Pinsamt att fotografera?
- Trådstartare snysop
- Start datum
Tobbe.T
Aktiv medlem
Tycker också det är svårt att fota utan att känna sig löjlig eller så när man har en liten tex digitalkompakt med mig.
Blir som flera här skrivit att folk tar en som en vanlig "oseriös svensson amatör".
De ggr man kommer med större utrustning blir det lite av effekten jag beskrivit i denna tråd:
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=3395
Får ett helt annat bemötande de ggr man kommer släpande på fullstor utrustning, då de flesta stiger åt sidan då de tror man jobbar åt ngn uppdragsgivare.
Då det för de flesta "vanliga svenssons" är rätt ovanligt att man kommer släpandes med "stora saker", så är i de flestas ögon alla med stora kameror "pressfotografer" *s*
Detta är ett faktum jag brukar utnyttja flitigt iaf, då man ofta lättare tar sig fram genom att vifta lite med kameran o folk skingras för vinden än att stå o skämmas i ett hörn o inte få fram ngra bra bilder för att ingen tar en seriöst.
Även lättare o slappna av om jag ser att folk ser på mig som en "seriös" fotograf.
/Tobbe
Blir som flera här skrivit att folk tar en som en vanlig "oseriös svensson amatör".
De ggr man kommer med större utrustning blir det lite av effekten jag beskrivit i denna tråd:
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=3395
Får ett helt annat bemötande de ggr man kommer släpande på fullstor utrustning, då de flesta stiger åt sidan då de tror man jobbar åt ngn uppdragsgivare.
Då det för de flesta "vanliga svenssons" är rätt ovanligt att man kommer släpandes med "stora saker", så är i de flestas ögon alla med stora kameror "pressfotografer" *s*
Detta är ett faktum jag brukar utnyttja flitigt iaf, då man ofta lättare tar sig fram genom att vifta lite med kameran o folk skingras för vinden än att stå o skämmas i ett hörn o inte få fram ngra bra bilder för att ingen tar en seriöst.
Även lättare o slappna av om jag ser att folk ser på mig som en "seriös" fotograf.
/Tobbe
Rogs
Aktiv medlem
Hej!
Jag måste bara berätta att jag tycker inte folk struntar i att man fotograferar, inte som jag råkat utför iallafall.
En gång skulle jag fotografera en slaktad cyckel utanför ett hyreshus, då for en ilsken man ut genom fönstret och började gapa och skrika och hotade mig bara för att jag fotografera en kaserad cyckel. Kanske var han som stulit den. En annan gång var det en kompis till mig som var ute och fotograferade en alé, när han stod där och satte upp kameran på sitt stativ och ställde in den kom en bilist och körde upp bredvid honnom vevade ner rutan och blev allmänt förbannad och ställde en massa märkliga frågor om vad han höll på med.
Men det kanske bara är i mina trakter som folk tror dom e förföljda så fort dom ser en kamera.
Så jag har av denna anledning blivit lite försiktig när jag fotograferar ute bland folk.
Rogs
Jag måste bara berätta att jag tycker inte folk struntar i att man fotograferar, inte som jag råkat utför iallafall.
En gång skulle jag fotografera en slaktad cyckel utanför ett hyreshus, då for en ilsken man ut genom fönstret och började gapa och skrika och hotade mig bara för att jag fotografera en kaserad cyckel. Kanske var han som stulit den. En annan gång var det en kompis till mig som var ute och fotograferade en alé, när han stod där och satte upp kameran på sitt stativ och ställde in den kom en bilist och körde upp bredvid honnom vevade ner rutan och blev allmänt förbannad och ställde en massa märkliga frågor om vad han höll på med.
Men det kanske bara är i mina trakter som folk tror dom e förföljda så fort dom ser en kamera.
Så jag har av denna anledning blivit lite försiktig när jag fotograferar ute bland folk.
Rogs
KGS
Aktiv medlem
Kanske dags för fler övningar av typen
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=23141
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=23141
gitte edelman
Aktiv medlem
Rogs skrev:
Hej!
Jag måste bara berätta att jag tycker inte folk struntar i att man fotograferar, inte som jag råkat utför iallafall.
Men det kanske bara är i mina trakter som folk tror dom e förföljda så fort dom ser en kamera.
-----
Så jag har av denna anledning blivit lite försiktig när jag fotograferar ute bland folk.
Rogs
Där ser man - en till som jag!
Min amerikanska väninna påstod att hennes (ex-)man var en 'nerd-magnet' som tilldrog sig varenda galning inom en mils omkrets.
Sen kom dom och hälsade på oss i Stockholm - och sanna mina ord - inom 5 minuter hade hennes man en galning efter sig som talade om nå't som fanns på månen. Envisades med att skaka hand oupphörligt också, om jag minns det rätt... (allt på svenska - att hans 'offer' var amerikan och inte förstod ett jota betydde förstås inget. Det gjorde ju ingen annan heller!)
Rogs, du och jag är kanske också 'nerd-magnets' - attraherande framför allt anti-photo-nerds!
Mvh till min olycksbroder!
/Gitte
Eric Blomgren
Aktiv medlem
Mmm, känner till det där!
Jag är ute o fotar lite mingel på metalklubbarna i stan ibland.. Vissa dryga personer fäller en del kommentarer typ " vilken jävla stor kamera du har!, är den från 40-talet"? Så visar de stolt upp sina små silvriga sony 2mp kameror..
Vad svarar man?
Jag är ute o fotar lite mingel på metalklubbarna i stan ibland.. Vissa dryga personer fäller en del kommentarer typ " vilken jävla stor kamera du har!, är den från 40-talet"? Så visar de stolt upp sina små silvriga sony 2mp kameror..
Vad svarar man?
sara gust
Avslutat medlemskap
Jag har blivit jagad med kapp av en ursinnig kvinna, fatt ett par utskallningar, elaka komenterar, osv, nar jag fotat. Men allt som oftast ar folk anda ratt sa tillmotesgaende.
Har i barcelona dar jag bor sen nagra ar, ar det ganska latt att fota manniskor i centrala delar med mycket turister, men samtidigt galler det att vara forsiktig.. inte alla vill bli fotade.
jag brukar fota i brostkorgs-hojd, dels for att kunna fota manniskor som annars inte skulle stalla upp pa att bli fotade, dels for att fa en naturligare bild.
Har i barcelona dar jag bor sen nagra ar, ar det ganska latt att fota manniskor i centrala delar med mycket turister, men samtidigt galler det att vara forsiktig.. inte alla vill bli fotade.
jag brukar fota i brostkorgs-hojd, dels for att kunna fota manniskor som annars inte skulle stalla upp pa att bli fotade, dels for att fa en naturligare bild.
aceeo
Aktiv medlem
Precis som trådskaparen, inte vågade för att folk skulle tro "att man var något mer", så är detta också så typiskt svenskt, även om man skulle vilja fråga/ifrågasätta, så struntar man i det för att man är typiskt svensk.....
Är ju inte så mycket bättre själv, utan höftar oftast, men denna bilden är tagen från ögonhöjd
http://www.fotosidan.se/member/portfolio/viewpic.htm?_q=1&ID=274515
// Anders
Liza
Aktiv medlem
Här hemma hänger jag Bladaren på magen med förinställd bländare och avstånd. Folk vet inte om jag tar bilder eller inte. Ett annat bra sätt är att ta storformataren med stativ och hela kitet. Då är det så himla uppenbart och folk blir jättenyfikna. Det värst jag varit med om var i Gambia. Snacka om att bli utskälld och hotad bara jag tog upp kameran och försökte ta bilder p de lokala marknaderna. Det slutade med att jag övergick till Xpan helt med panoramainställningen. Då såg det ut som jag fokuserade på något helt annat och fick riktigt bra bilder när folk kände sig ohotade.
Josephin_vitamin
Medlem
Det handlar väl bara om att stänga av..Låtsas som att man inte bryr sig, spela nån annan.Vill man utvecklas så mkt som möjligt så krävs det ju att man har med sig kameran överallt o fotar det man faktiskt vill fota..Men som sagt det är ju lättare sagt än gjort..Jag går alltid på stan o "ser i bilder", men utan kamera. Men det är skönt att höra att jag inte är ensam om att skämmas..Dags att ta tag i det nu iaf..
hailstorm
Aktiv medlem
jag kan ju berätta om den värsta upplevelse jag haft =) Rätt komiskt när man tänker efter
Det börjar med att jag fått mitt första riktiga porträttjobb och beger mig med mitt kamerahus, massa gluggar (typ 100 för många), 2 reflektorer, 2 halogenstrålare, stativ m.m. (ja ni fattar... hela kitet).
Så kommer jag fram till huset (tjejen ville bli plåtat i sin hemmamiljö) och jag ringer på... Då ser jag en gammal tant och tänker... What the hell! Inte är det väl det gamla ugglan (inget illa menat om äldre människor men det var för en modelltävling) jag ska plåta? Närå, det var hennes dotter som visade sig inte vara mycket bättre... Hon hade en sådan attityd att jag var nära att dra därifrån på studsen... som en drake... hon sprutade eld.
Aja, när hon 40minuter senare var klar för tagning (jag hade riggat klart) började hon bråka med mamman om hennes kläder (jag började då känna smått panik)... aja återigen sätter hon sig på pallen jag tagit från köksbordet...
POFF! In kliver hela j*vla släkten och ska se på när deras favvis ska bli plåtad... *dom pillar på mina grejer*... dom slår av och på lamporna m.m....
Snappade iväg 2 36or och drog sedan därifrån...
Efter detta kan man nog säga att jag är lite lätt inte så rädd för att plåta på stan nåmer =) Blev liksom lite mättad av den halvdan med henne och hennes mamma =)
Det börjar med att jag fått mitt första riktiga porträttjobb och beger mig med mitt kamerahus, massa gluggar (typ 100 för många
), 2 reflektorer, 2 halogenstrålare, stativ m.m. (ja ni fattar... hela kitet).Så kommer jag fram till huset (tjejen ville bli plåtat i sin hemmamiljö) och jag ringer på... Då ser jag en gammal tant och tänker... What the hell! Inte är det väl det gamla ugglan (inget illa menat om äldre människor men det var för en modelltävling) jag ska plåta? Närå, det var hennes dotter som visade sig inte vara mycket bättre... Hon hade en sådan attityd att jag var nära att dra därifrån på studsen... som en drake... hon sprutade eld.
Aja, när hon 40minuter senare var klar för tagning (jag hade riggat klart) började hon bråka med mamman om hennes kläder (jag började då känna smått panik)... aja återigen sätter hon sig på pallen jag tagit från köksbordet...
POFF! In kliver hela j*vla släkten och ska se på när deras favvis ska bli plåtad... *dom pillar på mina grejer*... dom slår av och på lamporna m.m....
Snappade iväg 2 36or och drog sedan därifrån...
Efter detta kan man nog säga att jag är lite lätt inte så rädd för att plåta på stan nåmer =) Blev liksom lite mättad av den halvdan med henne och hennes mamma =)
Odjuret
Aktiv medlem
Jobbiga människor som skäller ut en är inte så lätt att hantera. Jag stog vid min lokala busshållplats tidigt en lördagsmorgon, med kameran redo om nått skulle komma. När en mörkhyad ung man med en kolsvart labrador kommer gående i den kritvita snön. Jag tyckte det kändes som en liten utmaning att få till den kontrasten så jag röktade kameran mon honom och hans hund och började fota lite.
Då såg han upp på mig och började skälla ut mig efter noter, honom fick man minsan inte fotografera. Och han hotade att komma upp till mig och slå sönder min kamera och allt möjligt. Jag fick försöka vara lugn och säga att jag inte hade tagit några kort på honom och att han kan vara lugn.
Jag hade en puls på långt över 200 i flera minuter efteråt, vad ska man göra liksom, ensam ute med en kamera?
Då såg han upp på mig och började skälla ut mig efter noter, honom fick man minsan inte fotografera. Och han hotade att komma upp till mig och slå sönder min kamera och allt möjligt. Jag fick försöka vara lugn och säga att jag inte hade tagit några kort på honom och att han kan vara lugn.
Jag hade en puls på långt över 200 i flera minuter efteråt, vad ska man göra liksom, ensam ute med en kamera?
Kijana
Aktiv medlem
För några år sedan befann jag mig i Rinkeby centrum, och väntade på att resten av sällskapet skulle anlända. Det var maj månad, och medan jag sitter på bänken passerar en man med sin hund. Hunden var troligen något åt rottweilerhållet, men det som fick mina tankar att röra sig var att jycken hade ett mycket grovt halsband, nitar och grejer. Hundens husse var också grov i sin stil på något sätt, och jag började fundera över "sådan herre, sådan hund" och orsak och verkan. Jag ville inte framstå som att jag satt och glodde på dem, så jag vek ner blicken mot min kamera då och då. En EOS med 540-blixten påmonterad. Blickarna mot kameran tolkade hundägaren som att jag tänkte fotografera honom.
"Om du fotograferar mig ska jag våldta dig", började han hojta där på torget, mitt bland alla människor. Jag blev mest förvånad över utbrottet.
Vid förra årets fotomaraton i Jönköping blev jag hotad med stryk för att jag fotograferade järnvägsräls som låg mellan mig och min antagonist. Det blev inget slagsmål efter att jag gormat åt honom.
Båda exemplen är ganska extrema. Normalt räcker det med att fråga om man får ta en bild. Några brukar säga att de inte blir bra på kort, men det är då jag får tillfälle att visa att de träffat på fel fotografer tidigare.
"Om du fotograferar mig ska jag våldta dig", började han hojta där på torget, mitt bland alla människor. Jag blev mest förvånad över utbrottet.
Vid förra årets fotomaraton i Jönköping blev jag hotad med stryk för att jag fotograferade järnvägsräls som låg mellan mig och min antagonist. Det blev inget slagsmål efter att jag gormat åt honom.
Båda exemplen är ganska extrema. Normalt räcker det med att fråga om man får ta en bild. Några brukar säga att de inte blir bra på kort, men det är då jag får tillfälle att visa att de träffat på fel fotografer tidigare.
wsaar
Aktiv medlem
Du får fotografera vad du vill på allmänn plats, det är vissa former av publicering (på nätet och i reklamsammanhang) som är reglerad.
Samtidigt har vissa fotografer, Bingo, nämnt att det kan räknas som trakasseri att plåta någon som inte vill det, och yttrandefriheten ger förstås också "offret" rätt att även kraftfullt uttrycka sina åsikter om din fotografering (dock inte hota, som vissa har gjort i den här tråden)
thors
Aktiv medlem
intressant tråd det här,trodde jag var den enda "fegisen" när det gäller att fota okända människor
jag har aldrig testat att ställa på vidvinkel och bara trycka av,men det är ju värt att slänga kameran runt halsen & prova...nån som har någon lyckad bild som exempel (inspiration?
lite roligt var det,när jag är ute själv så är jag lite nojjig och det känns som att alla tittat konstigt på en när man ska fota något.
men bara jag har med mej någon så är det helt lugnt.följde med en tidningsfotograf en dag med lånad kamera & då kändes det nästan lite häftigt,som att om man har en rejäl kamera med blixt & allt så tar folk för givet att man kommer från pressen fast man kanske inte alls gör det,och då tittar de inte alls konstigt längre
bara en känsla sådär
jag har aldrig testat att ställa på vidvinkel och bara trycka av,men det är ju värt att slänga kameran runt halsen & prova...nån som har någon lyckad bild som exempel (inspiration
?lite roligt var det,när jag är ute själv så är jag lite nojjig och det känns som att alla tittat konstigt på en när man ska fota något.
men bara jag har med mej någon så är det helt lugnt.följde med en tidningsfotograf en dag med lånad kamera & då kändes det nästan lite häftigt,som att om man har en rejäl kamera med blixt & allt så tar folk för givet att man kommer från pressen fast man kanske inte alls gör det,och då tittar de inte alls konstigt längre
bara en känsla sådär
