Sony A7R II

[FlyerOne]

---
Så är det någon som har sett hur många raw-filer av okomprimerad raw man kan ta innan bufferten slår i taket?

På Youtube finns ett klipp som visar att det med 5 bild/sek och med komprimerad RAW går att köra 22 bilder med A7R II innan bufferten blir full. Därefter får man ut ungefär 1 bild/sek.
Med okomprimerad RAW får man med 5 bild/sek ut 10 bilder innan bufferten är full. Därefter ca 0,5 bild/sek.

Det går att se att det använda kortet är ett Lexar Professional SDXC 64 GB 400x Speed,
Class 10. Detta har max läshastighet på 60 MB/s och max skrivhastighet på 20 MB/s.

Med ett snabbare kort kommer bufferten att tömmas snabbare, och bildtagningshastigheten kommer högst sannolikt att bli högre efter att bufferten har fyllts.

Länk:
https://www.youtube.com/watch?v=ykXCQnzXm-8
.

 

[iSolen.se]

Ibland vill du verkligen missförstå vad man skriver.
I långt mindre än en promille av de bilder jag tar per år behöver jag lyfta skuggorna så mycket att det blir ett problem. Fast det händer i några fall per år att jag skulle önskat ha en Sony sensor eftersom dess bättre egenskaper skulle räddat bilden. Så jag vill gärna ha en sensor i Canon kameran som matchar Sony´s bästa.
På samma sätt är Sony's raw-format en brist. Det kommer i några få fall orsaka problem. Är det att se som en stor brist i praktisk fotografering. Nej knappast.
Är detta tydligt nog för dig eller måste jag jag ta till barnspråk för du skall förstå?

Det var du som inte förstod vinkningen till den tidigare debatten, dvs man ser inte i den färdiga bilden vilken sensor man använt eftersom man inte redigerar så att felen syns.

Med Sonys nya kan man precis som med D8x0 lyfta skuggorna mer men ingen vet ju hur orginalbilden såg ut så det går fortfarande inte att se och fotografen är glad för det gick vara mer kreativ och ta "svårare" bilder.

Det är väl ingen vågad gissning att kompressionsskadorna också kan bli synliga om man redigerar lite för mycket eller fotar vissa svåra motiv.

 

[FlyerOne]

---
På samma sätt är Sony's raw-format en brist.
---

Hur tänker du nu? Vad har du hittat för brist med Sonys okomprimerade RAW?

 

[FlyerOne]

---
Med ett snabbare kort kommer bufferten att tömmas snabbare, och bildtagningshastigheten kommer högst sannolikt att bli högre efter att bufferten har fyllts.
---.

På ett annat Youtube-klipp har man använt ett snabbare kort, och där fick man med 5 bild/sek ut 24-25 bilder i okomprimerad RAW + JPG innan bufferten var full

22 resp. 10 bilder jag skrev om i ett inlägg ovan är således inte kamerans "bästa", utan är begränsade av att "testaren" inte har förstått att han använt ett för långsamt kort för ändamålet i fråga.

 

[Flash Gordon]

Hur tänker du nu? Vad har du hittat för brist med Sonys okomprimerade RAW?

Inget annat än det som redan är känt. Ett raw-format med lossless hade varit bättre. Det har de flesta kameratillverkare idag. En raw utan detta käkar disk och tid vid överföring till dator. Vi kan alltid säga att disk är billigt. Fast när varje bild tar 15/35 Mb mer än med ett bättre alternativ så gör det skillnad om man fotar 10 000 bilder per år.

 

[pechblande]

På ett annat Youtube-klipp har man använt ett snabbare kort, och där fick man med 5 bild/sek ut 24-25 bilder i okomprimerad RAW + JPG innan bufferten var full

22 resp. 10 bilder jag skrev om i ett inlägg ovan är således inte kamerans "bästa", utan är begränsade av att "testaren" inte har förstått att han använt ett för långsamt kort för ändamålet i fråga.

Dock påverkar kortet inte så mycket eftersom kameran verkar ha väldigt långsam skrivning till kort - bettdligt långsammare än gamla D600 till exempel - av detta test att döma (Lexar-kortet från det först klippet verkar dock ha duktigt dålig skrivhastighet, så då gör det förstås viss skillnad):
http://www.cameramemoryspeed.com/sony-a7r-ii/sd-card-comparison/

Ingen anledning att pynta för de allra dyraste korten av skälet att man hoppas få ut högre hastighet alltså (därmed inte sagt att de inte kan ha andra fördelar).

 

[iSolen.se]

Inget annat än det som redan är känt. Ett raw-format med lossless hade varit bättre. Det har de flesta kameratillverkare idag. En raw utan detta käkar disk och tid vid överföring till dator. Vi kan alltid säga att disk är billigt. Fast när varje bild tar 15/35 Mb mer än med ett bättre alternativ så gör det skillnad om man fotar 10 000 bilder per år.

Kan bara hålla med. Det vore trevligt med en förklaring på varför det inte kom en lossless eller kanske en hint om att det är på väg?

Som Sonyägare skulle jag jämt köra okomprimerat och det slöar ner kameran, överföringen, redigeringen, filhanteringen och backupper. Jag fotar mångdubbelt, det spelar roll.

 

[PMD]

Jamen de kör ju lossy komprimering och det ska väl också processas.

Om man har implementerad den förstörande komprimeingen i en FPGA, ASIC eller liknande så går det inte att köra något annat än just den komprimeringen i den processorn.

 

[Flash Gordon]

Om man har implementerad den förstörande komprimeingen i en FPGA, ASIC eller liknande så går det inte att köra något annat än just den komprimeringen i den processorn.

Ursäkta en okunnig men vad är en FPGA?

 

[afe]

Ursäkta en okunnig men vad är en FPGA?

https://en.wikipedia.org/wiki/Field-programmable_gate_array

 

[Flash Gordon]

https://en.wikipedia.org/wiki/Field-programmable_gate_array

Tur att jag är en gammal IT-projektledare som får mig att åtminstone förstå hälften av fikonspråket.
Det jag fortfarande inte förstår är varför Sony inte kan implementera en lossless raw som de flesta andra tillverkare redan har.
Visst det kan göra det tar lite längre tid att processa filen men vi pratar nog mer om mikrosekunder än minuter.

 

[afe]

De kan naturligtvis göra det, men det finns säkerligen anledningar till att de inte gjort det (som t.ex. begränsningar i hårdvara eller batterilivslängd). Ingen anledning är förstås bra, men de jag tror de finns

 

[PMD]

Jag tror att vi har rett ut det i den här tråden redan förut, men här kommer det igen:

Om Sony har implementerat komprimeringen i "hårdvara" (dvs i en ASIC eller liknande) så går det inte att ändra på komprimeringsmetoden och fortfarande använda samma processor. En ASIC programmeras en gång för alla. Alltså måste man för att byta till en annan komprimeringsmetod göra det i en programmerbar processor och då konkurerrar man i den med andra uppgifter som behöver göras. Den nya komprimeringsmetoden får alltså inte vara speciellt resurskrävande.

Den minst resurskrävande komprimeringsmetoden är identitetsfunktionen, dvs indata = utdata. Med andra ord: ingen komprimering.

Jag tror inte att Sony har berättat hur det ligger till, så ingen kan förstås veta säkert, men ovanstående ser jag som en mycket trolig anledning till att man inte komprimerar förlustfritt utan istället inte komprimerar alls.

 

[afe]

Här finns lite mer om Sonys okomprimerade råfiler. http://diglloyd.com/blog/2015/20151...ession-of-SonyA7R_II-uncompressed-format.html

Det är rätt mycket lagringsutrymme som går åt till ingen nytta ...

 

[PMD]

Jag tycker att Chambers överdriver problemet med att lagringsutrymmet tar slut fortare med Sonys okomprimerade filer. Man kanske behöver lite större minneskort, eller fler minneskort, men när filerna har kopierats till en disk så går det ju utmärkt att lagra dem där komprimerade. Kör man MS Windows så kan operativsystemet hantera komprimerade filer nästan lika enkelt som vanliga filer, så man behöver inga extra handgrepp för dekomprimering när man ska läsa en komprimerad fil.

 

[afe]

Jag tycker att du (PMD) missförstått problematiken, men är inte förvånad.Canon och Nikon har använd förlustfria komprimerade råfiler en herrans massa år nu, och det finns ingen vettig anledning till att Sony inte skulle kunna göra samma sak.

 

[PMD]

Vad är det du tycker att jag har missförstått?

Givetvis är det inte en idealisk lösning att spara filerna okomprimerade för att möta kundernas klagomål på att råfilskomprimeringen inte är förlustfri, men troligen finns det rimliga tekniska skäl. Jag tycker att Sony gjorde fel från början när de valde förstörande istället för förlustfri komprimering, och det beslutet har nog bitit dem i ändan nu. Vi får väl se om det finns mer de kan göra. I kommande kameror kanske det går att införa förlustfri komprimering, men som de flesta kameratillverkare (tror jag, åtminstone) är väl Sonys kameror plattformsbaserade, så det kanske krävs omdesign av en del elektronik. Sådant gör man nog helst när en stor del av elektroniken ändå ska göras om och inte bara för det här.

Däremot tycker jag fortfarande att problemet med att filerna tar mycket utrymme på diskar inte är så stort som Chambers vill hävda. Klart att det vore bättre om kameran komprimerade filerna (förlustfritt), men det är inte superbesvärligt att ha en arbetsrutin som komprimerar filerna när man kopierar dem från ett minneskort till en disk.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag skulle inte använda det okomprimerade formatet tror jag. Jag tycker nackdelen är för stor. Det är ju inte bara att filerna är större utan även att alla processer tar längre tid.

 

[PMD]

Det är väl i så fall kopiering av filerna från minneskort till disk som kan ta lite längre tid, men hur mycket?

Bildbehandlingen lär knappast ta längre tid. En komprimerad råfil måste ju packas upp så om något så kan det ta lite längre tid att läsa in en sådan i bildbehandlingsprogrammet än en okomprimerad. Jag tvivlar dock på att skillnaden är signifikant.

 

[Sten-Åke Sändh]

Du såg väl själv Gunnars inlägg om vilken effekt detta har på exv. seriebildtagningen. Om det endast undantagsvis påverkar bildkvaliteten i färdig bild så kommer de flesta att avstå detta. Det är Greshams lag för bildfillagring. Den ARW vi har och har haft är annat än i undantagsfall och speciella situationer "tillräckligt bra". Det hindrar inte att jag inte fattar varför Sony inte ger oss "lossless" som alla andra.

Vi har ju samma problem med stora okomprimerade TIFF-filer idag.

Sen finns det ju också annat att beakta:

"Camera sensors have really improved over the past years. The introduction of Nikon’s 36 MP flagship, the Nikon D800, was a real milestone for DSLR lovers. However, it wasn’t only the full format sensors that have increased sensor resolution—micro 4/3s and APS-C did so as well. When Canon released its 50 MP full-format Canon EOS 5DS (read here), we wondered if resolutions could be increased beyond that. We are talking about 4 micrometers here. Then we read about the 120 MP Canon rumors (read here). So the bottom line is that it looks like you will get a lot more data for your buck in the future—and possibly a bit of a headache. Not only will the file size give you a headache, but your lenses and physics may as well.

The sad news is that you will probably not benefit much from a 36/50 or even a 120 MP sensor if you do not have an expensive quality lens that can get close to this resolution (e.g. Zeiss Otus or a few others). In fact, most images lose 40-80% of their “perceptual resolution” to lens softness – even the most recent and most expensive ones. These high resolution cameras not only challenge the design of the sensors, but challenge the optical designers even more: (Camera sensor resolution versus perceptual MPix, Source: DxO Mark by DxO Labs)"

(SAR 24/10 http://piccureplus.com/does-your-ca...ntage-of-it/?gclid=CKDG_p3X2sgCFaHOcgodJh4MRA )

Perceptuell MP är ju också något att fundera över. Även om det pratas om kameror med över 100 MP så ska ju det till objektiv också. Annars spelar det ju liksom ingen roll även om en kamera med högre upplösning alltid förbättrar perceptuell MP). Ska man se okomprimerad RAW i det ljuset så är det ju ännu galnare att tvingas till ännu större kostnader för fillagring utan att detta nödvändigtvis ger högre perceptuell MP.