ANNONS
Annons

Nya spegellösa Z från Nikon, så blev den

Skriv lite kortare om du kan?

Om inte CIPA kan leverera siffror som vi användare kan lita på är värdet begränsat, de flesta vill veta hur många bilder de kan få ut vid normal användning och jag har ännu inte träffat något fotograf som får ut så få bilder som CIPA anger.

Det andra är att användare vill kunna jämföra kameror och om nu Fuji ger sämre resultat än Nikon trots omvända siffror har inte deras test gett ett användbart resultat ens vid jämförelser.

Så, ja, jag är för en standardiserad mätmetod men CIPA levererar inte.


CIPA gör en mätning av varje kamera de testar och varje sådan mätning går att jämföra med alla tidigare mätningar av alla kameror man testat. Den är standardiserad. Den mätning Agfors och alla andra gör är det däremot inte. De är unika allihop i värsta fall. Typiskt kommer vi få en väldig spridning i testresultat. Har vi hundra som testar så får vi hundra olika resultat i värsta fall. Sådana resultat är helt oanvändbara för jämförelser.

Det finns en gammal skämtsam skrivning kring standardisering som jag mött otaliga gånger i livet och den går ungefär så här: "Det bästa med standards är att det finns så många att välja mellan." Av alla dessa mätningar som inte ens är konsekvent genomförda av enskild testare kan man självfallet välja den som passar en själv bäst men man ska inte lura sig att tro att man kan jämföra det man valt med någonting annat för den du valt är inte bättre eller mer användbar än någon annans där ute. Så det landar i den rena meningslösheten.

Jag tror alla som arbetat i en Nordisk organisation vet vad effekterna av brist på standard och samsyn brukar bli. Ni kan ju roa er med att kolla hur svårt vi haft att enas om hur de parametrar ska se ut som man kan ställa in i exv. Windows landinställningar. Inte ens det har man kunnat enas om i Norden. Hela industrialisering vilar ju på standardisering.

Hela Sveriges industriella framgångssaga vila på C.E. Johanssons passbitar. Ni kan jämföra dessa med CIPA:s standard för mätning av batteriprestanda i kameror. Båda är ytterst olika standards som är till för att i det ena fallet enhetligt mäta toleranser och passningar vid tillverkning av industriprodukter och i det andra att enhetligt mäta hur många bilder som kan tas på en laddning av kamerans batteri i kameraindustrin. Båda ger referenser som går att jämföra.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Passbit
 
CIPA gör en mätning av varje kamera de testar och varje sådan mätning går att jämföra med alla tidigare mätningar av alla kameror man testat. Den är standardiserad. Den mätning Agfors och alla andra gör är det däremot inte. De är unika allihop i värsta fall. Typiskt kommer vi få en väldig spridning i testresultat. Har vi hundra som testar så får vi hundra olika resultat i värsta fall. Sådana resultat är helt oanvändbara för jämförelser.

Du menar lika "standardiserad" som Northrup testar AF typ....
 
Visst effekten är spänningen gånger ström om jag kommer ihåg rätt. P=UI
Så visst ökar du spänningen så höjs effekten.

Men slutaren går ju inte fortare för det. Skulle den göra det så skulle det bli ett ramaskri bland fotografer.

Jag tror fortfarande att kameran mäter spänningen o mjukvaran tillåter en högre hastighet. Eller mjukvaran vilket batteri som är i.
Men inte fan går processorn fortare för att den får ett annat batteri.
Möjligtvis kan kameran tillåta sig att göra saker parallellt på ett annat sätt.

Höjer man spänningen i el-och elektroniska kretsar kan man belasta dom högre/snabbare/effektivare till en viss gräns...
 
De har tillgång till en helt annan volym

Hur menar du? Det finns hemmapularen som överklockar en enda, och även fabriker som överklockar på löpande band.

Jag förstår inte varför du invänder mot att elektromekanik kan gå snabbare med högre spänning. Så fort man har en elmotor eller elektromagnet ökar man med högre spänning möjligheterna till snabbare rörelser. Jag trodde det var självklart. Själva slutartiden kan ju inte påverkas men tiden det tar att spänna upp den däremot.
 
Undrar om inte dom 2 funktions knapparna som är för stora och gör det trångt där för fingrarna så man förledas att vika in fingertopparna, så det gäller nog att klippa naglarna korta.
 
Hur menar du? Det finns hemmapularen som överklockar en enda, och även fabriker som överklockar på löpande band.

Jag förstår inte varför du invänder mot att elektromekanik kan gå snabbare med högre spänning. Så fort man har en elmotor eller elektromagnet ökar man med högre spänning möjligheterna till snabbare rörelser. Jag trodde det var självklart. Själva slutartiden kan ju inte påverkas men tiden det tar att spänna upp den däremot.
Volym i Liter.... plats är inget direkt problem i en dator.

Det skall väl vara att spänna slutaren då som kan accelereras. Den tänkte jag inte direkt på.
 
Varför skulle inte elektromekanik gå snabbare med högre spänning? Prova att köra ett 12 relä på 5, 9 och 12v så märker du att det slår snabbare.
Så vi kan konstatera att för att elektriskt styrda grunkor (och elektronik) så behöver man ett batteri med högre kapacitet för att det ska fortare? T.ex för att hinna med en separat ljusmätning per bild i 11 bps.
 
Så vi kan konstatera att för att elektriskt styrda grunkor (och elektronik) så behöver man ett batteri med högre kapacitet för att det ska fortare? T.ex för att hinna med en separat ljusmätning per bild i 11 bps.

Om man skiljer ut begreppen så är det lättare att förstå vad som händer.
Högre kapacitet, amperetimmar (Ah), innebär inte att något går att driva snabbare utan att det går att driva något med konstant fart en längre tid.

Om man däremot höjer trycket, spänningen (V), kan man få elektriska saker att arbeta fortare/starkare men oftast på bekostnad av hållbarheten. Kort sagt en enkel "epatraktortrimmning" som man ska vara lite försiktig med när det gäller elektronik.

Läs mer här https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/batterier/batteriet-i-narbild
 
Om man skiljer ut begreppen så är det lättare att förstå vad som händer.
Högre kapacitet, amperetimmar (Ah), innebär inte att något går att driva snabbare utan att det går att driva något med konstant fart en längre tid.

Om man däremot höjer trycket, spänningen (V), kan man få elektriska saker att arbeta fortare/starkare men oftast på bekostnad av hållbarheten. Kort sagt en enkel "epatraktortrimmning" som man ska vara lite försiktig med när det gäller elektronik.

Läs mer här https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/batterier/batteriet-i-narbild

Nikons kraftfullare batterier har både högre kapacitet och högre spänning:

Nikons EN-EL18c (D5 och D850 med grepp): 2500mAh och 10.8V

medan

EN-EL16a el. b (a för nästan alla fullformat och för Z6/Z7 med usb-laddning): 1900mAh och 7.0V

Det kraftfullare batteriet är dyrt och laddaren är ännu dyrarare. Kanske för att de tillverkas och säljs i små volymer.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar