Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Skärpedjup mellanformat vs småformat

Produkter
(logga in för att koppla)
När man säger att sensorstorleken påverkar skärpedjupet så brukar det vara i sammanhanget att man jämför bilder som är förstorade till samma storlek för betraktning och som sen betraktas på samma avstånd. (Samma bildvinkel vid tagningen, förstås).

Det verkar lite oklart det här.
Om man låter bilden i den mindre sensorn vara utsnittet av bilden i den större sensorn så är det korrekt.
Dvs bildvinkeln i den mindra senorn bestämmer utsnittet i den större.
Skärpedjupet vid en viss blandare och avstånd definieras matematiskt. Utan hänsyn till sensor eller film.
Fotnot från Wikipeda:
"Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv."
På adressen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skärpedjup kan man läsa defitionen av skärpedjup
I rest my case.
 
Det är inte ett dugg oklart.

Man har förstås inte samma brännvidd när man tar bilder med ett mindre sensorformat jämfört med när man tar bilder med ett större sensorformat, om man vill ha samma bildvinkel (eller bildutsnitt eller vad man vill kalla det).
 
Det är inte ett dugg oklart.

Man har förstås inte samma brännvidd när man tar bilder med ett mindre sensorformat jämfört med när man tar bilder med ett större sensorformat, om man vill ha samma bildvinkel (eller bildutsnitt eller vad man vill kalla det).

Om man låter bilden i den mindre sensorn vara utsnittet av bilden i den större sensorn så är det korrekt.
Dvs bildvinkeln i den mindra senorn bestämmer utsnittet i den större.
Skärpedjupet vid en viss blandare och avstånd definieras matematiskt. Utan hänsyn till sensor eller film.
Fotnot från Wikipeda:
"Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv."
På adressen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skärpedjup kan man läsa defitionen av skärpedjup.

Jag tror att ett besök på Wikipedia kan klargöra skärpedjup och oskärpa.
 
Och som vanligt i den här frågan så jämförs äpplen och päron som om de smakade likadant. Det som står i fotosidans artikel stämmer alldeles utmärkt, det gäller bara att förstå texten rätt.
 
Kom igen och visa upp era bilder som ni tog med den tekniken :) Någon här som har provat med makro motiv? eller långa tele som 400mm - 800mm?
 
Lånar tråden då ämnena är likartade. Förr kunde man läsa om fotografer som med hjälp av adapter använde Hasselbladsobjektiv till sina Nikonkameror. Funkar det även med digitala kameror. Har inte läst om någon som gör det idag.
http://kaffebrus.com/adapter-hasselblad-till-nikon-f-1083.html

Ja, men om du läser tråden från början så kommer du även se att det finns en annan adapter som dessutom kommer ge dig mer eller mindre samma resultat som från en mellanformatare också. Där man kan shifta runt en kamera med mindre sensor och sedan sätta ihop bilderna. Det kommer ge dig mer eller mindre exakt samma resultat som en mellanformatskamera på statiska motiv.

/Karl
 
Om man låter bilden i den mindre sensorn vara utsnittet av bilden i den större sensorn så är det korrekt.
Dvs bildvinkeln i den mindra senorn bestämmer utsnittet i den större.
Skärpedjupet vid en viss blandare och avstånd definieras matematiskt. Utan hänsyn till sensor eller film.
Fotnot från Wikipeda:
"Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv."
På adressen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skärpedjup kan man läsa defitionen av skärpedjup.

Jag tror att ett besök på Wikipedia kan klargöra skärpedjup och oskärpa.

Tyvärr "klargör" den artikeln absolut ingenting, eftersom den (precis som fotosidan-artikeln) helt utelämnar relativ förstoring (som man får av kombinationen brännvidd / negativformat). Den (de) talar helt genomgående i samtliga fall när de tar upp jämföranden inte om något annat än att negativstorleken hålls konstant och brännvidd / bländare förändras.

Det är inte så det fungerar i verkligheten. Skärpedjupet är relativt bildutsnittet, aldrig det man i optiska sammanhang benämner "objektsidan", dvs verkligheten framför objektivet. 0.01mm på sensorn / negativet innebär helt olika objektmått på 50mm och 100mm, och helt olika andelar av bildbredden på APS och MF.
 
En fråga till er experter: Kan man få likande mellanformat effekt med tilt-shift objektiv? eller måste man även stacka ihop bilderna där?
 
Mitt favoritobjektiv, Nikon 105/2 DC tycker jag kommer ganska nära den "MF-skärpa/oskärpa" TS frågar efter. Fast 105mm är ju snävare. Mitt drömobjektiv till FF hade varit ett 50/1.4 DC med samma typ av oskärpa (sfärisk abberation).
 
Jag använde räknaren nedan för att göra en tabell över olika objektiv för att få en bild motsvarande 25mm brännvidd. Kant-siffran visar hur många gånger större kanten ska vara på panoramat jämfört med originalstorleken. Det är enkelt att räkna ut hur många gånger större kanten ska vara på panoramat för en önskad brännvidd. Tex om du har ett 200mm och vill ha ett 35mm panorama: 200/35= 5,7 gånger

mm bländare Kant bländare
50-----1,7 -------2------0,85
50-----1,4--------2 -----0,7
58-----1,4--------2,3---0,6
85-----1,4-------3,4----0,42
85-----1,8-------3,4----0,53
90-----2,8-------3,6----0,77
100--- 2,0-------4------0,5
135----2,8-------5,4----0,52
200----2,8-------8------0,35
200----5,6-------8------0,7
300----2,8-----12------0,23
300----5,6-----12------0,46

200 och 300 5,5 har jag tagit som exempel för ett vanligt zoomobjektiv. Det går ju faktiskt få ungefär samma effekt med 300mm 5,6 som med 85 1,4-1,8.
http://brettmaxwellphoto.com/Brenizer-Method-Calculation/
 
Lånar tråden då ämnena är likartade. Förr kunde man läsa om fotografer som med hjälp av adapter använde Hasselbladsobjektiv till sina Nikonkameror. Funkar det även med digitala kameror. Har inte läst om någon som gör det idag.
http://kaffebrus.com/adapter-hasselblad-till-nikon-f-1083.html

Klart det fungerar, men det har inte så mycket med trådens ämne att göra. Man får samma skärpedjup med ett 80mm-objektiv oavsett om det står Hasselblad eller Nikon på objektivet.
 
Klart det fungerar, men det har inte så mycket med trådens ämne att göra. Man får samma skärpedjup med ett 80mm-objektiv oavsett om det står Hasselblad eller Nikon på objektivet.

Dessutom har mellanformats Hasslbladsoptik troligen sämre upplösningsförmåga än en småbilds Nikon-optik. Så är det genrellelt med småbilds och mellanformatsoptik. Småbildsoptiken har oftast en högre upplösning än mellanformat, och mellanformat har i sin tur högre upplösning än storformatsoptik.

http://gelatin-silver.blogspot.com
 
En fråga till er experter: Kan man få likande mellanformat effekt med tilt-shift objektiv? eller måste man även stacka ihop bilderna där?

Det tror jag inte, med tiltshift lutar man projektionsytan. Däremot skulle man ju kunna köra liknande effekt i photoshop. Dublicera lagret, markera det som skall vara skarpt. Skapa en mask. Disabla masken. Sätt fokus på det övre lagret (ej masken). Kör Linsoskärpa. I Depth Map, använd source Layer mask.

Om fel yta blev suddigt, klicka i Invert.

Mixtra med de nedre reglagen tills man får en snygg bokeh.
 

Bilagor

  • exempel-oskarpa.jpg
    exempel-oskarpa.jpg
    60.2 KB · Visningar: 283
Tyvärr "klargör" den artikeln absolut ingenting, eftersom den (precis som fotosidan-artikeln) helt utelämnar relativ förstoring (som man får av kombinationen brännvidd / negativformat). Den (de) talar helt genomgående i samtliga fall när de tar upp jämföranden inte om något annat än att negativstorleken hålls konstant och brännvidd / bländare förändras.

Det är inte så det fungerar i verkligheten. Skärpedjupet är relativt bildutsnittet, aldrig det man i optiska sammanhang benämner "objektsidan", dvs verkligheten framför objektivet. 0.01mm på sensorn / negativet innebär helt olika objektmått på 50mm och 100mm, och helt olika andelar av bildbredden på APS och MF.

Defintionen av skärpedjup är det som skan läsas på Wikipedia och på Fotosidan.och i fackltteratur.
Egna definitioner tror jag inte kommer att klargöra något.
 
Definitinen av skärpedjup baserar sig på en definition av hur stor en oskärpecirkel får vara. Med tanke på att två bilder bild med samma bildutsnitt tagna med olika sensorstorlekar förstoras olika mycket och tas med olika brännvidder när de ska betraktas sida vid sida, så får man inte samma skärpedjup i de båda bilderna.

Om du har en kompaktkamera med typiskt liten sensor och en systemkamera med hyfsat stor sensor så kan du enkelt verifiera detta själv.
 
Definitinen av skärpedjup baserar sig på en definition av hur stor en oskärpecirkel får vara. Med tanke på att två bilder bild med samma bildutsnitt tagna med olika sensorstorlekar förstoras olika mycket och tas med olika brännvidder när de ska betraktas sida vid sida, så får man inte samma skärpedjup i de båda bilderna.

Om du har en kompaktkamera med typiskt liten sensor och en systemkamera med hyfsat stor sensor så kan du enkelt verifiera detta själv.

Har du samma brännvidd så blir oskärpecirkeln lika stor på sensorn, sensorn storlek har ingen betydlelse
 
ANNONS