Annons

Sony A7R II

Produkter
(logga in för att koppla)
nu är canons 24-70 2,8L ll den vassaste på marknaden men det visar att sony borde spapa upp sin objektivserie för det är ingen liten skillnad.

Sant, men såg du hur relativt liten skillnaden mellan FE 24-70 på A7RII och 16-50 på A6000 var? Man skall i o f s komma ihåg att jämförelsen gäller vidvinkelläget och visar FE 24-70 vid sitt sämsta.
 
Om det är bilderna på en jalusi tagen genom ett fönster framför tycker jag han valt en konstig testbild.
Fönstret och speglingarna lär ju knappast göra att objektiven presterar på topp.
 
Om det är bilderna på en jalusi tagen genom ett fönster framför tycker jag han valt en konstig testbild.
Fönstret och speglingarna lär ju knappast göra att objektiven presterar på topp.

Ja, vad det än är för motiv är det en konstig testbild. Men handikappet är samma för alla tre som testades så den relativa skillnaden består. Givetvis gäller den exakta testen en brännvidd och ett avstånd men slutsatsen och bilderna är förenliga med flertalet tester av FE 24-70.
 
undrsr vad Sonys strategi är ? Dom släpper nya kameror med små uppdateringar som lika gärna hade kunnat vara en FireWire uppdate nu var sista a7r ll större med mer upplösning en större visserligen men flera gånger har det känts som att dom bara vill att kunder ska byta modell.
Det finns en hel del nytt i A7RII. En av de största förbättringarna är den sensorbaserade bildstabiliseringen. Man får ju då bildstabilisering med vilka gamla objektiv som helst som man lyckas montera.
 
Vi glömmer ofta att den där kameran som har 3 år på nacken och kallas gammal ofta presterar ett resultat som är till förväxling lika bra som den nya klarar.

Har gjort liknande reflektioner. En Nikon D800 har ju mer än 3 år på nacken och utan överdrift har den ff väldigt få konkurrenter vad gäller ren IQ.

En A7R ger ungefär samma resultat (med samma objektiv).

Men 3 år är inte så kort tid i utvecklingskurvan som tidigare. Trots det kan jag hämta upp gamla rawfiler från min gamla 1Ds och bara notera att resultatet är mer än tillfredsställande ((speciellt om motivet är bra).

Likadant från mina gamla 1DMkII. 5D, 5DMkII och 1DsMkIII. För att inte nämna gamla Nikon D3 med 8 år på nacken.

A7-serien är förvisso en ganska underbar "innovation" och jag är väldigt nöjd med min A7R (jag bytte min Canonutrustning mot en sådan och några bra gluggar) som jag har som komplement till Min "gamla" D800. Till den har jag ju också ett antal "primes" som jag även kan använda på A7R.

Men ändå måste jag ju ändå rikta kritik mot Sony att inte i förstaläget ha en mer komplett serie BRA gluggar till A7-serien. Hade vid lanseringen räckt med exempelvis en 21mm, en 35mm, en 55mm och ett porträttele kompletterat med en 70-200 zoom.

Så i det avseendet håller jag med Ove.

Dock anser jag som vanligt att vi ofta ställer mer krav på kameran än oss själva.

Vad gäller objektiven måste ju Sony insett vad som händer med ett kort registeravstånd och vidvinklar där ljuset tvingas böja av i en ännu brantare båge för att träffa en så stor sensoryta.

Det är egentligen min enda kritik mot A7-serien, d v s dess dedicerade objektiv som innehåller endast ETT objektiv med topprestanda (55:an). 35:an är okej men inte mer vad gäller kanterna, 70-200 hänger med bra men känns lite mellanmjölk på vissa zoomområden. 24-70/4 vill jag inte ens skriva om längre.

Men inte fasiken kan man beskylla kamerahusen för detta (de är jättebra i de flesta avseenden). Det är objektivkonstruktionerna där Sonyfolket inte verkar gjort en konsekvensanalys innan tillverkningen startade.
 
Nu är ju Ken Rockwell lite kontroversiell, men en bild är en bild. Kollar man där testas A7RII med 24-70 mot A6000 med 16-50 och 5DSR med 24-70/2,8 II. Skillnaden i kantskärpa mellan Canons 24-70 och Sonys är slående. Lilla 16-50 ligger inte långt efter Sony 24-70/4.

Ja, det är lite förvånande tycker jag.

Även om jag själv är uppvuxen med småbild (på den kemiska tiden) och fortfarande gillar det formatet digitalt, så kan jag ibland tycka att det kanske hade varit bättre att Sony gjort som Fuji och fortsatt satsa på APS-C istället.

På stora DSLR är det personligen inget snack om att jag normalt föredrar FF/småbild, men om man vill ha mindre spegellösa kameror så kan jag nästan tycka att APS-C kommer mer till sin rätt där. Kamerahusen blir mindre och smidigare, och det kanske är lättare att konstruera små kompakta objektiv utan samma typ av kompromisser som skett av Sony när de gått upp på FE/småbild. Och då är jag ändå som sagt ett stort fan av småbildsformatet.

Hoppas personligen på att det kan komma några fina efterträdare till A6000 (även om jag hört och läst att fokus ligger tvärt om). Det verkar ju vara ett format där Sony faktiskt lyckats ganska väl.
 
A77 hade SLT systemet och Sony spretade åt alla möjliga håll man hade övergett fortsättningen av den fina A900 som dom flesta Sony ägare tyckte var synd och skam, och det tycker många av oss fortfarande.

Man kunde ha labbat med EVF och SLT i sina instegskameror till dom ansett att det varit mera moget att eventuellt överföra till dom dyrare modellerna, A900 och A700 skulle absolut ha fått moderna sensorer, deras sista A580 visade att Sony var på gång med riktigt bra lågljusegenskaper ( dom hade varit lite sega där ), A900 hade så bra kamerahus det fattades bara lite modernare innanmäte plus då mera utvecklad autofokus och annat som naturligt brukar följa med uppdateringar.

Alpha Classic med Minolta logga ( Minolta skulle ha varit med på något sätt )- Det hade varit mumma och kunde också få komma som en rejäl överraskning efter A99. 8bps och ett rejält batteri för minst 1500 bilder som så många villa ha.

Bengt, här håller jag med dig helt. Tyckte A900 var ett av de bästa kamerahus som Minolta/Sony presterat inom det digital området (har ett par analoga favoriter ifrån 70-80-talet). Kan hålla med dig att det hade varit grymt spännande att se vad Sony hade kunnat fortsätta leverera om de behållt sin linje med FF/småbildskameror med OVF ett tag till.

Kul att de innoverar, och utvecklar mycket kring EVF, men tycker de kunde fortsatt att erbjuda sina kunder bägge alternativen ett tag till. Tycker EVF:erna blivit bra mycket bättre bara det sista året, men föredrar fortsatt OVF för mycket av den typen av fotografering jag pysslar med.
 
Ja EVF har sina poänger helt klart, det tar lite tid att vänja sig vid dom, EVF passar annars bra till små kameror där man vill spara vikt och så, och där blir OVF ofta för liten och kommer inte till sin rätt, EVF har sin fördel när synen krånglar, man ser mäktigt tydligt om man vill göra en exponerings kompensation direkt i sökaren som exempel.


Sony uttalade sig för några sedan att dom inte skulle försöka att ge sig på C/N vad gäller deras så väl etablerade Prokameror av typen 1DX och D4 eller vad som fans just då. dom ansåg att det var en övermäktig uppgift.


Smarttelefonernas enorma framgångar har förändrat mycket vad gäller ivern att få äga en vanlig kamera, det har väl aldrig tagits så många bilder av så många någon gång tidigare i historien.


Det har väl tillverkats kameror i alla tider som inte har nått toppen i försäljnings framgångar, alla kan inte ligga i absoluta toppen, och det behöver inte Sony göra eller tycker jag.


//Bengt.
 
Ja, det är lite förvånande tycker jag.

Även om jag själv är uppvuxen med småbild (på den kemiska tiden) och fortfarande gillar det formatet digitalt, så kan jag ibland tycka att det kanske hade varit bättre att Sony gjort som Fuji och fortsatt satsa på APS-C istället.

På stora DSLR är det personligen inget snack om att jag normalt föredrar FF/småbild, men om man vill ha mindre spegellösa kameror så kan jag nästan tycka att APS-C kommer mer till sin rätt där. Kamerahusen blir mindre och smidigare, och det kanske är lättare att konstruera små kompakta objektiv utan samma typ av kompromisser som skett av Sony när de gått upp på FE/småbild. Och då är jag ändå som sagt ett stort fan av småbildsformatet.

Hoppas personligen på att det kan komma några fina efterträdare till A6000 (även om jag hört och läst att fokus ligger tvärt om). Det verkar ju vara ett format där Sony faktiskt lyckats ganska väl.

Kan instämma helt. Vad gäller större kameror ffa tycker jag om FF och då gärna med OVF. däremot vad gäller spegellöst blir FF lite stora om man skall tjäna något mot spegellöst med APS-C. Jag kan tycka att Sony kanske skulle satsat på APS-C med spegelöst och bygga upp en bra objektivpark. Som det är nu dras de med A mount APS-C, A mount FF, E mount APS-C och E mount FF. Sannolikt måste något stryka med och det lär väl bli A mount i dess former. Kan tänka att om Sony kunde satsa på en fattning och ett format skulle man få se en mer komplett objektivpark till något format och kanske större serier som skulle dra ner priset. Just mot Fuji med nativa objektiv tjänar man inte i skärpedjup eller brus med A7 serien - 24-70/4 mot 16-50/2,8, 70-200/4 mot 50-140/2,8, 28/2,0 mot 16/1,4, 35/2,8 mot 23/1,4 (undantaget är FE 35/1,4), 55/1,8 mot 35/1,4. Sedan har Fuji 56/1,2 (blir 84/1,8 i FF). Jf med Canon, Nikon eller Sony A köper man den mindre storleken totalt (kamera plus objektiv) med lägre ljusstyrka som förtär nyttan av större sensor i sig. En APS-C med ljusstark optik skulle ha inneburit samma fördelar som nu med samma storlek på kamera plus objektiv. Däremot är syftet att använda gamla manuella småbildsobjektiv är Sony A7 serien det bästa valet - frågan är bara hur Sony ser på det i det långa loppet då de säljer färre objektiv och måste ta hem hela vinsten på kamerahusen.
 
Bengt och Fredrik; ni har väldigt bra poänger här.

Tror vi alla är överens om att Sony som huvudlinje och princip borde fortsatt med FF och OVF (åtminstone ett tag till) på stora "tjock-kameror" (A-mount FF) och med APS-C och EVF på små kompakta spegellösa (E-mount APS-C) kamerahus.

Då hade de förmodligen haft enklare att konstruera passande objektiv i förhållande till registeravstånden, men även bättre balans för oss användare. Dvs större och tyngre FF-objektiv på tjock-kamerahus (med förslagsvis OVF) och mindre och lättare APS-C-objektiv på små spegellösa kamerahus (där EVF, som Bengt påpekar, kommer helt till sin rätt).

Nu känns det nästan som om de gör precis tvärt om. Dvs jag upplever det som att Sony satsar mest på APS-C-kamerahus gällande deras tjocka A-mount-kameror och mest på FF på deras mindre och kompaktare spegellösa E-mount-kamerahus.

Däremot, så kan jag hålla med om att personligen så tycker jag det är spännande om jag kan använda mina FF Nikon-objektiv på någon framtida A7-model. Speciellt med den nya typ av fokusering som Sony börjat med på A7RII är ju mycket intressant, speciellt efter att den förfinats efter några generationers utveckling (om man sedan får tag på de till ett vettigt pris så köper jag nog en förr eller senare).

Men... ur Sonys perspektiv, om de vill bygga och själva äga kompletta ekosystem med både kamerahus och fullt utbyggda objektivparker, så borde de nog de, som Fredrik påpekar ovan, istället begränsat sig till ett färre antal kamerafattningar/crop-kombinationer. 4 stycken är rätt mycket att bygga kompletta objektivserier för (tom C/N är ju långt ifrån kompletta på APS-C, vilket faktiskt säger en del hur svårt det är).
 
Men... i Sonys perspektiv, om de vill bygga och själva äga kompletta ekosystem med både kamerahus och fullt utbyggda objektivparker, så borde de nog Sony, som Fredrik påpekar ovan, istället begränsat sig till ett färre antal kamerafattningar/crop-kombinationer. 4 stycken är rätt mycket att bygga för.
Det är bara en mer än vad Canon och Nikon har, så jag tycker nog inte att det är så farligt.
 
Det är bara en mer än vad Canon och Nikon har, så jag tycker nog inte att det är så farligt.

Fast Canon och Nikon säljer större volymer och sprider ut utvecklingskostnaderna mer. Dessutom så är objektiven till deras spegellösa en liten skara jf med Sony, Samsung, m43 och Fuji. De satsar på alvar så att säga bara på två - FF och APS-C med spegel och då främst på FF där de har störst chans att fortsätta dominera.

Nu har i o f s Sony på senare tid bara släppt en SLT (A77II) som råkar vara crop - det kanske inte heller är att satsa. De har heller inte släppt några nya APS-C objektiv till E fattningen heller på ett tag.

Min personliga gissning är att Sony behåller E mount APS-C men mest som kamerauppgraderingar med få nya objektiv (Nikon och Canon har heller inte släppt nämnvärt med nya gluggar till APS-C på sistone (Nikon - 2st). Krutet läggs på FE. Men, skall man tjäna pengar på annat än kamerorna är optiken mest naturligt och här har de få som ger systemfördelar med egna objektiv över Fuji ffa. Hur ser strategin ut? Man kan ha lika många mp till APS-C som FF (Nokia hade ju en telefon t o m med 40mp). Man gör inte det just nu, men man KAN göra det. Eftersom en A7xy med objektiv med samma bländare som till APS-C blir större försvinner ju storleksvinsten då. Det är ett tveeggat svärd detta med FF på spegellöst. Är objektivet lika stort som till APS-C blir bländarvärdet ett steg sämre så inget är vunnet.
 
"......undrar vad Sonys strategi är ? Dom släpper nya kameror med små uppdateringar som lika gärna hade kunnat vara en FireWire uppdate nu var sista a7r ll större med mer upplösning en större visserligen men flera gånger har det känts som att dom bara vill att kunder ska byta modell............
.........Man får väl sätta hoppet till zeiss eller sigma för Sony verkar inte få tummen ur.

Det där tycker jag inte stämmer alls för de senaste årens utveckling. Det är ju dessutom konstigt att fästa sig vid att A7r II fått högre upplösning men det är väl i sammanhanget den lilla nyheten. Det finns väldigt mycket nytt i denna kamera och om jag jämför den med min A7r så är det är riktigt stor uppgradering. IBIS och AF-förbättringarna är mycket stora tillskott som ökar kamerans användningsområden starkt. Möjlighet till helt tyst bildtagning är ingen liten grej det heller och uppskattas säkert av ganska många liksom de förbättrade filmningsegenskaperna. När A7s kom så skapade ju den kameran en helt ny egen nisch.

Vi ser också att E-mount nu vunnit acceptans på riktigt bred front och Sonys försäljningsframgångar med både A6000 men inte minst A7-plattformen är imponerande. 2014 22% tillväxt i USA enligt SAR och hela 42% första halvåret i år och då har vi inte ens fullt genomslag för den senaste generationer A7:eek:r i dessa siffror.

Sony har själva lovat 8 nya objektiv under 2016 och det har kommit en ström av nya objektiv från Samyang. Sigma kommer krypa till korset de med under 2016 precis som Tamron, var så säkra. Kollar man på Dyxum idag, så har vi drygt 50 objektiv för E-mount och av dessa klarar knappt 20 FF. Sätter man på en EA4-adapter, så har man tillgång till över 400 objektiv till från mängder av tillverkare till A-mount som med denna adapter har fasdetekt-AF och mikrojustering för samtliga objektiv och med A7r II så får dessutom samtliga objektiv stabilisering. Hur många stabiliserade objektiv finns det för Nikon och Canon idag? Jag har räknat dem tidigare i Cyberphotos utbud och då blir man ju inte lika imponerad. I en del fall har ju Canon länge haft parallella produktlinjer för att erbjuda billigare ostabiliserade objektiv till de som inte haft råd med det bästa. Det kan de snart sluta med tack vare Sony :).

Ser man sig dessutom runt så passar ju numera hundratals objektiv från mängder av tillverkare till Canons fattning utmärkt med full funktionalitet med nya avancerade adapters på A7-plattformen och det kommer hela tiden nya avancerade adapters. Snart kommer vi även att kunna använda Nikon-objektiv från alla tillverkare som gör sådana.

Så jag undrar faktiskt när folk ska bli nöjda med utbudet till denna plattform där man faktiskt snart sagt kan skruva på vad fan som helst och har 1000-tals gamla och nya objektiv att välja mellan, betydligt fler än som finna att välja till både Canon- och Nikon-plattformarna och dessutom kommer alla att vara stabiliserade med A7r II. Jag börjar nästan tycka att det här är lite obegripligt.
 
Kan instämma helt. Vad gäller större kameror ffa tycker jag om FF och då gärna med OVF. däremot vad gäller spegellöst blir FF lite stora om man skall tjäna något mot spegellöst med APS-C. Jag kan tycka att Sony kanske skulle satsat på APS-C med spegelöst och bygga upp en bra objektivpark. Som det är nu dras de med A mount APS-C, A mount FF, E mount APS-C och E mount FF. Sannolikt måste något stryka med och det lär väl bli A mount i dess former. Kan tänka att om Sony kunde satsa på en fattning och ett format skulle man få se en mer komplett objektivpark till något format och kanske större serier som skulle dra ner priset. Just mot Fuji med nativa objektiv tjänar man inte i skärpedjup eller brus med A7 serien - 24-70/4 mot 16-50/2,8, 70-200/4 mot 50-140/2,8, 28/2,0 mot 16/1,4, 35/2,8 mot 23/1,4 (undantaget är FE 35/1,4), 55/1,8 mot 35/1,4. Sedan har Fuji 56/1,2 (blir 84/1,8 i FF). Jf med Canon, Nikon eller Sony A köper man den mindre storleken totalt (kamera plus objektiv) med lägre ljusstyrka som förtär nyttan av större sensor i sig. En APS-C med ljusstark optik skulle ha inneburit samma fördelar som nu med samma storlek på kamera plus objektiv. Däremot är syftet att använda gamla manuella småbildsobjektiv är Sony A7 serien det bästa valet - frågan är bara hur Sony ser på det i det långa loppet då de säljer färre objektiv och måste ta hem hela vinsten på kamerahusen.

Det finns funktionalitet som bara riktiga E-mountobjektiv ger idag, vilket jag beskrivit ovan.
 
När jag skriver att A7RII var en kamera som skulle frälsa världen så är det inte riktat mot Sony-ägare. Det är ju samma visa jämt när det kommer något nytt som är lite extra. Sedan spelar det ingen roll om det är Fuji, Sony, Canon eller Nikon osv..

Problemet är väl bara att det ju inte kommer så särskilt mycket nytt från Canon och Nikon. Jag tror inte Sony tror att de ska frälsa världen med A7r II men de är på god väg att frälsa Sony och det är säkert "good enough" för dom.

Återigen:

http://www.sonyalpharumors.com/sony-is-strongly-growing-in-the-us-camera-market/

Men det jag läst här i denna tråden tycker jag i mycket är en lång repris på när Sony kom med den banbrytande A55:an (SLT) som i mycket var den perfekta resekameran. Inbyggd GPS t.o.m. och följande fasdetekt-AF även under filmning. Lika snabb seriebildtagninghastighet som flera av CaNikons promodeller (för 8000 spänn dock. Då satte något smarthuvud igång med en shoot out mellan denna toy camera och en Canon Pro-modell. Föga förvånande kom "testaren" fram till att Canons Pro-modell lämpade sig bättre i studio än denna lilla banbrytande Sony-modell som var den första SLT-modellen. Men denna lilla A55 var ju varken gjord för sportfoto eller studio primärt utan riktade sig till konsumentköpare som ville ha en liten systemkamera för resan.

Nu har vi återigen läst en massa märkligheter där tjockkamerafotografer med stora Nikon- och Canon-kameror tycker att det är för små batterier i dessa kameror och att det är för få direktknappar utanpå kamerahuset och dessutom sitter de på fel ställen. Jag säger bara, då har man inte fattat vilka grupper A7-orna riktar sig till. Om ni letar efter det reptricket, så är nog dessa kameror överhuvudtaget inte avsedda för er och det säger jag trots att Mr Ming nu tydligen lärt sig mer om A7r II och tydligen uppskattar den framför Canons nya 5Ds, vilket i sig känns lite obegripligt. Jag ger inte mycket för den "testen heller" trots att den råkar vara mer positiv för Sony-kameran i fråga.

Är man dessutom nöjd med sin 5D MK III så lever man väl redan i den bästa av fotovärldar för evigt och då förstår jag knappt varför vi ska behöva läsa en del OT om jämförelser mellan olika Canon-hus i denna tråden.

A7-orna köper man för att man vill ha en kamera som kan vara liten när man vill det och behöver det. En tjockkamera kan aldrig bli mindre även om man sätter den på hårddiet. En A7:a köper man för att man vill ha en liten kamera med extra allt och som är i absolut teknikframkant. En A7:a köper man för att man vill ha en kamera med oöverträffad DR och den bästa bildkvalitet som står att få för pengar i FF-segmentet i ett mycket kompakt format. En A7:a köper man överhuvudtaget inte om man prompt förväntar sig ett kamerahus med 25+ knappar, spakar, kranar och vred på utsidan av kamerahuset. Ett A7 hus är inte det men rätt konfigurerat så ligger ingen funktion längre än två tryck bort under Fn-knappen och det är en fungerande kompromiss för många.

Vill man dessutom ha en "välbalanserad" kamera med stora objektiv om man nu envisas med att vilja hålla hela ekipaget i själva kamerahuset eller nästintill så ska man överhuvudtaget inte bry sig om A7-plattformen.

... men om man vill ha en kamera som är så pass liten och lätt tillsammans med något litet bra objektiv som gör kameran rättvisa, så att du inte låter den ligga hemma som din gamla klossiga DSLR som du för länge sedan vant dig av att ta med dig ut, så ska du absolut titta på de nya A7:eek:rna. Ni andra bör verkligen inte ens fundera på en A7:a för ni kommer säkert att bli besvikna och det gäller självfallet er också som aldrig riktigt förstått storheten med EVF.

... och om man vill ha en kamera som kan växa lite som kompromiss när det behövs från detta lilla format (med batterigrepp när man vill för balans och batteritids skull) och användas med både större objektiv och till fotograferingar eller filmning där man behöver lite med batteritid så kan en A7:a till nöds även detta men det kan aldrig vara huvudskälet till varför man köper en. Ska du bränna 15 000 bilder vid målgången till Vasaloppet ska du nog sluta läsa här överhuvudtaget för då är detta inte rätt plattform för dig trots att det faktiskt går att skruva på dina gamla Canon-objektiv på den.
 
Nu har i o f s Sony på senare tid bara släppt en SLT (A77II) som råkar vara crop - det kanske inte heller är att satsa.

Får erkänna att jag inte hängt med i detalj, så det är säkert så. Bara att det kändes som A99 var så ensam ibland FF på A-mount, och att det de sista 5 åren mest släppts APS-C för den fattningen.

Men sanningen är nog som du säger (utan att kolla up statistiken); det har nog inte släppts mycket för A-mount över huvud taget (ifrån Sony iaf).

Frågan är om den fattningen är mer eller mindre att betrakta som död?

Lite synd isf tycker jag om så skulle vara fallet.

Som tur är släpps det iaf en hel del tredjepartsobjektiv till A-mount fortfarande. Däremot om Sony droppat av med A-kamerahusen så blir det ju tufft att hålla liv i den kamerafattningen i längden.

Nikon och Canon har heller inte släppt nämnvärt med nya gluggar till APS-C på sistone (Nikon - 2st).

Jo, APS-C är rätt dött även på C/N-sidan (iaf om man bortser ifrån billiga kitobjektiv).

Men där på lite större kamerahus så tycker jag ändå FF/småbild kommer mer till sin rätt (så personligen så saknar jag inte APS-C det minsta där).

Hur ser strategin ut? Man kan ha lika många mp till APS-C som FF (Nokia hade ju en telefon t o m med 40mp). Man gör inte det just nu, men man KAN göra det. Eftersom en A7xy med objektiv med samma bländare som till APS-C blir större försvinner ju storleksvinsten då. Det är ett tveeggat svärd detta med FF på spegellöst. Är objektivet lika stort som till APS-C blir bländarvärdet ett steg sämre så inget är vunnet.

Japp.
 
En A7:a köper man överhuvudtaget inte om man prompt förväntar sig ett kamerahus med 25+ knappar, spakar, kranar och vred på utsidan av kamerahuset.
Vilket är lite synd med tanke på hur bra Minolta var på att ha lättåtkomliga reglage för de flesta inställningarna på sina kameror.

Storleken har väl betydelse ibland, antar jag.

Men du har förstås rätt i att A7-serien inte konkurrerar direkt med Canikons mastodontkameror avsedda för pressbruk, och det är nog helt rätt strategi från Sonys sida.

Själv tycker jag att A7R II är en fantastisk kamera som jag nog hade köpt om den hade kostat hälften av vad den kostar nu, så jag avvaktar och väntar på de spegelfria kamerornas genombrott.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.