Annons

Sony A7R II

Produkter
(logga in för att koppla)
Men snälla vem kommer ens på tanken att A7-kameror skulle passa för krävande fotouppgifter. Det kan inte bli annat än tokigt, dom populära cyklarna med 10 tums hjul som ofta används på semesterorter som ett smidigt alternativ att snabbt åka och köpa frukost frallan, skall den då köras i linjelopp på 10 mil och sedan skall vi läsa om hur dåligt det gick.


Var går gränsen med en D4 och ett 150-600, kan man klara 10 minuter att handhålla i en skidbacke där man samtidigt är färdig att ramla om kull när som helst.

Om man bortser från hanteringen för en kort stund, ( där spricker det direkt med A7 )- en D750 väger 665 gram A7RII 625 gram, är skillnaden jätte stor bara med greppet som D750 har eller kan den också bli jobbig med stora objektiv, med tanke på balansen alltså.

För övrigt blev jag förvånad över det magra grepp som D800 fick, känns absolut inte bra att hålla i för mig i alla fall. D810 är betydligt bättre tack vare utbuktningen för tummen på baksidan.

Den har marknadsförts och prissatts (menar inte inte prisats) som mycket kompetent och här och på många ställen lovordats och pratats om som bättre än D810. Har själv övervägt köpa den som andrakamera för stillbild men "önskan" är numera nedgraderad till att köpa den som videokamera.

Kan inte uttala mig ordentligt om greppet, har aldrig fotat med D800/D810 mer än några sekunder utan vertikalgrepp. Har provat att hålla den utan men tycker greppet blir för "kort" utan, underkanten hamnar i handflatan. Gäller nog alla DSLR jag provat när jag tänker efter.
 
Ja, en av A7:eek:rnas stora fördelar är ju just storleken (eller snarare avsaknaden av den). Det tycks mig vara väldigt tramsigt att klaga på att kameran är "för liten". Med batteri/vertikal-greppet blir nog kameran stor nog för de flesta. Själv skulle jag aldrig köpa en sådan grunka som gör kameran onödigt stor. Ett eller ett par extra batterier i fickan eller väskan är knappast ett stort problem.


Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår den kritiken. Med ett rejält stort objektiv spelar det ingen roll hur stor eller liten kameran är som sitter i bakänden av objektivet. Det är ändå objektivet som bestämmer hur ekipaget ska hanteras och balanseras.

Precis, med Fujikameror fins en helt annan insikt, man att skriver den som köper den för att fånga kvicka barn som skuttar om kring, han får skylla sig själv, sedan har inte den eller stora objektiv för långfoto, helt klart så har man en mera korrekt insikt över vad Fujifilms kameror klarar av och inte klarar.

Men absolut bör vi diskutera hur Sony kan förbättra menyer och hantering och andra detaljer som är önskvärda för många, men låt den få vara den halvlilla kamera som den är, vem tusan använder en liten 5 oz hammare för att spika i 4 tums spik.
 
Den har marknadsförts och prissatts (menar inte inte prisats) som mycket kompetent och här och på många ställen lovordats och pratats om som bättre än D810. Har själv övervägt köpa den som andrakamera för stillbild men "önskan" är numera nedgraderad till att köpa den som videokamera.

Kan inte uttala mig ordentligt om greppet, har aldrig fotat med D800/D810 mer än några sekunder utan vertikalgrepp. Har provat att hålla den utan men tycker greppet blir för "kort" utan, underkanten hamnar i handflatan. Gäller nog alla DSLR jag provat när jag tänker efter.


Jo helt klart värderar vi olika, vi är individer med ofta bestämda åsikter, överlag har den i alla fall fått mycket beröm runt världen, man kan självklart inte passa för alla, och jag tycker att den är för högt prissatt absolut.
 
Batterilivslängden på A7R II (och andra kameror av samma typ) är snarast en batteritid. Det går säkert att få ut tusen bilder ur ett batteri, men å andra sidan kanske man bara får ut tio bilder om kameran är påslagen ett par timmar. Huruvida det är ett problem beror såklart på vad man använder kameran till.
 
Oj! Dåliga försäljningssiffror? Kameradivisionen uppköpt? Nämnde han något skäl?
Mycket intressant hur som helst eftersom kameran verkar mycket bra. Men Samsung förknippar man ju inte med kameror på samma sätt som de "vanliga" märkena.

Kanske Fuji och Sony dominerar för mycket för ytterligare en aktör.

Tror du? De har ju verkligen visat att de kan så varför skulle inte folk gilla det? Vi pratar om ett mycket stort och framgångsrikt företag på andra marknader än foto, så varför skulle de inte kunna lyckas? Jag tror snarare att det visar på för dålig uthållighet. Fuji nöter på med lite mindre sensorer men gör det väldigt bra.

Inte har det väl varit speciellt rakt spår för Sony heller eller hur? De som traditionellt köpt Canon och Nikon har ju först med A7r II börjat snegla på vad Sony har för sig. Jag tror faktiskt att det krävts just det Sony gjort och det är att nöta på och fortsätta sin stenhårda satsning på utveckling av tekniken.

Viss teknik tar det dessutom lite extra lång tid för att de mest konservativa användarna ska upptäcka finessen med. Det kan exv. gälla synen på EVF i spegellösa kameror:

http://diglloyd.com/blog/2015/20150830_2236-SonyA7R_II-EVF.html

Det finns en massa ny teknik i den nya generationen A7:eek:r men trots att vi nu fått inbyggd bildstabilisering och mycket bättre AF så tycker jag personligen att det svåraste jag skulle gå miste om ifall att jag skulle tvingas gå tillbaka till en DSLR-plattform vore att inte längre få tillgång till EVF. Jag tycker verkligen EVF i de nya kamerorna är enastående bra för mitt fotograferande inklusive alla de andra teknikerna som jackar in i den som exv. peaking med förstoringsläge och zebra bara för att nämna några. Det är ju ett levande gränssnitt till skillnad från stendumma OVF-lösningar.
 
Jag förstår dig om du jämför med våra gamla A7r men jag måste säga att jag är verkligt imponerad av min A7 II:a efter firmwareuppgraderingen jag gjorde för ett par dar sedan. Jag kan ju jämföra med mina erfarenheter där jag använde både samma kamera A7 II och samma objektiv Sony FE 70-200mm (F=4) när jag fotade ett bröllop med förra helgen.

Då hade jag situationer där objektivet jagade och jag fick anstränga mig för att lösa problemen. Nu har jag problem med att få det att INTE låsa på motivet t.o.m. vid test i helt oupplysta badrum. Gick just in i sovrummet som är helt svart och oupplyst. EVF:en gör med sin förstärkning att man ser motiven även om de är gryniga och fokuseringen fixar att låsa!! Det är fan i mig helt galet.

Det här är ljusår från våra A7r-kameror Lennart. Kolla själva vet jag. Det är för tidigt på kvällen för att jag skulle vara berusad dessutom!

Inte fasiken jämförde jag den med gamla A7R. Jämförde med med min D800 vad gäller AF. Kollade sedan på DPR hur deras resultat såg ut IRL. där de jämförde med Eos 7DMkII. Alltså spegellös hybrid-AF vs PDAF i 2 dslr som prisats för sina AF-prestanda.

NX1 ligger bra till vad gäller rörliga motiv även mot 7DMKII. Nackdelen är att de fordrar deras primes för att fungera så säkert. Fast deras primes är både ljusttarkare och lite billigare än Sonys.

Jag har provat A7RII och noterat att det är en makalös kamera, men följande AF på irrationellt rörliga objekt är inte kamerans starkaste sida.

Upprepar återigen: Det gör inte mig något. Den kameran har så många andra fördelar.

Min gamla A7R låser också (efter en stund) på objekt i mycket skumma rum. Så det är inte AF-precision på "snällare" motiv jag testat utan på rejält rörligare.

Nu kan vi nog konstatera att Samsungs skapelse går ut ur historien så vi kan lämna den därhän. Vilket jag tycker är synd. En mycket imponerande aps-c kamera. Den bästa jag provat och till skillnad från Sony med en riktigt vass och ljusstark normalzoom (det som som Sony saknar med FE/E-fattning)

//Lennart
 
Batterilivslängden på A7R II (och andra kameror av samma typ) är snarast en batteritid. Det går säkert att få ut tusen bilder ur ett batteri, men å andra sidan kanske man bara får ut tio bilder om kameran är påslagen ett par timmar. Huruvida det är ett problem beror såklart på vad man använder kameran till.


Precis så är det ju även om det självklart är mer svängrum i större batterier. Det finns ju en del saker man faktiskt kan stänga av om man vill. Det finns ju ett flygplansläge för kommunikationen i kameran och man kan med fördel stänga ner preview på bakdisplayen eller hela bakdisplayen. Vad ska man med det till när man kan ser hur bilden kommer att se ut "live" med de inställningar man gör i realtid i sökaren innan bilden tas, kan man säkert tycka . Vissa stänger av förfokusering som gör att AF jobbar "i onödan" m.m. Det här är ju avhängigt våra arbetssätt och de är ju inte huggna i sten bara för att en kamera råkar ha en viss "standardkonfigurering" den fått från fabrik.

I en A7 av II-modell så kan du sköta funktionsmenyerna (under Fn-knappen) och alla andra funktioner som ligger på övriga programmerbara knappar och rattar via dialog i EVF:en så man kan ju alltid ha kameran vid ögat om man vill och med lite träning. Jag tror det här handlar väldigt mycket om vanor och konventioner. Det fina nu är att man kan skaffa sig nya vanor om man faktiskt vill och tjänar på det.
 
Inte fasiken jämförde jag den med gamla A7R. Jämförde med med min D800 vad gäller AF. Kollade sedan på DPR hur deras resultat såg ut IRL. där de jämförde med Eos 7DMkII. Alltså spegellös hybrid-AF vs PDAF i 2 dslr som prisats för sina AF-prestanda.

NX1 ligger bra till vad gäller rörliga motiv även mot 7DMKII. Nackdelen är att de fordrar deras primes för att fungera så säkert. Fast deras primes är både ljusttarkare och lite billigare än Sonys.

Jag har provat A7RII och noterat att det är en makalös kamera, men följande AF på irrationellt rörliga objekt är inte kamerans starkaste sida.

Upprepar återigen: Det gör inte mig något. Den kameran har så många andra fördelar.

Min gamla A7R låser också (efter en stund) på objekt i mycket skumma rum. Så det är inte AF-precision på "snällare" motiv jag testat utan på rejält rörligare.

Nu kan vi nog konstatera att Samsungs skapelse går ut ur historien så vi kan lämna den därhän. Vilket jag tycker är synd. En mycket imponerande aps-c kamera. Den bästa jag provat och till skillnad från Sony med en riktigt vass och ljusstark normalzoom (det som som Sony saknar med FE/E-fattning)

//Lennart

Objektivens ljusstyrka är en viktig sak med den design bländarhanteringen har i Sonys spegellösa. När det gäller följande AF så kan man ju testa om det går bättre om man inte bländar ner för mycket (det är säkert inget alternativ för en del dock och då ska de nog ha något annat). Man kanske ska undvika bländare 22 i de sammanhangen och kanske något steg till. Det är som det verkar ett problem by design men det kan säkert motverkas av ännu mer ljusstarka sensorer och ännu lite bättre algoritmer.
 
Det är sällan det är ett problem att Sonys kameror bländar ner innan de fokuserar - jag stötte på det när jag använde följande fokus och skulle fotografera flygande propellerplan. För att inte få fula stillastående propellrar var jag tvungen att blända ner till f/16 (och mindre), men då klarade inte kameran (A6000) att följa flygplanet trots bra ljus. Samma sak råkar man förstås ut för om man vill panorera rörliga motiv.

Sedan finns det förstås andra nackdelar med att blända ner så mycket, som att diffraktionen i objektivet blir påtagligt och minsta lilla dammkorn på sensorn syns tydligt (ett mycket påtagligt problem vid fotografering av flygplan mot blå himmel). Förmodligen bättre att använda gråfilter ...
 
Så är det väl och hade det inte varit så så skulle testare sågat Sonys spegellösa rakt av. Men det hindrar väl inte att det är bra att vara medveten om sin utrustnings små egenheter.
 
Så är det väl och hade det inte varit så så skulle testare sågat Sonys spegellösa rakt av. Men det hindrar väl inte att det är bra att vara medveten om sin utrustnings små egenheter.

Klart medhåll. Det är ju grunden för i princip allt viktigt i hur man hanterar olika motiv och situationer, ljusförhållanden mm.

Så det är väl kanske dags för en gammal sanning (som inte blir osannare ju äldre den blir): Hellre en "gammal" kamera och objektivkombinationer man känner till ordentligt, fördelar som nackdelar, än en helt obekant kamera+objektiv man inte kört in sig på.

Vi har exempelvis den gamla A77 vars AF "högg snabbt" på allt i dess väg. Efter att man vant sig vid det var det bara att acceptera att inte sekvensfotografera a la spraymetoden där stolpar och dylikt kom i vägen.

Efter en tid lär man sig exempelvis när det är dags att "hålla igen" vid vissa rörliga objekt vad gäller AF för att sedan trycka iväg en kort sekvens med bra resultat.

Detsamma gäller givetvis exemplet afe nämnde. Har råkat ut för samma sak som han beskrev med D800 under en flyguppvisning. Lägsta iso var inte tillräckligt ens vid längsta acceptabel tid. Objektivet var ett lånat spegeltele med fast bländare som jag hade på prov. Körde annars med en 70-300 zoom. Spegeltelen är sällan bra vid flyguppvisningar men jag ville prova.

Lösning: Jag överexponerade c:a 1½ EV då inget var möjligt, väl vetande att kamerans DR var så pass bra att den kan fixa överexponeringar av den graden utan alltför utbrända högdagrar i rawkonverteringen.

Såg helt okej ut (för att vara ett spegeltele), men jag använde givetvis 70-300:an under huvuddelen av fotograferingen. Motiven var ju gamla dubbeldäckare och det ser f-n ut om propellern är "fryst".

Men jag har inte heller upplevt några större problem med Sonys nedbländning vid motiv. På en FF ligger diffraktionsgränsen ungefär vid f/11 tycker jag mig se. I vissa fall t o m f/13. På en aps-c kan vissa kamera- och objektivkombinationer ge diffraktion redan vid f/5.6-f/8.0. Men jag har kört även f/11 där utan att det sett bildförstörande ut.

//Lennart
 
Ja, en av A7:eek:rnas stora fördelar är ju just storleken (eller snarare avsaknaden av den). Det tycks mig vara väldigt tramsigt att klaga på att kameran är "för liten". Med batteri/vertikal-greppet blir nog kameran stor nog för de flesta. Själv skulle jag aldrig köpa en sådan grunka som gör kameran onödigt stor. Ett eller ett par extra batterier i fickan eller väskan är knappast ett stort problem.


Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår den kritiken. Med ett rejält stort objektiv spelar det ingen roll hur stor eller liten kameran är som sitter i bakänden av objektivet. Det är ändå objektivet som bestämmer hur ekipaget ska hanteras och balanseras.


Jag tillhör ju de som håller med dig men vi är nog i minoritet. Jag har heller aldrig upplevt detta som något jag reflekterat över. Mitt 150-500mm Sigma är ändå så otympligt vad man än hänger på det, så det är objektivet jag hanterar och inte kameran. Det objektivet är inget man hänger vare sig över axel eller runt halsen.
 
Inte fasiken jämförde jag den med gamla A7R. Jämförde med med min D800 vad gäller AF. Kollade sedan på DPR hur deras resultat såg ut IRL. där de jämförde med Eos 7DMkII. Alltså spegellös hybrid-AF vs PDAF i 2 dslr som prisats för sina AF-prestanda.

NX1 ligger bra till vad gäller rörliga motiv även mot 7DMKII. Nackdelen är att de fordrar deras primes för att fungera så säkert. Fast deras primes är både ljusttarkare och lite billigare än Sonys.

Jag har provat A7RII och noterat att det är en makalös kamera, men följande AF på irrationellt rörliga objekt är inte kamerans starkaste sida.

Upprepar återigen: Det gör inte mig något. Den kameran har så många andra fördelar.

Min gamla A7R låser också (efter en stund) på objekt i mycket skumma rum. Så det är inte AF-precision på "snällare" motiv jag testat utan på rejält rörligare.

Nu kan vi nog konstatera att Samsungs skapelse går ut ur historien så vi kan lämna den därhän. Vilket jag tycker är synd. En mycket imponerande aps-c kamera. Den bästa jag provat och till skillnad från Sony med en riktigt vass och ljusstark normalzoom (det som som Sony saknar med FE/E-fattning)

//Lennart

Men Lennart, jag är verkligen lycklig nu med en AF som funkar och då menar jag när det gäller precisionen. Jag tar själv sällan bilder med följande AF så för mig är precisionen allt och hastigheten och följande AF nr 2 och 3. Jag förstår verkligen att en del behöver kunna lita stenhårt på sin följande AF men ska vi bara dra oss till minnes lite vad som gnällts över fram- och bakfokus med mängder av DSLR-lösningar från samtliga tillverkare (inte minst Canons prestigesortiment) så har ju en del fortsatt problem med att kunna lita på sin AF ens när man tar en bild av ett knippe tulpaner. Jag trodde ju Canon fixat problemen som många hade med både 5D MK II, 7D och senare även 5D MK III och de verkliga promodellerna med inbyggt vertikalgrepp som om jag inte missminner t.o.m. måste skickas in och chippas om.

Men sedan kunde vi ju förvånat fortsatt läsa om 7D MK II som en del tydligen hade problem med. Märkligt nog verkar konsumentmodellerna varit behäftade med mindre problem och det kan ju bero på ett annat användande och att man kanske inte fattar att man har problem eller bryr sig.

Det finns få saker som är så sänkande som AF-problem om man har kameror som inte ens fungerar speciellt bra att fokusera manuellt. AF-precisionen är den verkliga julklappen med denna nya generation A7:eek:r. Med hybrid-AF verkar det som om det mesta av fokusproblemen vad gäller fokusprecision lösts. Rent teoretiskt borde man ju inte ha några fokusprecisionsproblem med kontrastfokus eller hybrid-AF eftersom kontrastfokus även där säkerställer precisionen.
 
Jag var ute några timmar i dag i kylan med A7rII och Sigma 35/1.4 ART. Använde adaptern LA-EA3. Allt fungerade prickfritt i två timmar då plötsligt AF slutade fungera. Om det berodde på adaptern eller objektivet vet jag inte. Satte på Sonnar FE 55/1.8 och allt fungerade som det skulle. Har ni några idéer vad som felade?.
 
Nexkamerornas intåg var nog första gången för mig som det här med dålig balans mellan kamera och objektiv verkligen kom till sin spets, små kameror som hade APS-C sensorer gjorde dom intressanta för en del. När tiden gick så lärde sig somliga att hantera och hålla kamera/objektiv på lite annat vis, vikten kunde vara riktigt låg på vissa Nex kameror, tror det fans någon Nex F3 som vägde in på 273 gram. Här diskuterades väl inte det optimala förhållandet mellan hantering, balans och objektiv storlek, utan mera om det var hyggligt möjligt att fota med.


//Bengt.
 
Men Lennart, jag är verkligen lycklig nu med en AF som funkar och då menar jag när det gäller precisionen. Jag tar själv sällan bilder med följande AF så för mig är precisionen allt och hastigheten och följande AF nr 2 och 3. Jag förstår verkligen att en del behöver kunna lita stenhårt på sin följande AF men ska vi bara dra oss till minnes lite vad som gnällts över fram- och bakfokus med mängder av DSLR-lösningar från samtliga tillverkare (inte minst Canons prestigesortiment) så har ju en del fortsatt problem med att kunna lita på sin AF ens när man tar en bild av ett knippe tulpaner. Jag trodde ju Canon fixat problemen som många hade med både 5D MK II, 7D och senare även 5D MK III och de verkliga promodellerna med inbyggt vertikalgrepp som om jag inte missminner t.o.m. måste skickas in och chippas om.

Men sedan kunde vi ju förvånat fortsatt läsa om 7D MK II som en del tydligen hade problem med. Märkligt nog verkar konsumentmodellerna varit behäftade med mindre problem och det kan ju bero på ett annat användande och att man kanske inte fattar att man har problem eller bryr sig.

Det finns få saker som är så sänkande som AF-problem om man har kameror som inte ens fungerar speciellt bra att fokusera manuellt. AF-precisionen är den verkliga julklappen med denna nya generation A7:eek:r. Med hybrid-AF verkar det som om det mesta av fokusproblemen vad gäller fokusprecision lösts. Rent teoretiskt borde man ju inte ha några fokusprecisionsproblem med kontrastfokus eller hybrid-AF eftersom kontrastfokus även där säkerställer precisionen.

Jag säger inte emot dig ang AF-precisionen. Eller MF som är närmast idiotsäker. Jag har ingen kritik alls av betydelse att rikta mot A7-serien för mitt eget användande (bortsett från avsaknaden av en bra normalzoom).

Som du mycket väl kommer ihåg skaffade jag och Risedal våra 5DMkII samtidigt och sedan var karusellen igång med omkalibreringar, mikrojusteringar, inhandlande av snittbildsskiva etc. När sedan jag skaffade 7D var det 3 av 4 exemplar som inte fokuserade korrekt. Risedal gick till MM i Lund och hittade ungefär samma procentandel.
Och den perioden vill jag inte uppleva igen-även om allt ordnade sig (efter alltfor lång tid).

Men orsaken att jag skriver om kontinuerlig, följande AF på irrationellt rörliga föremål är att så många har det som krav. Alltså testar jag när jag kommer åt. Och i det avseendet slår inte en A7RII min D800.

vad gäller lugnare motiv är allt okej, även följande AF på lite mer förutsägbara rörliga objekt.

Så, jag är bara glad att du är nöjd.

//Lennart
 
Har du provat att köra tex 80-400 på en V1?
Nej, men jag har provat att använda gamla manuella teleobjektiv (400mm refraktor och 500mm reflektor) på en E-PL3.

Det blir rejält obalanserat och svårhanterat, kan ju inte ta del av vikten på kameran som man brukar.
Ja, man måste hantera ekipaget lite annorlunda än man är van vid.
Det är bra att ifrågasätta gamla rutiner ibland. :)
 
Men Lennart, jag är verkligen lycklig nu med en AF som funkar och då menar jag när det gäller precisionen. Jag tar själv sällan bilder med följande AF så för mig är precisionen allt och hastigheten och följande AF nr 2 och 3. Jag förstår verkligen att en del behöver kunna lita stenhårt på sin följande AF men ska vi bara dra oss till minnes lite vad som gnällts över fram- och bakfokus med mängder av DSLR-lösningar från samtliga tillverkare (inte minst Canons prestigesortiment) så har ju en del fortsatt problem med att kunna lita på sin AF ens när man tar en bild av ett knippe tulpaner. Jag trodde ju Canon fixat problemen som många hade med både 5D MK II, 7D och senare även 5D MK III och de verkliga promodellerna med inbyggt vertikalgrepp som om jag inte missminner t.o.m. måste skickas in och chippas om.

Men sedan kunde vi ju förvånat fortsatt läsa om 7D MK II som en del tydligen hade problem med. Märkligt nog verkar konsumentmodellerna varit behäftade med mindre problem och det kan ju bero på ett annat användande och att man kanske inte fattar att man har problem eller bryr sig.

Du glömde att nämna de tre olika strålgångarna i SLR:er.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.