Hur det är med det beror på ett antal saker. Dels vad man har för grejor och hur man hanterar dem samt vad man använder när man efterbehandlar.
Igår var jag utkommenderad till en gymnastiktävling i Haninge för småtjejer som ett av mina barnbarn deltog i för att bl.a. "ta bilder" åt min fru som inte kunde åka med. Det hör till saken att jag ytterst motvilligt tar vare sig släkt- eller barnbilder rent i allmänhet, vilket jag ständigt och jämt får skit för eftersom jag "har massor med bilder av arkitektur, djur och natur plus gator och på en massa främmande människor", men inga med min fru eller mina släktingar eller barnbarn på.
Ska sägas att jag idrottat mycket (ishockey, handboll och fotboll) men tycker i princip all idrott är skittråkig att se på - inte bara curling och bandy då utan särskilt denna astråkiga fotboll som tydligen alla gillar, där alla springer som galningar och ofta ingen ens lyckas göra mål fast de fått hela 90 minuter + förlängning på sig.
Nåväl, jag tog med min A7 IV med mitt nu över 10 år gamla Sony 70-200mm/4 G. Det har optisk OSS-stabilisering som är OK ihop med kamerahuset men saknar de nya objektivens snabbare fokusmotorer. Min A7 IV är helt fantastisk för med den, kan t.o.m. en fullständigt ointresserad sportfotograf som jag, komma hem med ett gäng ganska hyfsade bilder trots att fotograferingen skett i en dunkel sporthall.
Förutsättning:
Uselt motiverad fotograf som hellre ville titta (åtminstone ett tag för detta är egentligen tråkigare än en bandymatch, där man ändå inte ser bollen ens), än fotografera. En ganska dåligt lysrörsupplyst sporthall som dessutom fuckar upp AWB ordentligt. Avstånd till motiven uppskattar jag till ca 50 meter plus. De flesta tagna allra höst upp från läktaren efter kortsidan och då allra längt bort i högra hörnet sett mot hallgolvet. Dessutom snabbrörliga motiv ovanpå detta.
Mitt sätt att parera detta:
Face priority/detection, följande AF-tracking med "Multisegment"-ljusmätning, Nedbländat ett steg till 5,6, Aperture prio (tidsautomatik) samt smart Auto ISO Minimum Shutter Speed satt på "Faster", vilket är det snabbaste läget av de fem som finns (med ISO 10 000 som max). En viss efterbehandling i DXO Photolab med Deep Prime XD ovanpå det.
Matningshastighet varierande mellan single shot och några enstaka serier med serie max 10b/s men aldrig 10 bilder i serie utan mer 5 i de två-tre jag sköt - för jag avskyr seriebild normalt, men i detta fall går det faktiskt så fort att få bilder faktiskt blir identiska. Totalt tog jag 112 bilder och har valt ut och sparat 56 av dess vilket ger 50% "keepers" exakt. Bara någon enstaka av dessa har det jag ville ha i fokus lite ur fokus och det tar jag på mig då jag missade att överstyra AF i tid, så att AF bestämde åt mig istället för tvärtom. Ögonfokus är nästan 100 i de fall jag överstyrt på något ansikte, vilket är smått fantastiskt på dessa avstånd, enligt mitt sätt att se på saken.
Visa bilaga 172269
Översiktsbild: så ni får en uppfattning om avstånd och vinklar.
Inställningar: Brännvidd 75mm på denna bild, vilket är ett undantag då allt annat togs på 200mm, F4, 1/320 sek, ISO 3200
Visa bilaga 172264
Hoppsan - höll på att gå illa!!
Bilden ovan är tagen med 200mm brännvidd (som är "softaste" brännvidd med det objektivet) och på långt avstånd, 1/500, tidsautomatik (A), F5,6 och Auto ISO Min Shutter Speed "Faster" som gav en ISO på hela 10 000 i just detta fall. Problem med det? Nä inte nämnvärt eftersom Photolabs eminenta brusreducering Deep Prime XD (Extreme detail) parerar detta över förväntan. Utan denna behandling ser dock RAW-bilderna inte särskilt kul ut. ISO 10 000 är dock mitt tak även om andra tar det ett snäpp till upp till 12 800. Så numera är jag helt lugn med bilder upp till ISO 10 000, vilket är helt galna siffror för en gammal diafotograf som tvingats leva med motsvarande ISO 50 eller 100 i trettio år tid minst.
Bilderna nedan är också tagna på 200mm och F5,6 fast på 1/250 sek och ISO 6400
Visa bilaga 172266
Denna bild är dessutom lite mer beskuren än övriga bilder
Visa bilaga 172267
Som ni ser är ögonen med i hyfsad fokus
Visa bilaga 172268
och ögonen är faktiskt med även här både hos Milla och hennes tränare.
Nyckeln till dessa hyfsat lyckade resultat är en suverän tracking och Eye/Face-focus och en fokus som mäter hela tiden med öppna ögon istället för genom en halvt blind och rätt korkad spegelflaxande DSLR som dessutom helt saknar fokuspunkter över hela bildytan. A7 IV har över 700 fasdetekt punkter och ovanpå detta ett antal kontrast-AF-ytor över hela bildytan nästan. Det blir mycket lättare att följa motiven då än med en liten begränsad uppsättning fokuspunkter mitt i sökare som dessutom blir mycket mörkare och ibland helt svart i dåligt ljus eftersom en sådan helt saknar den fokushjälp och förstärkning som varje EVF numera ger. Detta gör att det t.o.m. är svårt i dåligt ljus med en DSLR att ens se vad det är man ska sikta på-
Finns inte en chans att en så i grunden fullständigt urusel och ointresserad sportfotograf som jag skulle kunnat komma hem med detta råbilds-material och utan Deep Prime XD skulle de nog åkt i återvinningen om inte Photolab som fortfarande har konverterarvärldens bästa brusreducering fanns. Jag har med alla år med Photolab blivit bättre på att efterbehandla och med Photolab har jag räddat även mängder med gamla reprofotade analoga bilder.
Om en så usel sportforograf som jag ändå är kan fixa bilder som t.o.m. min superkritiska fru blir riktigt glad åt (har man sett på fan!), så kan man ju bara föreställa sig vad ett högmotiverat proffs kan åstadkomma med en A9 III och de absolut snabbaste och bästa nya GM-objektivenen och helt annan tillgång till arenan än jag hade som alltså stod högst upp på en sidoläktaren längt bor i ena hörnet. Egentligen sämsta möjliga läge när det gäller avstånd till händelserna. Dock var vinkeln OK för det mesta.
Jag hade garanterat inte fixat detta med någon av alla mina tidigare DSLR-kameror. För de är inte alls tillräckligt smarta för att göra detta möjligt för en fotograf som jag. Det som skiljer är Eye Focus och A7 IV:ans fantastiskt fina AF som inte bara är jättebra på att spåra och sätta fokus där den ska vara över hela motivytan utan att den även kan göra detta i betydligt sämre ljus än det som var i Torvalla Sporthall samt en smart exponeringsautomatik och Auto ISO min Shutter Speed och Deep Prime XD efterbehandling.
Det är många fotografers fantastiska skarpa fågel- och sportbilder vi begapar idag, för deras fantastiska timing och perfekt satta fokus, men det är få som ens andas om att förutsättningarna att lyckas vilat på en fantastisk förutseende tracking-AF, Auto ISO eller Auto ISO Min. Shutter Speed, en smart exponeringsautomatik som mäter 60-120 ggr i sekunden genom öppen bländare, bildstabilisering, supersnabba objektiv eller en seriebildtagningsfrekvens som är många ggr snabbare idag än vi traditionellt har kunnat uppnå med flaxande speglar och mekaniska slutare. Snacka om att underlätta den timingen
. Till det kan nu fogas även globala slutare och blixtsynk vid praktiskt taget varenda slutartid.
Vem ger egentligen tekniken den eloge den förtjänar? Inte gemena man bland fotografkollektivet i alla fall. Han/Vi talar helst om vårt eget enastående bildskapande istället.
Rent filosofiskt har vi problem med den hållningen idag eller hur. För inte länge sedan ställdes frågan vem som ägde rätten till en bild när kamerans ägare räckt över kameran till någon annan som var den som faktiskt tryckte av bilden. Rätt svar borde väl i det fallet vara den som tryckte på "knappen" - och "skapade" bilden som det ofta brukar heta i dessa diskussioner.
... men är det verkligen den som trycker på knappen som tar bilden idag när en kamera och dess alla delsystem egentligen är de som bestämmer när en bild faktiskt ska tas och med vilka inställningar - rent tekniskt sett alltså. Jag tycker personligen att det är en intressant filosofisk fråga och då har vi inte ens snuddat vid AI annat möjligen som en kraft bakom Deep Prime XD. Vi ser bara resultaten och fortfarande förhåller vi oss till dessa ungefär som vi gjorde under den analoga tiden när all denna teknik inte fanns. Jag måste säga att jag nog tycker det är lite märkligt.