Annons

Skilj inte på frilans- och yrkesfotograf

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag jobbar heltid med foto genom att vara fotolärare men har starkt begränsad bildförsäljning. Lever ändå i viss mån på att vara fotograf. Ska det tillkomma ytterligare en titelkategori? ;)

Jag håller verkligen med om att indelningen frilans- och yrkesfotograf kan kännas konstig för frilansfotografer som har fotograferandet som huvudsaklig inkomst. När huvuddelen av ens inkomster kommer genom försäljning av bilder och fototjänster tycker jag definitivt att det är ett yrke. (Därför ser jag mig inte som yrkesfotograf)

Gällande "statusen" så är det väl ingen som tycker att en egenföretagare eller konsult skulle ha lägre status än en anställd inom samma bransch? (Jämför med frilansare) Precis som i alla andra branscher finns det personer inom alla anställningsformer som är duktigare eller sämre än konkurrenterna, oavsett om de är frilans- eller yrkesfotografer.

Anledningen till varför jag väljer "frilansfotograf" i min profil är eftersom jag ibland säljer bilder och utför betalda fotouppdrag när det inte påverkar min vanliga anställning.
 
Re: Re: En annan synvikel

Aton_ skrev:
Alla som tar ett foto är i någon mån fotografer, inget konstigt med det. Problemet är att om du istället skulle kalla dig frilansfotograf ger du sken av att vara yrkesfotograf och det är enligt min mening vilseledande om du jobbar heltid med annat.

Vad jag menar är att gentemot en kund kan jag kalla mig vad som helst dock aldrig amatör av just den anledningen att det kan vara vilseledande, dvs kunden ofta förutsätter att tex f-skattsedel saknas om man är amatör. Alla affärsuppgörelser där man följer momsregler, betalar skatter osv måste rimligtvis göras yrkesmässigt och i dessa sammanhang tycker jag ordvalet amatör är olämpligt.
 
Re: Re: Re: En annan synvikel

Andreas U skrev:
Vad jag menar är att gentemot en kund kan jag kalla mig vad som helst dock aldrig amatör av just den anledningen att det kan vara vilseledande, dvs kunden ofta förutsätter att tex f-skattsedel saknas om man är amatör. Alla affärsuppgörelser där man följer momsregler, betalar skatter osv måste rimligtvis göras yrkesmässigt och i dessa sammanhang tycker jag ordvalet amatör är olämpligt.
Håller helt med.
 
Jag har fotat som amatör i ca 40 år mer eller mindre som de flesta människor. Om jag lyckas sälja någon bild vilket har hänt är det bara lite grädde på moset så att säga.
Men eftersom jag inte försörjer mig som fotograf utan har ett helt annat yrke så kallar jag mig Fritidsfotograf. Jag tycker det låter rätt trevligt. Det talar dessutom om att det är något jag ägnar mig åt på fritiden vid sidan av ett annat arbete. Jag behöver inte försvara mig som jag upplever att en Yrkesfotograf eller Frilansfotograf kanske måste göra. Det förväntas en viss kvalité.
 
ArneBerne skrev:
Jag har fotat som amatör i ca 40 år mer eller mindre som de flesta människor. Om jag lyckas sälja någon bild vilket har hänt är det bara lite grädde på moset så att säga.
Men eftersom jag inte försörjer mig som fotograf utan har ett helt annat yrke så kallar jag mig Fritidsfotograf. Jag tycker det låter rätt trevligt. Det talar dessutom om att det är något jag ägnar mig åt på fritiden vid sidan av ett annat arbete. Jag behöver inte försvara mig som jag upplever att en Yrkesfotograf eller Frilansfotograf kanske måste göra. Det förväntas en viss kvalité.
Fritidsfotograf var en bra "titel". Men Frilans-wannabes är nog inte nöjda med det ordets brist på status. Samma problem som med amatörfotograf antar jag.
 
Re: Re: Re: Re: En annan synvikel

Aton_ skrev:
Håller helt med.
Tyvärr har digitaltekniken förstört för yrkesverksama fotografer. En stor del av jobben görs nu av amatörer med skiftande kvalitet. Exempelvis utför jag som är amatör och fotograferar förlite för att kalla mig något annat produktfotografi.
Oftast får sekreterare utföra de arbeten som lades ut på yrkesmän förut.
Och denna trend finns också i mera stautusfylda yrken som exepelvis jornalist som tar urdåliga bilder till sina artiklar. Inget bildreportage som är värd namnet. Men det är antagligen ett tecken på vår tid "Ekonomernas sekel" ta bra betalt utan att producera något nämnvärt.
 
Senast ändrad:
Det är väl förvisso också så att proffsfotografer inte finns på plats överallt, alltid, och att det är bättre med en mobiltelefonbild från en intressant händelse än ingen bild alls. Yrkesfotografer gör väl oftare planerade jobb (?) och där kan jag inte se att amatörbilder kan vara något hot.
 
Anders Östberg skrev:
Det är väl förvisso också så att proffsfotografer inte finns på plats överallt, alltid, och att det är bättre med en mobiltelefonbild från en intressant händelse än ingen bild alls. Yrkesfotografer gör väl oftare planerade jobb (?) och där kan jag inte se att amatörbilder kan vara något hot.

I sak och teorin har du rätt, men utfallet i praktiken blir ett annat: Man märker från "ledningshåll" att det funkar något så när med privatpersoner o mobilkameror eller en kompakt vilket öppnar upp för samma tänkande vid vissa planerade jobb.

Exv tar vissa lagledare numera bilder av nyförvärv i olika lagsporter och mailar in till redaktionen samtidigt som skribenten bara ringer och ställer några frågor. Ingen ersättning utgår till lagledaren, naturligtvis.

Normalt sett brukar det tas såväl porträtt och actionbilder på dessa nyförvärv.

Bilder från föreningars årsmöten, förskoleaktiviteter, scoutläger är andra exempel. Finns fler, men orkar inte räkna upp dem. Konsekvensen är faktiskt att jobben sakta försvinner.

Lennart
 
Jo det förstås, om dom nya bilderna/reportagen ersätter traditionella (med högre kvalitet) så är det ju inte bra. Ungefär som när polisen tar passbilder, där försvann väl en del fasta inkomster från fotografer med butiker/studios. Vad gäller gratis "lagbilder" har jag egen erfarenhet, jag fick frågan "du som är bra på att fota (bra att börja med lite smicker) kan väl ta lite bilder på våra anställda". Man tackar, det är några hundra stycken så det skulle bliviot en del jobb... jag tackade bestämt nej. :)

Det är trist att så många verkar nöja sig med lägre kvalitet bara det är billigt, eller ännu hellre gratis, och att så många är nöjda med att ge bort bilder bara man får vara med i tidningen. Det ligger tyvärr i tiden att man ser kortsiktigt och hellre tar hem snabba vinster än bygger upp något som håller i längden.
 
Frågan var väl vad man ska kalla sig på FS.
Inte gentemot kunder eller sitt ego, vänner eller yrkesroller.
Vad är viktigt för FS..kommentarer om bild/album.
Inte vilken roll man råkar ha utanför FS.
Men det har nu varit en för stor del av diskusionen i tråden tycker jag.

Mvh/-Anders
 
Anders Östberg skrev:
Jo det förstås, om dom nya bilderna/reportagen ersätter traditionella (med högre kvalitet) så är det ju inte bra. Ungefär som när polisen tar passbilder, där försvann väl en del fasta inkomster från fotografer med butiker/studios. Vad gäller gratis "lagbilder" har jag egen erfarenhet, jag fick frågan "du som är bra på att fota (bra att börja med lite smicker) kan väl ta lite bilder på våra anställda". Man tackar, det är några hundra stycken så det skulle bliviot en del jobb... jag tackade bestämt nej. :)

Det är trist att så många verkar nöja sig med lägre kvalitet bara det är billigt, eller ännu hellre gratis, och att så många är nöjda med att ge bort bilder bara man får vara med i tidningen. Det ligger tyvärr i tiden att man ser kortsiktigt och hellre tar hem snabba vinster än bygger upp något som håller i längden.

Hela det här tänkandet ligger i tiden. Och jag tror inte det går att backa bakåt till ett annat tillvägagångssätt.

Det blir allt vanligare. Många yrkesgrupper har försvunnit eller för en tynande tillvaro och det är ett skeende som expanderar.

För inte längesedan kunde en person som var lite datakunnig (och bara gjorde så enkla saker som att formattera, byta grafikkort, installera expansionskort, utöka ramminnet samt lägga in program) nästan skära guld med täljkniv. Det gick ett par år sedan kunde vem som helst (nästan) göra det.

Eller de företag som konstruerade hemsidor åt företag: De kunde ta rejält betalt, men nu fixar enkelt någon anställd det som bisyssla.

Företagsbroschyrer med produktbilder är ett annat exempel där allt färre hyr in proffs. Man anser att det räcker med en rimligt fotokunnig person som är anställd på företaget och rycker in då och då. Han eller hon har ju redan sin lön så enda bortfallet för företaget ekonomiskt är det eventuella minus som uppstår när den personen under fotograferandet inte gör sina ordinarie uppgifter.

Men billigare än 1600:-/tim plus moms, reskostnadsersättning för en hyfsad proffsfotograf med egen firma.

Att resultatet oftast blir sämre tar man inte allvarligt på. Broschyrer är ju förbrukningsvaror.

Så nischerna för yrkesverksamma fotografer krymper och jag vet faktiskt inget sätt att stoppa det.

Se bara på bankerna som samtidigt tar ut avgift från kunderna och får dem att utföra tidigare traditionella banktjänster.

Så vi verkar vara på samma linje.

Hälsningar/Lennart
 
Fast ibland lurar man sig, man tror att man rationaliserar fast det egentligen blir dyrare... vi hade t.ex. för inte så många år sedan något som kallades projektsekreterare, personer som var bra på ordbehandling, dokumentation, språk, men det ansågs tydligen dyrt så nu sitter vi tekniker och skriver dokumentation. Det tar tid, blir dåligt, och tar bort produktiv tid från det vi egentligen kan. Samma sak med "IT-avdelningen" som det fanns mer av förr, personer som kunde detaljerna kring datorer och nätverk. När någonting strular nu så ska var och en försöka förstå vad som är fel och rätta till själva. Jag tror många sådana här besparingar blir både dyrt och dåligt, fast det ser antagligen bra ut på kort sikt när någon ekonom i ledningen lyckats pressa kostnaderna - i alla fall på några konton. Tyvätt så är det bara nästa månadsbokslut som gäller, så aktiekurserna kan hållas under armarna på kort sikt. Dom som vill utveckla ett företag enligt eget huvud och i lugn och ro plockar t.o.m bort företagen från börsen om dom har ekonomiska möjligheter att göra det, för att slippa den extrema kortsiktigheten hos investerare.
 
Anders Östberg skrev:
Fast ibland lurar man sig, man tror att man rationaliserar fast det egentligen blir dyrare... vi hade t.ex. för inte så många år sedan något som kallades projektsekreterare, personer som var bra på ordbehandling, dokumentation, språk, men det ansågs tydligen dyrt så nu sitter vi tekniker och skriver dokumentation. Det tar tid, blir dåligt, och tar bort produktiv tid från det vi egentligen kan. Samma sak med "IT-avdelningen" som det fanns mer av förr, personer som kunde detaljerna kring datorer och nätverk. När någonting strular nu så ska var och en försöka förstå vad som är fel och rätta till själva. Jag tror många sådana här besparingar blir både dyrt och dåligt, fast det ser antagligen bra ut på kort sikt när någon ekonom i ledningen lyckats pressa kostnaderna - i alla fall på några konton. Tyvätt så är det bara nästa månadsbokslut som gäller, så aktiekurserna kan hållas under armarna på kort sikt. Dom som vill utveckla ett företag enligt eget huvud och i lugn och ro plockar t.o.m bort företagen från börsen om dom har ekonomiska möjligheter att göra det, för att slippa den extrema kortsiktigheten hos investerare.

Självklart lurar man sig ofta. Vi har fler exempel inom vården; Läkarsekreterarna försvann i hög utsträckning och läkarna själva får föra journal istället för att ägna sin tid åt att ställa mer exakta diagnoser.

Kortsiktigt tänkande med räknenissar vid rodret gör ofta att skeppet grundstöter.

Men ibland är förändringarna befogade och lyckade. Fast de får inte tas till intäkt för att göra till mall att passa överallt inom olika områden.

Men kortsiktighet och ständiga omorganisationer tror jag på längre sikt är ekonomiskt förödande. Såväl för det enskilda företaget/organisationen som nationalekonomiskt.

Mvh/Lennart
 
Photocon skrev:
...
Men kortsiktighet och ständiga omorganisationer tror jag på längre sikt är ekonomiskt förödande. Såväl för det enskilda företaget/organisationen som nationalekonomiskt.

Mvh/Lennart
Och inte minst för individen, det är oerhört handlingsförlamande, det förstör arbetsron och tryggheten och det blir allmänt stressigt och dålig stämning på jobbet. "Marknaden styr" och utbrändhet hör ihop som jag ser det.
 
Anders Östberg skrev:
Och inte minst för individen, det är oerhört handlingsförlamande, det förstör arbetsron och tryggheten och det blir allmänt stressigt och dålig stämning på jobbet. "Marknaden styr" och utbrändhet hör ihop som jag ser det.

Jovisst! Det pratas så mycket om "humankapital" och att ta vara på varje individs unika egenskaper. Genom åren har det visat sig att det mestadels är tomt prat att fylla ut tiden med mellan omorganisationerna. Otrygghet och osäkerhet har aldrig lett till bestående bra arbetsresultat eller bra mänskliga förhållanden.

Sambandet med utbrändhet och andra sjukdomar vs de faktorer du nämner är HELT klarlagt. Och åt det görs ingenting utom att det vimlar av böcker och artiklar om hur man ska hantera sin stress.

Mvh/Lennart
 
Jag får lite kårar på ryggen när jag fortfarande ser platsannonser där det står att den som söker ska vara stresstålig... det säger mig bara att den arbetsgivaren ska man passa sig för, för dom har inte förstått nåt än.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar