objektiven. Undrar om det inte rent av finns en länk i denna tråd. Den visar ju väldigt klart hur oerhört svårt det är att överhuvudtaget uttala sig om en kameras egenskaper utan att ta hänsyn vad det är för objektiv som sitter på kameran. Trots att han sade sig ha mikrojusterat alla objektivens fokus (jag tror det var en 6-8 stycken), så var skillnaderna minst sagt påtagliga. Därför frågar man sig ju på vilka grunder de testare uttalar sig som baserar sina slutsatser på en shoot out mellan exv. just Canon 5D MKII, Nikon D3 och Sony A900. Samma sak som gäller A900 i detta fall kan ju med fördel appliceras på både Nikon och Canon-kamerorna. Åtminstone jag har kommit till slutsatsen att det varit mycket vist av DxO att helt frigöra sig från objektivproblemen vid testning. Lustigt nog i det testet jag refererar till visade sig det över 20 år gamla Minolta 28-135 var det som bäst gjorde A900 rättvisa.

Den som sett delförstorningarna från detta test måste ju fråga sig vilket av dessa det är man jämför med Nikon D3 och 5D MKII. Grunfrågan är alltid om alla kamerorna verkligen är till sin absoluta fördel när de jämförs. Är de inte det så tycker i alla fall jag att man alltid landar i en orättvid betraktelse oavsett vilken som gynnas/missgynnas. Det finns alldeles för många felkällor vid en traditionell jämförelse för att man överhuvudtaget ska kunna dra några seriösa slutsatser ur jämförelser som dessa.

Missförstå mig rätt. Jag tycker visst att man kan jämföra bildkvalitet utifrån en jämförelse av en viss kamera/med visst objektiv mot en annan utrustning och dra slutsatser om vilken man föredrar. Däremot ska man akta sig för att dra generella slutsatser om någon enda kamera på den typen av premisser. Man ska vara ännu mer försiktig med att dra slutsatser om vilka de tekniska orsakerna är till de eventuella skillnader man ser. Det har ju tidigare varit populärt att förklara skillnader i brusegenskaper och DR med de indviduella pixlarnas storlek och antal sett utifrån en given sensoryta. Att det är svårt inser väl de flesta som bevittnat vad som hänt tekniskt de senaste åren.

Lycka till annars med dina inköpsbeslut.
 
För mig så spelar diagramen ingen större roll när jag gör ett kamera inköp (hade definitivt inte det när jag funderade på A900).

Bilder och åsikter/erfarenheter med kamerorna/system spelar desto större roll.

Om man jämför kamera A och B med motsvarande gluggar så ger det mig en indikation på hur den kameran med den gluggen presterar i jämförelse.


Med det sagt så tror jag ingen baserar sitt inköp på EN jämförelse, eller ETT diagram. Utan man samlar på sig så mycket "kött på benen" som man klara av, och utifrån det så tar man ett beslut.

Så lika "farligt" som det kan vara att generalisera en kameras prestandard baserat på ett test där, optik och andra faktorer kan spela, är det att stirra sig blind på siffror och diagram.

För när det kommer till att ta själva bilden,så använder vi ju gluggen trots all, oavsett hurvida den påverka eventuella "test resultat" eller ej. :)

/Paul L.
 
Ja de är färska, men de började inte från scratch.

Med tanke på Sony's rykte inom rörlig bild, samt kompaktkameror, så är det förvånadsvärt hur långt efter de ligger på den del fronter.

Vad gäller rörlig bild Sony. Är det inte bombsäkert att dom sammarbetar.längre tillbaka i trådarna togs dessa teorier upp. många av oss var lite ilskna över Sonys brusproblem från A100 och framåt medan A700 visar bättre värden. Jag förväntade mig då att Sony A900 som är en FF (Förutsättningarna skall ju var klart bättre då) skulle nå ytterligare en bit på brusstegen. Man vill så väl med Sony om man känner för märket som jag gör. även om Sony stannat vid 16MP kanske dom ändå inte nått fram. Det hela kan vara mer kompleserat än vad man tror detta med mjukvaror eller var problemet ligger. rörligabilder kan ligga 100 mil bort. det kan finnas mycke stolthet och egenkänsla.mellan dom olika fabrikerna som försvårar ett vettigt samarbete. Det var några av teorierna som det pratades om. mvh. Bengt
 
Hej Bengt, jag bryr mig inte om att spekulera om VARFÖR det är så, utan konstaterar bara det faktum att det är så. :)

Sedan kan jag väl nämna, att jag inte heller tror att det finns något större sammarbete mellan still/rörlig bild. Dock så är inte det en ursäkt/förklaring i mina ögon.
 
Senast ändrad:
För mig så spelar diagramen ingen större roll när jag gör ett kamera inköp (hade definitivt inte det när jag funderade på A900).

Bilder och åsikter/erfarenheter med kamerorna/system spelar desto större roll.

Om man jämför kamera A och B med motsvarande gluggar så ger det mig en indikation på hur den kameran med den gluggen presterar i jämförelse.


Med det sagt så tror jag ingen baserar sitt inköp på EN jämförelse, eller ETT diagram. Utan man samlar på sig så mycket "kött på benen" som man klara av, och utifrån det så tar man ett beslut.

Så lika "farligt" som det kan vara att generalisera en kameras prestandard baserat på ett test där, optik och andra faktorer kan spela, är det att stirra sig blind på siffror och diagram.

För när det kommer till att ta själva bilden,så använder vi ju gluggen trots all, oavsett hurvida den påverka eventuella "test resultat" eller ej. :)

/Paul L.

Spot on och håller med dig Paul...diagramen spelar inte heller nån större roll för mig utan det är precis som du säger att man försöker samlar på sig så mycket "kött på benen" som möjligt i form av bilder,användarintryck mm från dom som äger/har testat kameran i frågan.
 
Det var mycket snack om diagram, en aning brus vid höga ISO, inte rätt optik vid tester osv.....
Går det inte att fotografera, med ett kamerahus Sony A900 och passande gluggar?
 
Det var mycket snack om diagram, en aning brus vid höga ISO, inte rätt optik vid tester osv.....
Går det inte att fotografera, med ett kamerahus Sony A900 och passande gluggar?

Det är nog ingen som bestrider det. Det är väl snarare så att A900 är en våldsam overkill för de flesta fotografer på alla plan. Det hindrar dock inte att de som är spekulanter på denna typ av kameror också är i behov av bra beslutsunderlag för att kunna göra rationella val. Den senare delen av denna tråd har väl handlat om dels de jämförelser som gjorts med bl.a. din kamera och andra high end kameror och en diskussion kring köpbeslut kring i detta fall A900.

Jag tror att de som köper denna typ av kamera för en ansenlig summa pengar i de flesta fall inte lämnar mycket åt slumpen. De vill ha det bästa man kan få för pengar alt. det bästa man kan få för en viss summa pengar i detta fall kring 30.000 spänn.

För inte så länge sedan så var det lite svårare att göra ett förnuftigt val utifrån de premisser man ställer upp som användare och köpare. Det var helt enkelt betydligt svårare att göra en objektiv jämförelse än det är idag.

DxO gör en sak som ingen gjort tidigare. De bjussar på en vetenskaplig jämförelse gratis av de viktigaste och mest grundläggande parametrarna som påverkar en kameras bildkvalitet. De gör jämförelsen på ett sånt sätt att man kan isolera dessa parametrar till att gälla enbart själva kamerahuset. Det har aldrig tidigare gjorts. Konsumenten har nu alltså ett hyffsat objektivt material att utgå från när de börjar leta kamerahus.

När det gäller objektivens olika egenskaper finns även där tester som undersöker dessa.

Man kan börja där och fylla på med olika kvalitativa omdömen från t.ex. fredmiranda.com om man är Nikon och Canon-fotograf (men även Sony och Pentax-fotografer kan ha nytta av omdömen kring Tamron, Sigma där dessa även kan ha utbyte av omdömen från Nikon/Canon-fotografer). Sony/KM-folket kanske botaniserar på Dyxum och Hohner. Det finns mängder av andra också, dessa var bara ett par exempel. Gemensamt för dessa dock är att de alla är tyckanden på grund av det personliga ex av kamera/objektiv som används. Vi vet inget om hur bra dessa passar ihop. Vi har ingen aning om ett omdöme som "oskarp" om ett objektiv beror på objektiv eller en olycklig AF-kombo kamerahus/objektiv. De får tas vad de är - personliga utsagor som aldrig kan verifieras.

Men oavsett vad man läst in sig på här landar man ändå alltid i den bistra verkligheten. Hur funkar just det ex. av kamerahus som jag just tittar på eller hemska tanke just tänker köpa på nätet? Hur funkar de objektiv jag har ihop med detta hus eller det jag just ska köpa ihop med kamerahuset eller extra.

A900 och många high end kameror har idag inbyggd mikrojustering av AF inbyggd och det är en välsignelse även om den i en del avseenden ändå lämnar en del att önska (det finns exempel på exv. Nikon-fotografer som inte klarat av sina fokusproblem själva trots dessa finesser). De som köper kameror utan microjustering har en ännu sämre sits.

Sist jag köpte kamera så tog jag med mig alla mina objektiv och tog testbilder med stativ direkt i butiken. Jag var fast besluten att inte göra om samma misstag jag gjort vid tidigare kameraköp. Jag upptäckte snabbt att jag aldrig skulle kunna få alla mina objektiv att funka optimalt med det hus jag testade (då fanns inga Sony-hus med mikrojustering) men jag såg att det fungerade bra med de objektiv jag prioriterade.

Sanningen är faktiskt att slutkontrollen när det gäller fotoutrustning är så pass varierande i kvalitet att dåliga ex. ofta finner vägen ut på marknaden. De som läst fotosidan ett tag vet ju att dåliga ex. även av prestigeobjektiv i den absoluta pris och nominella (dock inte alltid reella) kvalitetstoppen hamnar i händerna på besvikna köpare till och från.

Annars kan det väl kännas lite lustigt att så oproportionerligt många ägnar så mycket intresse och ängslan kring just brus på ISO 6400+, när användningen av dessa extremegenskaper sällan eller aldrig kommer att sätta praktiska gränser för fotografer att få sina bilder. Det finns ju dessutom oftast andra sätt idag att parera de problemen och det fanns det igår också. Så jag skulle nog också skita i att ta åt mig alltför mycket av den brusneurotiska debatten även om jag var A900 ägare. Den kameran är redan den mycket mer än jag och de flesta behöver men det hindrar inte att den är underställd samma lagar som allt annat. Utan schyssta objektiv som passar ihop med huset lever varken den eller någon annan kamera upp till sin potential. Här har butikerna sin stora selling point och möjlighet. Synd att så få verkar ha fattat det.
 
... den brusneurotiska debatten ...

Dagens garv, brusneurotisk, tack för det nyordet Sten-Åke! :)

Ok, nu ger jag mig ute lite vid sidan av trådämnet, men jag kommer tillbaka dit, strax, tålamod!

Vi människor har en olycklig förmåga att stirra oss blinda på sifferuppgifter och glömma att siffervärden måste sättas in i ett sammanhang och bedömas som en del av en helhet. Jag som länge jobbat med datorer minns hysterin kring först mega- och med tiden gigahertz. Det var som om datorers alla egenskaper sammanfattades med klockfrekvensen i deras processorer. Hade du färre - din dator sög.

Jag har sett samma tendens i område efter område, vi (allihop, vi deltar kollektivt i de här hysterierna :) har en tendens att blåsa upp siffervärden bortom vad de egentligen står för och ta dem som någon slags universiellt kvalitetsmått. Vi har god hjälp av pryltillverkarnas marknadsförare och av butikspersonal som tacksamt räknar upp siffervärden som de vore katekesen. Ta bildskärmar som jag arbetat mycket med: under en lång period var allt som diskuterades svarstider, angivet i antal millisekunder. Sedan när alla tillverkare hade ungefär samma där blev det tyst ett tag ... Tills de upptäckte färgrymderna och nu skall alla ha 92 % eller ännu hellre 94 % av Adobe-RGB. Eller var det av NTSC? Och var det storlek på färgrymd, eller täckning som siffran angav ...? Strunt samma, det viktiga är att ha högst antal procent färgrymd. Mest vinner.

På objektivsidan har vi MTF-diagram som med jämna mellanrum används som någon slags universiellt kvalitetsmått för objektiv. Visst, upplösning är förstås intressant, men det är en enda faktor av många hos ett objektiv.

Kort sagt, jag tycker vi människor har en kraftig tendens att fästa lite väl stor uppmärksamhet vid sådant som kan presenteras i siffror eller ännu hellre som diagram. Det är väl en del i vår önskan att hitta objektiva mått, avskalade från värderingar, åsikter och oklara bedömningar. Men det blir ändå lite väl mycket ibland.

Det var lite det jag ville raljera med högre upp i den här tråden med det fullständigt absurda uttalandet om att en kamera skulle kunna sägas vara 2,83 gånger bättre än en annan. Ett sådant siffervärde är ju som alla förnuftiga människor begriper fullkomligt befängt.

Ta det här med bruset, saken är ju att alla systemkameror idag är, historiskt sett, makalösa på att ta bilder på höga iso. Somliga kameror är visserligen mer makalösa än andra, men ibland känns det som om vi blåser upp skillnaden mellan dem lite väl mycket och glömmer bort att även den minst makalösa av dem faktiskt är imponerande bra.

Jag skulle helt ovetenskapligt (utan att själv ha mätt och jämfört, bara utifrån den här tråden) vilja hävda att A900 är en makalöst bra kamera på höga iso. Sedan finns det roligt nog andra kameror som är ännu mer makalöst bra, men det tar inte bort själva grundgrejen: Att kunna ta snygga, färgrika, färgriktiga, skarpa och helt enkelt tekniskt bra bilder med den detaljupplösning som 24 megapixel ger på iso 1600 är helt enkelt makalöst bra. Faktiskt.
 
Det är nog ingen som bestrider det. Det är väl snarare så att A900 är en våldsam overkill för de flesta fotografer på alla plan. Det hindrar dock inte att de som är spekulanter på denna typ av kameror också är i behov av bra beslutsunderlag för att kunna göra rationella val. Den senare delen av denna tråd har väl handlat om dels de jämförelser som gjorts med bl.a. din kamera och andra high end kameror och en diskussion kring köpbeslut kring i detta fall A900.

Jag tror att de som köper denna typ av kamera för en ansenlig summa pengar i de flesta fall inte lämnar mycket åt slumpen. De vill ha det bästa man kan få för pengar alt. det bästa man kan få för en viss summa pengar i detta fall kring 30.000 spänn.

För inte så länge sedan så var det lite svårare att göra ett förnuftigt val utifrån de premisser man ställer upp som användare och köpare. Det var helt enkelt betydligt svårare att göra en objektiv jämförelse än det är idag.

DxO gör en sak som ingen gjort tidigare. De bjussar på en vetenskaplig jämförelse gratis av de viktigaste och mest grundläggande parametrarna som påverkar en kameras bildkvalitet. De gör jämförelsen på ett sånt sätt att man kan isolera dessa parametrar till att gälla enbart själva kamerahuset. Det har aldrig tidigare gjorts. Konsumenten har nu alltså ett hyffsat objektivt material att utgå från när de börjar leta kamerahus.

När det gäller objektivens olika egenskaper finns även där tester som undersöker dessa.

Man kan börja där och fylla på med olika kvalitativa omdömen från t.ex. fredmiranda.com om man är Nikon och Canon-fotograf (men även Sony och Pentax-fotografer kan ha nytta av omdömen kring Tamron, Sigma där dessa även kan ha utbyte av omdömen från Nikon/Canon-fotografer). Sony/KM-folket kanske botaniserar på Dyxum och Hohner. Det finns mängder av andra också, dessa var bara ett par exempel. Gemensamt för dessa dock är att de alla är tyckanden på grund av det personliga ex av kamera/objektiv som används. Vi vet inget om hur bra dessa passar ihop. Vi har ingen aning om ett omdöme som "oskarp" om ett objektiv beror på objektiv eller en olycklig AF-kombo kamerahus/objektiv. De får tas vad de är - personliga utsagor som aldrig kan verifieras.

Men oavsett vad man läst in sig på här landar man ändå alltid i den bistra verkligheten. Hur funkar just det ex. av kamerahus som jag just tittar på eller hemska tanke just tänker köpa på nätet? Hur funkar de objektiv jag har ihop med detta hus eller det jag just ska köpa ihop med kamerahuset eller extra.

A900 och många high end kameror har idag inbyggd mikrojustering av AF inbyggd och det är en välsignelse även om den i en del avseenden ändå lämnar en del att önska (det finns exempel på exv. Nikon-fotografer som inte klarat av sina fokusproblem själva trots dessa finesser). De som köper kameror utan microjustering har en ännu sämre sits.

Sist jag köpte kamera så tog jag med mig alla mina objektiv och tog testbilder med stativ direkt i butiken. Jag var fast besluten att inte göra om samma misstag jag gjort vid tidigare kameraköp. Jag upptäckte snabbt att jag aldrig skulle kunna få alla mina objektiv att funka optimalt med det hus jag testade (då fanns inga Sony-hus med mikrojustering) men jag såg att det fungerade bra med de objektiv jag prioriterade.

Sanningen är faktiskt att slutkontrollen när det gäller fotoutrustning är så pass varierande i kvalitet att dåliga ex. ofta finner vägen ut på marknaden. De som läst fotosidan ett tag vet ju att dåliga ex. även av prestigeobjektiv i den absoluta pris och nominella (dock inte alltid reella) kvalitetstoppen hamnar i händerna på besvikna köpare till och från.

Annars kan det väl kännas lite lustigt att så oproportionerligt många ägnar så mycket intresse och ängslan kring just brus på ISO 6400+, när användningen av dessa extremegenskaper sällan eller aldrig kommer att sätta praktiska gränser för fotografer att få sina bilder. Det finns ju dessutom oftast andra sätt idag att parera de problemen och det fanns det igår också. Så jag skulle nog också skita i att ta åt mig alltför mycket av den brusneurotiska debatten även om jag var A900 ägare. Den kameran är redan den mycket mer än jag och de flesta behöver men det hindrar inte att den är underställd samma lagar som allt annat. Utan schyssta objektiv som passar ihop med huset lever varken den eller någon annan kamera upp till sin potential. Här har butikerna sin stora selling point och möjlighet. Synd att så få verkar ha fattat det.

Håller med dig, visst är många FF kamerahus "overkill" till sin teknik, gäller även A900, - men faktum, just denna överkapacitet och topp-teknik, gör att marginalerna är stora för ett felköp, de finns knappast, det är min åsikt.
Dessutom ligger ju A900 väldigt lågt i pris, ja relativt mot konkurrenterna, så valet med tidigare Minolta/Sony optik är solklart!

Inom en snar framtid, vad jag har hört, skall en konsument D-SLR, med FF, komma från Sony, givetvis med en högupplöst bildsensor, kanske den blir för bra, belastar utrymmet på HD väl mycket, men även där, liksom med nuvarande A900, det går utmärkt att fotografera med betydligt mindre upplösning, om man vill, inte ens RAW format är nödvändigt för hobbyfotografen, faktiskt.

Troligt pris blir runt 15000 spänn, för denna konsument D-SLR, FF, då blir det starten för riktiga digitala systemkameror, med riktiga sökare, med rätt pris, m.a.o.!

Fel på olika funktioner på kameror, som AF, exponering, m.m., åtgärdas alltid på garantin, inget nytt alltså.
Läsa diagram, snacka om brus på höga ISO, inte rätt optik vid tester, den fotografen har totalt missuppfattat hur en kamera skall användas,- ser jag inte något misstänkt på den färdiga bildfilen eller den färdiga pappersbilden, då bör kameran fungera helt perfekt, som det är tänkt.

Fanatikern, det finns några få kvar bland fotografer, kan köpa sig själv, ett test-kit, fotografera mot testtavlor, jämföra olika objektiv, - vi övriga är ofta ute i den friska luften, använder kameran för att fånga ögonblicken, mycket roligare!
 
Kort sagt, jag tycker vi människor har en kraftig tendens att fästa lite väl stor uppmärksamhet vid sådant som kan presenteras i siffror eller ännu hellre som diagram. Det är väl en del i vår önskan att hitta objektiva mått, avskalade från värderingar, åsikter och oklara bedömningar. Men det blir ändå lite väl mycket ibland.
Håller helt med, men samtidigt är det bra att det finns några motvikter för folk att hänga upp sig på mot den annars kanske största faktorn som påverkar vår kvalitetsupplevelse: priset.

När folk inte har några andra kvalitetsmätpunkter (och även t.o.m. många gånger när de har det!) brukar priset styra kvalitetsuppfattningen (samma mineralvatten smakar godare när den säljs i den dyrare flaskan etc.).

Ibland kan det även få folk att ändra sina prioriteringar för att försvara priset, mellanformatarna hyllades t.ex. länge för upplösningen medan det nu snarare är små skillnader i DR som framhävs som det självklara argumentet för att spendera 5 ggr mer på en kamera etc. :)
 
Fel på olika funktioner på kameror, som AF, exponering, m.m., åtgärdas alltid på garantin, inget nytt alltså.
Läsa diagram, snacka om brus på höga ISO, inte rätt optik vid tester, den fotografen har totalt missuppfattat hur en kamera skall användas,- ser jag inte något misstänkt på den färdiga bildfilen eller den färdiga pappersbilden, då bör kameran fungera helt perfekt, som det är tänkt.

Fanatikern, det finns några få kvar bland fotografer, kan köpa sig själv, ett test-kit, fotografera mot testtavlor, jämföra olika objektiv, - vi övriga är ofta ute i den friska luften, använder kameran för att fånga ögonblicken, mycket roligare!

Bra talat i sista stycket!

Jag har egentligen bara en liten invändning. Utan mikrojustering måste man göra ett val. Min gamla kamera var inne fyra ggr hos Zieger. två av dessa gällde AS (SSS) och två gällde AF. Trots två försök så fixade Zieger inte att justera AF så kamerahuset funkade med mina viktigaste objektiv. Kan inte huset kompenseras objektiv för objektiv och du bara har "one setting fits all" att leva med så funkade det inte att som de gjorde skruva på ett 50mm/1,7 och utgå från detta oavsett om garantin gällde eller inte. Det slutade med att jag fick göra det själv eftersom de aldrig fick till det. Sista gången fick jag betala själv och för mig spelade det faktiskty ingen roll om det var gratis eller ej, jag ville bara ha det fixat men de lyckades aldrig fixa det!

Inte heller jag fick alla mina objektiv att funka med min 7D men jag kunde åtminstone välja en kompromiss som passade mina objektiv bättre än den Zieger valt. Så jag lyckades inte få alla mina objektiv att fungera bra men de flesta. Min hysteriskt bakfokuserande Tamron 24-135mm var dock bortom all hjälp innan jag köpte min nya kamera. Efter det dedikerade jag detta annars utmärkta objektiv till min 7D och justerade detta hus perfekt för just det objektivet. Resten av objektiven använder jag med min nya kamera som funkar utmärkt med mina viktigaste objektiv och hyffsat med de flesta andra.

En uppmärksam läsare kanske undrar varför jag inte skickade in alla mina objektiv till Zieger också, till sammans med kameran? Ja, jag frågade faktiskt om jag skulle göra det vid det första tillfället men de avböjde och sade att det inte var nödvändigt. Så jag kände att jag nog inte skulle ha så mycket för att fortsätta bolla paket mellan oss. Det är bara att hoppas att Sony har en bättre lösning för service än den KM utsatte oss för.
 
Senast ändrad:
Citat:
På objektivsidan har vi MTF-diagram som med jämna mellanrum används som någon slags universiellt kvalitetsmått för objektiv. Visst, upplösning är förstås intressant, men det är en enda faktor av många hos ett objektiv......

Det var lite det jag ville raljera med högre upp i den här tråden med det fullständigt absurda uttalandet om att en kamera skulle kunna sägas vara 2,83 gånger bättre än en annan. Ett sådant siffervärde är ju som alla förnuftiga människor begriper fullkomligt befängt.(slut citat

Det var därför jag tidigare förföll till att använda ordet "talibanism" i en annan diskussion för ofta så landar det här på FS i att "det bara finns en sanning" kring en faktor som det är något att bry sig om.

När det däremot gäller just siffran 2,83, så tror jag bara det var ett skämt. Om ett Nikon D3X hus är nästan 2,5 ggr dyrare än ett Sony A900, så kan det ju vara ett kap för rätt person ändå om han eller hon uppfattar att det är 2,83 ggr bättre än A900 huset :). Jag tror inte det var värre än så.
 
Dagens garv, brusneurotisk, tack för det nyordet Sten-Åke! :)

Ok, nu ger jag mig ute lite vid sidan av trådämnet, men jag kommer tillbaka dit, strax, tålamod!

Vi människor har en olycklig förmåga att stirra oss blinda på sifferuppgifter och glömma att siffervärden måste sättas in i ett sammanhang och bedömas som en del av en helhet. Jag som länge jobbat med datorer minns hysterin kring först mega- och med tiden gigahertz. Det var som om datorers alla egenskaper sammanfattades med klockfrekvensen i deras processorer. Hade du färre - din dator sög.

Jag har sett samma tendens i område efter område, vi (allihop, vi deltar kollektivt i de här hysterierna :) har en tendens att blåsa upp siffervärden bortom vad de egentligen står för och ta dem som någon slags universiellt kvalitetsmått. Vi har god hjälp av pryltillverkarnas marknadsförare och av butikspersonal som tacksamt räknar upp siffervärden som de vore katekesen. Ta bildskärmar som jag arbetat mycket med: under en lång period var allt som diskuterades svarstider, angivet i antal millisekunder. Sedan när alla tillverkare hade ungefär samma där blev det tyst ett tag ... Tills de upptäckte färgrymderna och nu skall alla ha 92 % eller ännu hellre 94 % av Adobe-RGB. Eller var det av NTSC? Och var det storlek på färgrymd, eller täckning som siffran angav ...? Strunt samma, det viktiga är att ha högst antal procent färgrymd. Mest vinner.

På objektivsidan har vi MTF-diagram som med jämna mellanrum används som någon slags universiellt kvalitetsmått för objektiv. Visst, upplösning är förstås intressant, men det är en enda faktor av många hos ett objektiv.

Kort sagt, jag tycker vi människor har en kraftig tendens att fästa lite väl stor uppmärksamhet vid sådant som kan presenteras i siffror eller ännu hellre som diagram. Det är väl en del i vår önskan att hitta objektiva mått, avskalade från värderingar, åsikter och oklara bedömningar. Men det blir ändå lite väl mycket ibland.

Det var lite det jag ville raljera med högre upp i den här tråden med det fullständigt absurda uttalandet om att en kamera skulle kunna sägas vara 2,83 gånger bättre än en annan. Ett sådant siffervärde är ju som alla förnuftiga människor begriper fullkomligt befängt.

Ta det här med bruset, saken är ju att alla systemkameror idag är, historiskt sett, makalösa på att ta bilder på höga iso. Somliga kameror är visserligen mer makalösa än andra, men ibland känns det som om vi blåser upp skillnaden mellan dem lite väl mycket och glömmer bort att även den minst makalösa av dem faktiskt är imponerande bra.

Jag skulle helt ovetenskapligt (utan att själv ha mätt och jämfört, bara utifrån den här tråden) vilja hävda att A900 är en makalöst bra kamera på höga iso. Sedan finns det roligt nog andra kameror som är ännu mer makalöst bra, men det tar inte bort själva grundgrejen: Att kunna ta snygga, färgrika, färgriktiga, skarpa och helt enkelt tekniskt bra bilder med den detaljupplösning som 24 megapixel ger på iso 1600 är helt enkelt makalöst bra. Faktiskt.

Mycket väl författat. God fortsättning. Vänl./ Bengt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar