Riktig fotografi

[Tomasz]

...
Men ni som så tvärsäkert uttalar er om hur enkelt det är att att manipulera och mixtra med bilderna i mörkrummet, har ni någonsin stått i ett sådant och försökt göra det? Det krävs både speciell utrustning och speciella kunskaper/erfarenheter/skicklighet för att göra mera utöver sådant som ligger inom fotosidans defenition av en "omanipulerad bild". Vanlig efterbelysning och skuggning med pappskivor och pjattar är ju t.ex inte manipulation enligt den defenitionen. Så försök vara lite mera ödmjuka och inte uttala er om sådant ni inte har kunskaper om. Det verkar som om många gått på myten om det "digitala mörkrummet", att det skulle vara precis samma möjligheter och lika lätt i det analoga. Ni som tror det har nog fått en hel del om bakfoten.

Jag har iofs inte gjort något tvärsäkert uttalande men kan inte låta bli att vara lite mallig. Den här bilden gjorde jag 1982 hemma i ett kolsvart kök, två dior på Cibachrome. Jag gjorde ett tjugotal det året, sedan träffade jag en tjej och brydde mig inte längre om "riktig" fotografi.
Så visst går det.

 

[Graal]

Ansels son visar bildens nuvarande utseende på sin laptop, och därefter samma bild kopierad rakt av, och då är den betydligt ljusare i himlen och har mer moln. Man får också se Ansels diagram över alla steg som krävdes för att åstadkomma den färdiga bilden från ett negativ, det är ett helt A4!......

Rätt svårt att bedöma med en så pass lågupplöst film. Och det man ser tycker jag mest visar att Adams ökat kontrasten i bilden. Förmodligen genom att välja hårdare pappersgradation (eftersom han helst arbetade med graderade papper). Överdelen av himlen är mörkare i slutbilden och den del där det finns mer ljus i himlen är ljusare.

Att rätt mycket arbete i just den här bilden (Moonrise over Hernandez) krävdes, hade också att göra med att han fick alldeles för låg kontrast i negativet, vilket i sin tur berodde på att ljuset försvann väldigt snabbt och att han inte hittade exponeringmätaren utan fick ta en exponering på visuell bedömning. Detta finns att läsa om i diverse skrifter där Adams berättar om bilden. Han hant heller inte mäta upp motivkontrasten och framkallningen blev därför också på chansning. Detta medförde att negativet fick alldeles för låg kontrast, speciellt i förgrunden. Han gjorde då en partiell selenförstärkning av negativets förgrund så att kontrasten ökade något. Men det räckte inte riktigt ändå utan han fick ta till hårdare papper vid kopieringen, vad jag kommer ihåg av det jag läste.

Visst finns det såna negativ då man tvingas till mycket arbetet i mörkrummet. men det innebär nödvändigtvis inte att det blir dramatiska skillnader. Har själv ibland stått och arbetat en hel dag i mörkrummet för att bli nöjd med vissa bilder. Trots detta är skillnaderna oftast väldigt små mot kopiering rakt av. Det gäller då lite mera svårkopierade negativ typ det här, och att det tar lång tid beror på att väldigt många operationer ska utföras samtidigt under belysningstiden, och att det då blir svårt att lyckas få det exakt som man vill direkt. Det kan då gå åt åtskilliga fotopapper och försök innna man får till det, men ändå blir skillnaderna små, men nödvändiga.

 

[Graal]

Jag har iofs inte gjort något tvärsäkert uttalande men kan inte låta bli att vara lite mallig. Den här bilden gjorde jag 1982 hemma i ett kolsvart kök, två dior på Cibachrome. Jag gjorde ett tjugotal det året, sedan träffade jag en tjej och brydde mig inte längre om "riktig" fotografi.
Så visst går det.

Visst går det att mixtra och trixa i mörkrummet, det har jag aldrig menat att man inte kan. Men att förändra på ett manipulativt sätt (t.ex ta bort eller lägga till) och ändå få det att se helt naturligt och normalt ut, det är otroligt svårt och kräver sin kvinna/man i mörkrummet. Den bilden du visar tycker jag tillhör den kategori där man tydligt ser att man gjort något speciellt med bilden då det inte ser normalt ut. Och att göra manipulativa saker i mörkrummet som ser onaturligt ut är inte direkt svårt.

 

[Erik Schalin]

Även du lägger in egna tolkningar.

Vilka egna tolkningar då?

 

[tomas.agren]

Vilka egna tolkningar då?

Du frågar om det jag hänvisade till, dvs. "Det är inget VS som ni andra vill ha det till. " syftandes på bl.a. mig. Det är en egen tolkning.

Du skrev också "Ni lägger in egna tolkningar och bygger ihop egna sanningar om en text som inte innehåller era egna av varandra påhejade framrusande fantasislutsatser." vilket också är en egen tolkning.

Du tillskrev mig en värdering jag inte har.

 

[alf109]

Ganska tröttsamt det här analog vs digital-tjafset.
.....

Snart pensioneras analogtalibanerna och då kanske man kan komma tillbaka till att bedöma bilden baserat på innehållet istället för vilket media den är framställd med.

Hehe, här ger du väl själv uttryck för samma mentalitet som du själv säger dig vara trött på.

 

[alf109]

...
Men det finns en tydlig skillnad mellan gamla silverrävar och den kommande generationen. Det är synen på gråskalor/färgskalor. Förr skulle omfånget vara så rikt som möjligt. Nu har vi reaktion mot detta av en ny generation som gärna kopierar hårt och skiter fullständigt skalor.

/Maverick

Nja, om du kollar historien så var den hårdare kopieringen med mer svärta populär redan på 50-talet, slog väl igenom på bred front iom Robert Franks Americans som kom ut 1958. Strömholm och Petersen är ju två Svenskar som var ganska tidigt ute med denna "nya" estetik.

 

[Erik Schalin]

Du frågar om det jag hänvisade till, dvs. "Det är inget VS som ni andra vill ha det till. " syftandes på bl.a. mig. Det är en egen tolkning.

Du skrev också "Ni lägger in egna tolkningar och bygger ihop egna sanningar om en text som inte innehåller era egna av varandra påhejade framrusande fantasislutsatser." vilket också är en egen tolkning.

Du tillskrev mig en värdering jag inte har.

Min text:"av varandra påhejade framrusande fantasislutsatser"

Kommer av följande inslag...


starten
"Nu är det fastslaget. Riktig fotografi är inte digital"

var står detta påstående i artikeln?
"Ännu en gamling som inte vill hänga med i utvecklingen "

Ännu ett påstående
"Snart pensioneras analogtalibanerna "

Var står denna slutsats?
"Härligt att vara utvecklingsredaktör när man är rädd för utveckling..."

 

[tomas.agren]

Min text:"av varandra påhejade framrusande fantasislutsatser"

Kommer av följande inslag...


starten
"Nu är det fastslaget. Riktig fotografi är inte digital"

var står detta påstående i artikeln?
"Ännu en gamling som inte vill hänga med i utvecklingen "

Ännu ett påstående
"Snart pensioneras analogtalibanerna "

Var står denna slutsats?
"Härligt att vara utvecklingsredaktör när man är rädd för utveckling..."

Som jag skrev, egna tolkningar. Om jag säger att jag inte är VS det ena eller det andra får du väl ändå tro på det. Väljer du att inte göra det så är det ju din egen tolkning. Eller?

 

[loidor]

:-O

Jag bläddrade igenom några gamla nummer av Foto, och höll på att sätta tidningen i halsen när jag såg Photax uppslagsannons. Ovanför mörkrumsprodukterna finns rubriken "FOTO, på riktigt!"

Jag är övertygad om att det här med digitalfoto är någon sorts konspiration. De (vilka "de" är låter jag vara osagt, i sann konspiratorisk anda) vill lura på oss konsumenter digitala kameror, så de kan fortsätta att vara snäppet bättre med sitt Riktiga foto. Det kan finnas bevis för detta i fler annonser, och jag har hört rykten om att det rentav kan vara utomjordingar som planterat digitalkamerorna på jorden...

---
Notera att ovanstående inlägg innehåller inslag av sarkasm. Jag är rätt övertygad om att vad som åsyftas är att analogt foto (inkl. kopiering) är ett hantverk på ett människa-material-plan. Visst, jag kan se något CNC-producerat som ett hantverk också, men det är ändå en annan sak om det är gjort för hand, även om resultatet är mer perfekt med CNC-fräsen, visst?

 

[Tomasz]

Visst går det att mixtra och trixa i mörkrummet, det har jag aldrig menat att man inte kan. Men att förändra på ett manipulativt sätt (t.ex ta bort eller lägga till) och ändå få det att se helt naturligt och normalt ut, det är otroligt svårt och kräver sin kvinna/man i mörkrummet. Den bilden du visar tycker jag tillhör den kategori där man tydligt ser att man gjort något speciellt med bilden då det inte ser normalt ut. Och att göra manipulativa saker i mörkrummet som ser onaturligt ut är inte direkt svårt.

Visst är det svårt [Edit: att göra naturliga manipuleringar], och det är det oavsett om man jobbar i datorn eller i mörkrummet. Ett vanligt misstag hos amatörtyckare är tron att photoshop fixar allt, du behöver bara tala om vilken bild du vill göra fantastisk.
Enda fördelen jag upplevt med dator är att man slipper jobba med färgbilder i kolmörker, och att allt går snabbare. Men samtidigt, och det gäller väl även mörkrumsshoppare, blir allmänheten allt misstänksammare mot bilder.
Så därför kallar jag det just bilder och inte fotografier. För mig har skillnaden ingen allvarlig betydelse, jag gillar blyertsteckningar också -även om de är gjorda i photoshop.

 

[Anders Östberg]

Hehe, här ger du väl själv uttryck för samma mentalitet som du själv säger dig vara trött på.

Inte alls. Jag tycker det är lika OK med både analogt och digitalt, det ena är inte bättre eller "riktigare" än det andra. Så toleranta är inte analogtalibaner eller digitalterrorister, dom tycker sitt eget är bättre, inte bara annorlunda.

 

[hornavan]

Det finns helt enkelt "något" i den analoga fotografin som är svårt att ta på men som skapar en känsla av genuinitet. Det kan vara inbillning, men jag tror inte det.

Det här har blivit en skröna. Det enda som finns i mörkrumsbilden är ett visst mått av nostalgi och det var bättre förr neuroser.

En välgjord kopia i en bra skrivare blir minst lika bra som en dito mörkrumskopia.

Det märkliga är att ju mer det digitala fotografiet liknar en gammal mörkrumskopia desto bättre anses den vara.

Trots miljoner trådinlägg om hur brusiga kamerorna är idag.

Nu är det tur att jag både är gammal och har lång erfarenhet av bägge systemen, annars hade jag blivit diskad av analogtalibanerna.
Fast det kanske jag blir ändå. Men jag är van, jag är ateist.

 

[Maverick]

Nja, om du kollar historien så var den hårdare kopieringen med mer svärta populär redan på 50-talet, slog väl igenom på bred front iom Robert Franks Americans som kom ut 1958. Strömholm och Petersen är ju två Svenskar som var ganska tidigt ute med denna "nya" estetik.

Nja, möjligen är Robert Franks och Strömholm mer konstrastrika i förhållande till sin samtid. Men jag skulle säga att skillnaderna till dem är mycket stora ändå. Strömholm tycker jag inte ens kopierade särskilt hårt på ett generellt plan.

Att man finner en hel del likheter med Petersen kan jag dock förstå. Men det är för att han mer eller mindre varit förebilden för dagens fotografer, i synnerhet bland bildjournalister. Han har dessutom nästan lett utvecklingen dit den är idag.

Det som sen hänt är den nya generationen tagit med sig denna kopieringsstil till färgbilden. Titta på Johan Bävmans bilder t ex.

Men nej, det är ju inte så att den bildestetik som finns och kommer mer och mer bara poppade upp i nåns huvud från intet. Det är ett resultat av tidigare fotografer, men på färgsidan har det kanske synts mest. Eftersom förebilderna främst fotograferat i svartvitt.

/Maverick

 

[Rickenbacker]

Visst finns det såna negativ då man tvingas till mycket arbetet i mörkrummet. men det innebär nödvändigtvis inte att det blir dramatiska skillnader. Har själv ibland stått och arbetat en hel dag i mörkrummet för att bli nöjd med vissa bilder.

Sant, och då jag själv gjorde det i början av 90-talet så hade jag nog kissat på mig av lycka om någon berättat att vi en dag skulle ha Photoshop att leka med. Nu hade jag både turen och oturen att studera under flera av Ansel Adams lärjungar, tur därför att vi lärde oss mörkrumsteknik, otur därför att de allihop var extrema perfektionister, och ansåg att vi också skulle vara det. Jag nådde nog aldrig upp i den nivån - mitt bidrag när vi skulle lära oss retuschering med bläck var en landskapsbild med ett med bläck inmålat, störtande flygplan, och den sardoniska kommentaren "Här har du ett exempel på hur man inte gör". Läraren hävdade för några år sedan att han fortfarande använder den i utbildningen som avskräckande exempel .

Men för att återgå till originalartikeln så är väl recensentens kommentarer mer riktade mot de teknikkramare som ser fotandet som ett rent insamlande av råmaterial, och anser att man kan göra jobbet därhemma framför datorn. Och det är en tolkning jag faktiskt kan hålla med om - fångar du det inte i kameran så kommer du inte att hitta det på skärmen heller.

 

[Wolfgang]

Jag fotograferar numera mest digitalt, men har kopierat bilder i det analoga mörkrummet sedan 50-talet.
Det kul med det digitala, men fortfarande spännande i det analoga mörkrummet.

Fotograferar man t ex med diafilm måste allt jobb göras vid fotograferingstillfället (med undantag för inskannade diabilder).

Det var svårare förr att fotografera med gamla analoga kameror. Numera är den digitala automatiken i kameran nästan fulländad, och resten fixar man lätt i Photoshop och har man en bra skrivare så blir utskrifterna bra.
Att göra t ex en "oskarp mask" med negativ i mörkrummet var tidskrävande och krävde mycket övning, medan man kan fixa den i Photoshop inom några sekunder.
Det är således kamera- och bildhanteringsteknikerna som skall ha alla poäng och beröm, fotografen kommer i andra hand.
Men visst, den digitala tekniken är en revolution inom fotografin, och jag är glad att få uppleva detta.

 

[iBoat]

Att göra t ex en "oskarp mask" med negativ i mörkrummet var tidskrävande och krävde mycket övning, medan man kan fixa den i Photoshop inom några sekunder.

Nu blir jag nyfiken. Jag har jobbat med oskarp mask vid reproduktionsfoto, men aldrig i mörkrummet. Antar att det är samma princip där?

 

[gorse]

Mja, frågan är om det blir bättre bilder bara för att det är lätt, finns fina kameror och photoshop. Det är ju bara att titta på kritik-grupperna. Många självutmämnda fotoproffs som lägger upp väldigt teknisk bra bilder men jag tycker ofta de är rätt ointressanta bilder.

 

[Anders Östberg]

Det är väl så att dom allra flesta bilderna som läggs upp här, eller kanske dom allra flesta bilder överhuvudtaget, är mest intressanta för fotografen själv.

 

[Wolfgang]

Nu blir jag nyfiken. Jag har jobbat med oskarp mask vid reproduktionsfoto, men aldrig i mörkrummet. Antar att det är samma princip där?

Med en oskarp mask förändrar man negativets gråskala. Ett för hårt negativ som är svårkopierbar kan ändras till en mjukare gradation.
Det är en gammal uppfinning. Den kända porträttfotografen Rolf Winqvist
fick förbättra hudtonerna med en sådan mask. eftersom hans speciella ljussättningar gav höga negativkontraster.

Man gör en kontaktkopia av det negativet som skall maskas. För att uppnå en önskad oskärpa lägger man flera genomskinliga negativ emellan. Maskfilm gör man på lithfilm som framkallas i utspädd pappersframkallare. Vid kontaktkopiering överexponeras maskfilmen kraftigt.

Maskfilmen skall passas noggrannt ihop originalnegativet och skuggpartierna övertäcks på det viset så att man får en flackare gradation. Olika orginalnegativ kräver masker med olika täthet.
Masken skall placeras på originalnegativets blanka sida. Inpassningen måste vara perfekt.

Lyckad resultat ger en kopia med fler gråtoner och bättre skärpa.