Har observerat att väldigt många har upptäckt vilken lyckad sv/v-kamera LX3:an är. Själv har jag bara tagit svartvita bilder med kameran det senaste halvåret. Kör helst vidvinkel (Dogma07
och för mig hade kameran gärna kunnat få ha en fast 24/1,8.
Jajjemen, jag tänker försöka använda LX3:an endast för svartvitt för att den är så förbannat bra på det! Det är också en bra anledning att använda den istället för FF-schabraket.
Idag knallade jag en lång promenad i jakt på usla förortsmiljöer, vilket något av en favorit för mig. Jag hade LX3:ans rem runt halsen och själva kameran i "bröstfickan" på jackan, redo för vad som komma skulle. Men, jag hade också min D700 med monterat Sigma 50/1,4. Som jag inte använde. Igen; upprepning från förra helgen!
Jag måste lära mig att begränsningen ska vara total om den ska fylla någon funktion. Vad fan är det för vits att släpa på 1,5 kilo extra elände om man inte tänker använda det? Noll.
Därmed sagt, så ska jag aldrig ta med båda kameror samtidigt igen.
Nåväl, jag tog inte så många bilder, men LX3:an skötte allt föredömligt som vanligt. Svartvitt och JPG direkt ur kameran ger en finfin grund för kontrastrika och fina bilder, åtminstone för små format.
Som fotografen Micke Berg sade någon gång, dock inte ordagrant citerat; "oroa dig inte så mycket över bildkvalitet, det mesta duger". Som FF-bög kan jag gärna hålla med i det här fallet. Det är befriande att lasta av sina behov av bildkvalitet och bara plåta loss med det man har. I fallet LX3 och JPG så är det gott nog till det mesta, när ljuset räcker till.
Jag har inga särskilt intressanta bilder att visa, men jag försökte mig på att efterlikna filmkorn när jag mekade lite nyss. Det känns som att det är vad som saknas hos de svartvita bilderna, i alla fall nedskalat. De är så släta och fina i originalutförande;-)
Vad tycks om detta? Jag har lagt på Photoshops filter "film grain" på ett överliggande lager, och sedan valt blandningsläget "soft light", samt justerat ner opaciteten på det korniga lagret en smula.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1636026.htm
Funderar faktiskt starkt på att distansera mig ett steg ytterligare från DSLR utvecklingens hysteri (har några kilo i garderoben) genom att prova på film....igen.
En Leica med 35/2,0 och Tri-X borde vara rätt medicin mot att fokusera på nya prylar i stället för på bilder.
Jag är grymt sugen på film också! Fast då snarast mellanformat. Inte för ökad generell bildkvalitet, utan för kvadratiskt format (eller 6:7) och mycket kort skärpedjup även vid tämligen vida bildvinklar.
Något positivt i prylsökarträsket har i alla fall LX3 inneburit. Nämligen att jag har insett att en smutt och liten kamera kan vara minst lika mycket värt som den extra bildkvalitet som en systemare har att erbjuda.
----------------------------
Här är några fler bilder från idag, som inte hamnade på Fotosidan:
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/LX3/2_2.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/LX3/3_2.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/LX3/4_2.jpg
De två sista har fått korn-behandling, på min nuvarande testnivå. Jag ska forska vidare lite för att få det bättre, för jag vet att det går
--------------------------
Tillägg: Förresten... Jag har alltid hatat 4:3-formatet. Just nu fattar jag inte varför. Det är strålande, i alla fall på höjden. Som ni kanske märker så plåtar jag mestadels på höjden.
LX3:ans möjlighet att ändra formatet kan inte nog understrykas! Särskilt eftersom man i alla tre lägen använder samma bildcirkel.