klazzze

Skrivande och fotograferande journalist som inte ser sig som professionell fotograf, även om jag får betalt för att fotograera.
Som tonåring och ung vuxen hade jag fotografdrömmar, bar alltid kameran med mig och tillbringade många nätter i mörkrummet. Efter många år med bilder känner jag igen ett bra foto, men tyvärr kommer mina egna bra bilder - och de är få - oftast som en överraskning.
På jobbet handlar det om att snabbt ta användbara bilder med hyfsad kvalitet. Även om jag tycker om att fotografera i arbetet så skulle det naturligtvis bli mycket bättre med en fotograf, eller om jag åtminstone ibland kunde få koncentrera mig på att endast ta bilder. Tyvärr tillåter företagets ekonomisyn varken det ena eller det andra. Ett problem som blir allt vanligare och som delvis beror på att även obildbara skribenter kan ta fungerande kort med en modern kamera.
Mitt förut stora prylintresse har avtagit med åldern, en erfarenhet jag nog delar med många.
Fast jag blir fortfarande sugen på att skaffa riktigt häftiga grejer ibland. Fast jag vet att de inte skulle göra att jag kan ta de bilder jag inte har känsla och kunskap nog att ta idag.
Tycker om att lägga ut både bra och dåliga bilder. Kritiken på de dåliga är nog den som är mest intressant, men den verkar vara svårast att få.
Var inte ängslig. Ge en kommentar även då du tycker att bilden är kass, intetsägande och tråkig. Varken jag eller någon annan lär börja förfölja den som råkar ge lite negativ kritik. En del egon är nog ömtåliga, men startar nog inget hemskt bara för att kritiken man fått inte varit perfekt inlindad.

Medlem i grupperna

Vem är jag?

Mina intressen:
Reportage / Situation, Porträtt

Mitt bästa fotominne:
När jag fotograferade Astrid Lindgren och Tjorven i Furusund.

Mitt sämsta fotominne:
Att en sommavikarie på tidningen haft fix i framkallaren så att mina bilder på Astrid och Tjorven knappt gick att använda.

Min största inspiration:
Att se på andras bilder. Bland amatörerna tycker jag att kvinnorna oftare har mer att komma med än männen.

Jag fikar helst:
Ständigt

I kameraväskan har jag alltid:
En kompass

Drömbilden är:
En riktigt bra bild på mina barn. Jag har försökt men det vill sig inte med båda på samma gång. Kanske borde jag skicka dem till en terapeut.