I så fall kan vi lämna fotofrågan och bara konstatera att det finns två skilda ståndpunkter:
En där förespråkarna vill förbjuda fotografering av människor, särkilt underåriga, på badständer och andra platser/situationer där "vän av ordning" uppfattar att fotografen beter sig skumt. Och som anser att ordningsvakter och poliser (och även "vän av ordning") då också inte bara kan, utan också ska, ingripa genom att omhänderta fotografen i fråga.
En där förespråkarna vill behålla nuvarande rättsläge, där fotografer fritt kan fotografera människor, barn som vuxna, i det offentliga rummet, så länge de inte ofredar folk eller utsätter dem för kränkande fotografering så som detta definieras i gällande lag. Och att när man fotograferar medmänniskor, bör man agera så att deras välbefinnande inte hotas, och i vissa fall avstå från att fotografera över huvud taget.
Några argument utöver subjektivt, känslomässigt och moraliserande tyckande, har vad jag kan se inte framförts av någon förespråkare av den förstnämnda ståndpunkten, till skillnad från argumentationen från förespråkarna av den sistnämnda.
/ mvh, FiCa1