Nej, Picasa löser inte problemet
Tillbaks till Picasa, så har det blivit enklare men kanske ej som kameratilverkaren vill, jmfr Lx3 Panasonic där både Adobe och Silkypix(Panasonic) öppnar en mindre sensorsyta än Picasa!!
/.../
Ang ovan om program som gör om bilderna som i Lx3:an förekommer det för systemkameror ...är det någon som vet?
Jo, det är flera program som gör så, t.ex. DxO Optics Pro och Capture One, men alla behöver vara uppgraderade med data för optik och kamera, eftersom det inte egentligen handlar om en beskärning i första hand, utan en korrektion av diverse optiska svagheter. Samma beskärning sker när man låter kameran göra jpeg.
Som alla andra korrektioner är det en fördel att göra det i första steget, konvertering från råfil, i stället för att göra det senare i processen. Alla objektiv har optiska fel, som kromatisk aberration, förvrängning i kudd- eller tunnform och koma. Vissa av de felen kan mildras dramatiskt med mjukvara, genom att förstora de olika delbilderna olika mycket och tänja dem på diverse sätt, så att man får en skarpare bild. Det innebär självklart att man blir av med lite grann i kanterna och mot hörnen av bilden, men man får en skarpare och mer raktecknad bild.
När de här korrektionerna saknas får man med hela bilden med de optiska fel som utrustningen har.
Picasa är inte ett program som lämpar sig för problemet som antyds i inledningen av tråden. Picasa är väldigt bra för att leta fram bilder i datorn, "v-greppa", eftersom det visar alla bilder som finns i systemet på ett mycket överskådligt sätt. När man kan programmet är det mycket smidigt för att sortera bilderna också, men som tidigare sagts, för det kritiska steget att föra över bilderna mellan kamera och hårddisk bör man inte använda något specialprogram, utan man bör ha kontroll över vad man gör. Det bästa verktyget är en bra filhanterare, och det är inte nödvändigt att filhanteraren visar miniatyrer; man kan i praktiken plocka hela mappar, eftersom det är mycket bekvämare.
(Picasa visar visserligen mapparna, men inte trädstrukturen, och man har inte överblick över var bilderna ligger på hårddisken. Det är mycket lätt att ta fel om man använder Picasa, men också ganska lätt att göra rätt när man har lärt sig programmet ordentligt.)
När man har lagt in bilderna på hårddisken i en mapp man själv bestämmer, och när man också har tagit backupp, kan man med fördel använda Picasa för att titta på bilderna och för att lämna över dem till andra bildbehandlingsprogram som kan funka bättre än Picasa för redigering. Picasas absolut starkaste sida är att man ganska lätt kan leta upp bilder som man kommer ihåg hur de ser ut men har glömt namnet på och var man har lagt dem i sin katalogstruktur. Haken med programmet är närmast att man också måste ha klart för sig vilka bilder som är råfiler och vilka som är behandlade, för det syns inte i visningen annat än på filnamnet.