klazzze
Aktiv medlem
Att skilja på frilans- och yrkesfotograf som det görs i presentationen här på Fotosidan tycker jag är fel.
Jag tänker därför föreslå mer relevanta benämningar och även sticka ut hakan med vad jag anser borde vara minimum av kvalitetskrav för att kalla sig ”riktig” proffsfotograf.
En yrkesfotograf är i allmänhet en person som är anställd för att i huvudsak arbeta som fotograf.
En frilansfotograf är i allmänhet en yrkesfotograf utan anställning och som arbetar i egen regi.
En rörmokare som fotograferar och säljer mer än någon enstaka bild är en rörmokare som extraknäcker som fotograf.
En fotograf som inte får betalt för att fotografera är en amatörfotograf och det behöver inte säga något om kvaliteten på bilderna. Jag vet att det finns oerhört skickliga amatörer, likaväl som jag vet att det finns proffs som inte är särskilt bra.
Problemet med terminologin är att det inte finns någon legitimation eller allmänt vedertagen auktorisation för fotografer. Så språkligt och legalt kan alla som fotograferar kalla sig fotograf. Oavsett om de har utbildning eller ej, om de är skickliga eller ej, eller om de bara fotograferar på de egna barnkalasen.
Det finns emellertid en auktorisation och legitimation som täcker in en del av de professionella fotograferna. Det är Presskortet som kan fås om man är med i Journalistförbundet (som även organiserar fotografer), eller från en mediaarbetsgivarens motsvarande organisation. I Journalistförbundet definieras tämligen klart vad som är en frilans, där det bland annat ställs krav på att en viss inkomst från yrket. De flesta som arbetar i media har därför en ganska likartad syn på vad som skiljer en frilansfotograf från en anställd fotograf och det är den definition jag inledde med.
Den passar inte på alla de yrkes- och frilansfotografer som finns, långt därifrån, men man kan låna andemeningen.
Anledningen till att jag tar upp det här är att jag sett så många frilansfotografer här på Fotosidan, där det framgår i deras presentationer att de inte är proffs. Dessutom visar ett fåtal av dem som titulerar sig frilansfotograf så kassa bilder att jag blir generad. Tyvärr träffar jag också ibland på en del av dem i mitt yrke som reporter, då jag på grund av tidsbrist anlitat okända frilansfotografer som inte ens presterat halvbra.
Ujjj vad tjatig jag blev. Trots det blir jag glad för gensvar och ser gärna en annan benämning på extraknäckarna. Jag inser att det inte går att vara absolut. Men vore jag en kunnig och hårt arbetande frilansfotograf, enligt min definition, skulle jag uppleva det som jobbigt och nedvärderande med den okvalificerade konkurrensen. Rörmokare och mellanstadielärare får också stå ut med det, men bara undantagsvis. I fotovärlden verkar det vara utbrett.
Avslutningsvis vill jag för att slippa allt för hårda smällar på min utstuckna haka, som är ganska liten, påpeka att jag skrivit spontant och inte tänkt över alla aspekter, jag har även utlämnat en del. Det vart väl långt nog ändå.
Jag tänker därför föreslå mer relevanta benämningar och även sticka ut hakan med vad jag anser borde vara minimum av kvalitetskrav för att kalla sig ”riktig” proffsfotograf.
En yrkesfotograf är i allmänhet en person som är anställd för att i huvudsak arbeta som fotograf.
En frilansfotograf är i allmänhet en yrkesfotograf utan anställning och som arbetar i egen regi.
En rörmokare som fotograferar och säljer mer än någon enstaka bild är en rörmokare som extraknäcker som fotograf.
En fotograf som inte får betalt för att fotografera är en amatörfotograf och det behöver inte säga något om kvaliteten på bilderna. Jag vet att det finns oerhört skickliga amatörer, likaväl som jag vet att det finns proffs som inte är särskilt bra.
Problemet med terminologin är att det inte finns någon legitimation eller allmänt vedertagen auktorisation för fotografer. Så språkligt och legalt kan alla som fotograferar kalla sig fotograf. Oavsett om de har utbildning eller ej, om de är skickliga eller ej, eller om de bara fotograferar på de egna barnkalasen.
Det finns emellertid en auktorisation och legitimation som täcker in en del av de professionella fotograferna. Det är Presskortet som kan fås om man är med i Journalistförbundet (som även organiserar fotografer), eller från en mediaarbetsgivarens motsvarande organisation. I Journalistförbundet definieras tämligen klart vad som är en frilans, där det bland annat ställs krav på att en viss inkomst från yrket. De flesta som arbetar i media har därför en ganska likartad syn på vad som skiljer en frilansfotograf från en anställd fotograf och det är den definition jag inledde med.
Den passar inte på alla de yrkes- och frilansfotografer som finns, långt därifrån, men man kan låna andemeningen.
Anledningen till att jag tar upp det här är att jag sett så många frilansfotografer här på Fotosidan, där det framgår i deras presentationer att de inte är proffs. Dessutom visar ett fåtal av dem som titulerar sig frilansfotograf så kassa bilder att jag blir generad. Tyvärr träffar jag också ibland på en del av dem i mitt yrke som reporter, då jag på grund av tidsbrist anlitat okända frilansfotografer som inte ens presterat halvbra.
Ujjj vad tjatig jag blev. Trots det blir jag glad för gensvar och ser gärna en annan benämning på extraknäckarna. Jag inser att det inte går att vara absolut. Men vore jag en kunnig och hårt arbetande frilansfotograf, enligt min definition, skulle jag uppleva det som jobbigt och nedvärderande med den okvalificerade konkurrensen. Rörmokare och mellanstadielärare får också stå ut med det, men bara undantagsvis. I fotovärlden verkar det vara utbrett.
Avslutningsvis vill jag för att slippa allt för hårda smällar på min utstuckna haka, som är ganska liten, påpeka att jag skrivit spontant och inte tänkt över alla aspekter, jag har även utlämnat en del. Det vart väl långt nog ändå.
