Nya A7RIII

[Bengf]

Har följt med stort intresse A7 serier av alla slag, tillika A6XXX och övriga fasta RX1R plus 1 tums varianterna. Fastnade för RX100 2012 lite dyr 6200 kr. ingen av dom övriga har lockat mig speciellt mycket, har saknat och väntat på vissa förbättringar.

Har ägt några Konica kameror, 2 st Minolta, en Canon EOS som lanserades som den tysta kameran, Minolta köptes för att jag lockades av autofokusen, A77 för att jag hade objektiven som passade från KMD5D. Jag handlade ingen av dessa kameror för att jag inbillade mig att dom tillhörde något slags toppskikt eller så. KMD5D handlade jag utan att ha läst någon test om den.

Skulle jag mot förmodan köpa A7RIII som på pappret verkar vara den mest lovande modellen hittills, så gör jag inte det för att påstå att den skulle vara något speciellt bättre än andra kameror.

 

[Sten-Åke Sändh]

Senaste intervjun med Sony gubbar så sa dom att APS-C objektiv till E-mount är på gång, Sigma släpper ett 16mmf/2,8 direkt till E-mount, hoppas dom kommer med mera objektiv. Får se vilket pris en kommande A73 får, skall man starta om så kostar det en del i dag.

Det kommer att bli som vanligt att alla gnäller om objektiv tills de kommer och sedan gnäller man över att man inte har råd med dem.

Att objektiven finns innebär bara att den första förutsättningen är uppfylld. Man kan inte få allt för 50 spänn idag heller eller möjligen 5000, som för många verkar det vara en gräns för vad sånt får kosta och då kommer utbudet aldrig att bli tillräckligt stort hur många objektivtyper vi än får ut till E-mount, eller hur?

 

[Sten-Åke Sändh]

S-Å; du eller Sony behöver inte köpa mitt svar (kostar ju trots allt ett par miljoner), så ta det för vad det är, eller ignorera det (jag tar inte illa upp).

Sedan är det inte svart-vitt (som det mesta i livet).

A9 och A7Rmk3 är inte några exakta brytpunkter i Sonys historia (och handlar mycket mer än bara om en enda AF-spak på baksidan), även om jag överdriver och kanske personligen ser det lite så. Samma sak med FE-objektiv. Är inget enstaka objektivsläpp som jag kan säga har löst, eller kommer lösa, hela deras ekosystemsbrister.

Vad jag menar är att det är mer en gradvis förbättring som skett, och lite som jag personligen tolkar som en lätt kursändring som skett hos Sony. Däremot är inget plötsligt självklart perfekt, och kommer ta en lång tid att få till (även om de fortsätter på den lite nya inslagna kursen).

Men jag tolkar det iaf. personligen som en positiv förändring i kurs hos Sony till det lite bättre; mer fokus på fotografen gällande praktiska betydelsefulla saker för denne i kamerahusen, och lite mindre på databladsrunkande, samt lite ökat släpp av nya FE-objektiv och nya optikkonstruktioner, och lite mindre fokus på främst en massa nya kameramodeller varje år. Jag gillar det (och gissar att en del andra fotografer och ”communityn” så sakta också kommer att göra det).

Men jag är ganska enig med dig även om jag tycker du missat en del kring vad som faktiskt hänt kring ergonomin.

Det har kommit en del kameror under de senaste åren därför att de faktiskt haft en del ny och unik Tech att leverera. Folk har köpt kamerorna för att de givit bättre möjligheter för fotografer än de äldre gav. Jag tycker du förbiser många nyheter som om de inte skulle vara av praktisk nytta för fotograferna.

Teknik som Eye Focus och stealth mode samt exv. Face Detection med personhierarkier tror jag verkligen uppskattas av fotografer som täcker events och exv. bröllop med fokus på personfoto. Att kunna ta bilder helt tyst har många vittnat om som en stor tillgång när man inte vill störa ett viktigt skeende. Att kunna ta 10, 11 eller rent av 20 bilder helt tyst i sekvens per sekund utan att bli störd av en flaxande spegel som "blinkar" är verkligen en ergonomisk triumf även det.

Alla de funktioner som idag centrerats kring EVF:en har ju dramatiskt ökat ergonomin i realtid i allt från möjligheten till att se hur kamerans inställningar påverkar färdig bild "innan" den är tagen till EVF:ens nattseende som ger möjlighet att fokusera korrekt med en spegellös långt efter att sökaren i en DSLR har blivit helt svart. Även om man kopplar på ett stendumt Samyang-objektiv som bara har rent manuell bländarstyrning så ser man i en Sony-spegellös att fokusera - även assisterad av peaking. Skulle man sätta ett sådant objektiv på en DSLR så blev det helt svart i OVF-sökarna till man vred upp blandaren igen. Så den typen av objektiv är mycket svårare att använda på en DSLR med OVF-sökare än på kameror med EVF. Tror du mig inte så finns den erfarenheten beskriven i recensionsbanken på FS av en Canon-användare som just gjorde den erfarenheten när han satte på ett manuellt Samyang på sin Canon.

Jag skriver inte detta för att du inte vet detta i sak utan för att många uppenbarligen tror att ergonomi enbart handlar om hur kamerahusens exteriör är utformad. Det är ju även av det skälet jag lyft att gammal teknik som att styra manuella statiska fokuspunkter manuellt kanske inte är vare sig det snabbaste eller mest smarta idag nu när det finns mängder av alternativ till den gamla tekniken. Även dessa nyare tekniker och hanteringar är ett starkt bidrag till ergonomin. Istället för att faktiskt se och förstå detta så går man vilse bland var alla knappar sitter och hur de eventuellt flyttat runt på kamerahusen. Minns gärna den i mina ögon konstiga debatten om avtryckarknapparnas utformning på första A7rna i förhållande till A7 II-serien. Det problemet har nog varit det mest perifera jag haft att tänka på med mina A7r. Avtryckaren sitter rakt upp och ner på topplattan på både en Leica M, en A7 eller A7r och på min gamla Pentax ME och jag har aldrig ägnat det en tanke förrän det togs upp som ett problem av dignitet på FS.

Men visst ser jag en avtagande nytta kring nya hus och finesser och jag kan se att många kommer att säga "pass" till uppgradering till både A9 och A7r III men det är ju bara sunt för det kan ju faktiskt sammanfattas med några få ord och det är väl "ökad systemmognad". Även A7-serien har blivit hyfsat mogen och det tyckte jag själv redan A7 II-serien var och inte minst min egen A7 II. Jag tycker den är underbar och både väldigt förutsägbar och pålitlig. Jag får sällan en oskarp bild ur den vad än jag skjuter på. Den blev helt enkelt "mogen" när den fick IBIS. En del jämför vad som hände med Canon 5D serien när 5D MK III kom med det som nu sker med lyftet från A7r II till III. Inga stora dramatiska innovationer - bara att det mesta fallit på plats och blivit riktigt bra. Det mest dramatiska med den kameran är väl snudd på att den fått två USB-anslutningar och ett större batteri. Dubbla kortplatser är inget som gör min vardag ljusare, men det gör säkert andra glada och då är det OK för mig också. Jag är för allt som blir mer och bättre - fler verktyg i lådan är sällan fel.

Även A7r III och A9 är nu så pass bra rent tekniskt att intresset för än fler nya funktioner kommer vara begränsat när det gäller att attrahera uppgradering. Det här kommer sannolikt att göra att marknaden dippar än mer framöver om det inte händer något radikalt hos de stora. Sony verkar ju just nu 2017 vara en av få som vuxit hyfsat, så om även Sony planar ut och dippar framöver så kommer spiralen fortsätta nedåt på systemkameramarknaden om det inte kommer något helt nytt från Nikon och Canon - kanske en verkligt seriös satsning på spegellöst där med och då menar jag FF också och inte bara en förströdd Canon-satsning på APS-C M, för både Canon och Nikon har i än högre grad än Sony samma typer av problem med kamerahus som inte ändrat form på evigheter eller kommer att göra det framöver och där de olika modellerna är intill förväxling lika. Vad är det då man ska få folk upphetsade över? En 40 MP + sensor som andra redan haft i åratal?? Det är väl gårdagens nyheter när det faktiskt kommit en ny sensorteknikgeneration med de stackade sensorer som kom med A9.

 

[Bengf]

Det kommer att bli som vanligt att alla gnäller om objektiv tills de kommer och sedan gnäller man över att man inte har råd med dem.

Att objektiven finns innebär bara att den första förutsättningen är uppfylld. Man kan inte få allt för 50 spänn idag heller eller möjligen 5000, som för många verkar det vara en gräns för vad sånt får kosta och då kommer utbudet aldrig att bli tillräckligt stort hur många objektivtyper vi än får ut till E-mount, eller hur?

I och för sig har du rätt, många objektiv är så pass nya ännu så det vimlar inte av begagnade objektiv, FE-mount är bara C:A 4 år, det tar ju lite tid att bygga upp en beg-marknad.

Fantasten är nog beredd att betala, men vad skall Hobbyfotografen välja för modell.

 

[Sten-Åke Sändh]

I och för sig har du rätt, många objektiv är så pass nya ännu så det vimlar inte av begagnade objektiv, FE-mount är bara C:A 4 år, det tar ju lite tid att bygga upp en beg-marknad.

Fantasten är nog beredd att betala, men vad skall Hobbyfotografen välja för modell.

Många hobbyfotografer kommer inte välja någonting eftersom det inte kostar 50 spänn. Det är ju det som var min poäng. Foto är en materialsport om man vill ha bra grejor och det finns få genvägar där. Det enklaste är ju att vänta ut produktcyklerna men det finns inte samma möjlighet att tjäna pengar på objektiven som på kamerahusen så det finns nog ganska få alternativ för de som vill ha ett visst objektiv utan att bita i det sura äpplet och betala.

 

[Bengf]

Många hobbyfotografer kommer inte välja någonting eftersom det inte kostar 50 spänn. Det är ju det som var min poäng. Foto är en materialsport om man vill ha bra grejor och det finns få genvägar där. Det enklaste är ju att vänta ut produktcyklerna men det finns inte samma möjlighet att tjäna pengar på objektiven som på kamerahusen så det finns nog ganska få alternativ för de som vill ha ett visst objektiv utan att bita i det sura äpplet och betala.

Ja nu kom det ett 24-120f/4 som inte tillhör dom dyraste, vilket jag tycker är bra om alternativ fins att tillgå,, någon måtta behöver väl finnas, 30K för ett 70-200f/2,8 är ganska saftigt ( C/N ligger där också i pris ) jag kan beställa ett kamera paket för 100000 kr vilken dag som helst om så vore fallet, men jag kan inte prioritera ett sådant köp, för jag är ingen sådan typ av fotograf, tar alldeles för lite bilder ny för tiden, men visst lockar A7RIII.

 

[larsborg]

Det kommer att bli som vanligt att alla gnäller om objektiv tills de kommer och sedan gnäller man över att man inte har råd med dem.

Att objektiven finns innebär bara att den första förutsättningen är uppfylld. Man kan inte få allt för 50 spänn idag heller eller möjligen 5000, som för många verkar det vara en gräns för vad sånt får kosta och då kommer utbudet aldrig att bli tillräckligt stort hur många objektivtyper vi än får ut till E-mount, eller hur?

Jag går igång på din humor, - ja visst, det är även en klar sanning!
Om fotografering är en "materialsport", ja, då talar vi om hobbyfotografen, som ofta tror, att alla nya verktyg ger bättre bilder.
Yrkesfotografen har andra kriterier, det får kosta vid inköp, men verktyget skall verkligen hålla, kör in sig på verktyget, de har inte tid att springa runt i fotoaffärer/läsa tester/skriva på olika fotoforum, - om det inte är något sensationellt nytt kamerahus/optik, då kan de öppna "lädret", enligt mina vänner inom yrkesfoto.
Gnälla på t.ex. en ny kameramodell/optik, vill ha ändrad placering av knappar/reglage, - det ser jag också, som att dessa "gnällspikar" helt enkelt bara har 50 spänn, räcker alltså inte till ett inköp. (skrivet här med en glimt i ögat)

 

[martinot]

Det kommer att bli som vanligt att alla gnäller om objektiv tills de kommer och sedan gnäller man över att man inte har råd med dem.

Priset är iaf. för mig en extremt mycket viktig faktor. Inget som jag normalt nästan någonsin bortser ifrån.

Ser alltid på prestanda/pris. Nu tjänar jag någorlunda, och är absolut inte någon snål person, men är inte heller någon bekymmerslös miljardär (så jag struntar nästan aldrig helt i priset på något - har det tyvärr inte riktigt så bra ställt).

Kan tex. absolut tänka mig att betala 1,5-2 mille för rätt beg. Ferrari, men skulle absolut inte lägga de pengarna på en vanlig Fiat Panda. Allt handlar om prestanda/pris (oftast jämfört med konkurrerande alternativ).

 

[martinot]

Har följt med stort intresse A7 serier av alla slag, tillika A6XXX och övriga fasta RX1R plus 1 tums varianterna. Fastnade för RX100 2012 lite dyr 6200 kr. ingen av dom övriga har lockat mig speciellt mycket, har saknat och väntat på vissa förbättringar.

Har ägt några Konica kameror, 2 st Minolta, en Canon EOS som lanserades som den tysta kameran, Minolta köptes för att jag lockades av autofokusen, A77 för att jag hade objektiven som passade från KMD5D. Jag handlade ingen av dessa kameror för att jag inbillade mig att dom tillhörde något slags toppskikt eller så. KMD5D handlade jag utan att ha läst någon test om den.

Mycket Minolta/Sony där, förutom det lilla enstaka avstaget till Canon, så förstår att du är nöjd med de.

Vilket är helt OK.

Skulle jag mot förmodan köpa A7RIII som på pappret verkar vara den mest lovande modellen hittills, så gör jag inte det för att påstå att den skulle vara något speciellt bättre än andra kameror.

Tycker iofs. att A9 verkar mest lovande (om vi skall begränsa oss till Sonys kameror).*

Känns mindre kompromisslös än A7RIII känns det som (även om den senare inte släppts än).

* (Men både den och A7RIII är alldeles för dyr för mig personligem - och väldigt nöjd med mitt senaste köp i form av en superfin beg. X-T2 för endast 10 papp - som är IMO enormt mycket kamera för pengarna, och har i princip allt viktigt som de två har, och som jag behöver i ett spegellöst kamerahus, och med en massa trevlig optik därtill.)

 

[martinot]

Men jag är ganska enig med dig även om jag tycker du missat en del kring vad som faktiskt hänt kring ergonomin.

Det har kommit en del kameror under de senaste åren därför att de faktiskt haft en del ny och unik Tech att leverera. Folk har köpt kamerorna för att de givit bättre möjligheter för fotografer än de äldre gav. Jag tycker du förbiser många nyheter som om de inte skulle vara av praktisk nytta för fotograferna.

Teknik som Eye Focus och stealth mode samt exv. Face Detection med personhierarkier tror jag verkligen uppskattas av fotografer som täcker events och exv. bröllop med fokus på personfoto. Att kunna ta bilder helt tyst har många vittnat om som en stor tillgång när man inte vill störa ett viktigt skeende. Att kunna ta 10, 11 eller rent av 20 bilder helt tyst i sekvens per sekund utan att bli störd av en flaxande spegel som "blinkar" är verkligen en ergonomisk triumf även det.

Alla de funktioner som idag centrerats kring EVF:en har ju dramatiskt ökat ergonomin i realtid i allt från möjligheten till att se hur kamerans inställningar påverkar färdig bild "innan" den är tagen till EVF:ens nattseende som ger möjlighet att fokusera korrekt med en spegellös långt efter att sökaren i en DSLR har blivit helt svart. Även om man kopplar på ett stendumt Samyang-objektiv som bara har rent manuell bländarstyrning så ser man i en Sony-spegellös att fokusera - även assisterad av peaking. Skulle man sätta ett sådant objektiv på en DSLR så blev det helt svart i OVF-sökarna till man vred upp blandaren igen. Så den typen av objektiv är mycket svårare att använda på en DSLR med OVF-sökare än på kameror med EVF. Tror du mig inte så finns den erfarenheten beskriven i recensionsbanken på FS av en Canon-användare som just gjorde den erfarenheten när han satte på ett manuellt Samyang på sin Canon.

Jag skriver inte detta för att du inte vet detta i sak utan för att många uppenbarligen tror att ergonomi enbart handlar om hur kamerahusens exteriör är utformad. Det är ju även av det skälet jag lyft att gammal teknik som att styra manuella statiska fokuspunkter manuellt kanske inte är vare sig det snabbaste eller mest smarta idag nu när det finns mängder av alternativ till den gamla tekniken. Även dessa nyare tekniker och hanteringar är ett starkt bidrag till ergonomin. Istället för att faktiskt se och förstå detta så går man vilse bland var alla knappar sitter och hur de eventuellt flyttat runt på kamerahusen. Minns gärna den i mina ögon konstiga debatten om avtryckarknapparnas utformning på första A7rna i förhållande till A7 II-serien. Det problemet har nog varit det mest perifera jag haft att tänka på med mina A7r. Avtryckaren sitter rakt upp och ner på topplattan på både en Leica M, en A7 eller A7r och på min gamla Pentax ME och jag har aldrig ägnat det en tanke förrän det togs upp som ett problem av dignitet på FS.

Men visst ser jag en avtagande nytta kring nya hus och finesser och jag kan se att många kommer att säga "pass" till uppgradering till både A9 och A7r III men det är ju bara sunt för det kan ju faktiskt sammanfattas med några få ord och det är väl "ökad systemmognad". Även A7-serien har blivit hyfsat mogen och det tyckte jag själv redan A7 II-serien var och inte minst min egen A7 II. Jag tycker den är underbar och både väldigt förutsägbar och pålitlig. Jag får sällan en oskarp bild ur den vad än jag skjuter på. Den blev helt enkelt "mogen" när den fick IBIS. En del jämför vad som hände med Canon 5D serien när 5D MK III kom med det som nu sker med lyftet från A7r II till III. Inga stora dramatiska innovationer - bara att det mesta fallit på plats och blivit riktigt bra. Det mest dramatiska med den kameran är väl snudd på att den fått två USB-anslutningar och ett större batteri. Dubbla kortplatser är inget som gör min vardag ljusare, men det gör säkert andra glada och då är det OK för mig också. Jag är för allt som blir mer och bättre - fler verktyg i lådan är sällan fel.

Även A7r III och A9 är nu så pass bra rent tekniskt att intresset för än fler nya funktioner kommer vara begränsat när det gäller att attrahera uppgradering. Det här kommer sannolikt att göra att marknaden dippar än mer framöver om det inte händer något radikalt hos de stora. Sony verkar ju just nu 2017 vara en av få som vuxit hyfsat, så om även Sony planar ut och dippar framöver så kommer spiralen fortsätta nedåt på systemkameramarknaden om det inte kommer något helt nytt från Nikon och Canon - kanske en verkligt seriös satsning på spegellöst där med och då menar jag FF också och inte bara en förströdd Canon-satsning på APS-C M, för både Canon och Nikon har i än högre grad än Sony samma typer av problem med kamerahus som inte ändrat form på evigheter eller kommer att göra det framöver och där de olika modellerna är intill förväxling lika. Vad är det då man ska få folk upphetsade över? En 40 MP + sensor som andra redan haft i åratal?? Det är väl gårdagens nyheter när det faktiskt kommit en ny sensorteknikgeneration med de stackade sensorer som kom med A9.

Du både förenklar och övertolkar mig (som jag läser det).

FYI: Med användarhantering så menar jag inte bara den fysiska ergonomin på kamerahuset (som du verkar tolka det som), utan med användarhantring så menar jag all design av hårdvara och mjukvara som tillsammans bidrar till ett effektivt och möjligt naturligt fotograferande, som har en potential att bli en både känslomässig och praktisk förlängning av ens bildmässiga tankar och ambitioner.

Kanske en lite flummig definition, men jag tror att många förstår vad jag syftar på (dvs. mycket mer saker än enbart utformningen av själva kamerahuset).

PS. Jo, Sony vinner helt säkert ”tävlingen” om att ha absolut mest nya finesser i sina kamerahus. Den placeringen har de toppat sedan länge. Inget nytt på det sättet. Dvs. precis raka motsatsen till den andra extremen i form av Leica.

 

[martinot]

Ja nu kom det ett 24-120f/4 som inte tillhör dom dyraste, vilket jag tycker är bra om alternativ fins att tillgå,, någon måtta behöver väl finnas, 30K för ett 70-200f/2,8 är ganska saftigt ( C/N ligger där också i pris ) jag kan beställa ett kamera paket för 100000 kr vilken dag som helst om så vore fallet, men jag kan inte prioritera ett sådant köp, för jag är ingen sådan typ av fotograf, tar alldeles för lite bilder ny för tiden, men visst lockar A7RIII.

Samma sak här. Jag skulle, precis som många andra i den välmående övre medelklassen, utan problem när som helst kontant/direkt (utan lån och utan att sälja fastigheter eller värdepapper) kunna köpa i princip hur mycket kamerautrustning som helst, inklusive extremt dyra kameror och objektiv.

Men det skulle jag normalt inte göra eller tycka vara värt det utan vidare, eller utan någon speciell anledning. Så duktig fotograf är jag inte, och jag är inte heller någon exklusiv samlare. Bara fotonörd och även allmänt prylintresserad.

Håller med dig om även att mer modesta utlägg som 30 papp för ett objektiv är även det normalt alldeles för mycket även för mig.

Beställde faktiskt i veckan ett nytt 70-200/2,8, men fick bli Tamrons prisade nya G2:a för ca. 12 papp.

Kommer säkert att fungera hyfsat fint för det mesta för mina behov (hade nog inte heller blivit en extremt mycket lyckligare människa av att köpa ett tre ggr. dyrare alternativ).

 

[Bengf]

Mycket Minolta/Sony där, förutom det lilla enstaka avstaget till Canon, så förstår att du är nöjd med de.

Vilket är helt OK.



Tycker iofs. att A9 verkar mest lovande (om vi skall begränsa oss till Sonys kameror).*

Känns mindre kompromisslös än A7RIII känns det som (även om den senare inte släppts än).

* (Men både den och A7RIII är alldeles för dyr för mig personligem - och väldigt nöjd med mitt senaste köp i form av en superfin beg. X-T2 för endast 10 papp - som är IMO enormt mycket kamera för pengarna, och har i princip allt viktigt som de två har, och som jag behöver i ett spegellöst kamerahus, och med en massa trevlig optik därtill.)

Nja... jag hade över tid ägt 3 Konica kameror var av en köptes begagnad, en modell var en tidig konsument kamera med inbyggd motor som klarade 2 bps, använde inte det så mycket ( var snål med filmen ) vad jag menar var att mina kamera val styrdes av objektiven som jag redan hade, inte vad som var mest säljande för övrigt heller fick bäst betyg i tester, Första Minolta med autofokus hade inköpts på EL-avdelningen på jobbet, vilket var märkvärdigt på den tiden, därav lockelsen till att prova en Minolta. Bilderna blev dock inget bättre med den än min första Autoreflex T som skramlade som ett tröskverk när man tog en bild.

10 lakan för en T2 är ett litet kap, samtidigt som man har flera objektiv, det kan inte bli bättre, du är rustad till tänderna nu mera, och snart kommer Olympus med en G9, och objektiv har du till den också. D760 kommer nog nästa år med betydligt bättre Raw-buffert ala D500, den bör du nog köpa till fåglar/sport.

Men det är klart 10-12 kameror med 3-4-5 objektiv till varje, plus det vanliga extra för varje kamera, var hamnar snittpriset i denna digra kamera arsenal. En D850 plus X-T2 ( heller en mindre variant ) blir inte det allra mest ekonomiskt.

 

[Bengf]

Samma sak här. Jag skulle, precis som många andra i den välmående övre medelklassen, utan problem när som helst kontant/direkt (utan lån och utan att sälja fastigheter eller värdepapper) kunna köpa i princip hur mycket kamerautrustning som helst, inklusive extremt dyra kameror och objektiv.

Men det skulle jag normalt inte göra eller tycka vara värt det utan vidare, eller utan någon speciell anledning. Så duktig fotograf är jag inte, och jag är inte heller någon exklusiv samlare. Bara fotonörd och även allmänt prylintresserad.

Håller med dig om även att mer modesta utlägg som 30 papp för ett objektiv är även det normalt alldeles för mycket även för mig.

Beställde faktiskt i veckan ett nytt 70-200/2,8, men fick bli Tamrons prisade nya G2:a för ca. 12 papp.

Kommer säkert att fungera hyfsat fint för det mesta för mina behov (hade nog inte heller blivit en extremt mycket lyckligare människa av att köpa ett tre ggr. dyrare alternativ).

Jag är nybliven pensionär, så när tjänstepensions pengarna tar slut ( man kan välja olika år att använda )- så häpnar man över den skamliga lönen, fast man jobbat mer än 50 år. Nja... får nog hålla i sparpengarna, tur att man har frun kvar.

 

[martinot]

Nja... jag hade över tid ägt 3 Konica kameror var av en köptes begagnad, en modell var en tidig konsument kamera med inbyggd motor som klarade 2 bps, använde inte det så mycket ( var snål med filmen ) vad jag menar var att mina kamera val styrdes av objektiven som jag redan hade, inte vad som var mest säljande för övrigt heller fick bäst betyg i tester, Första Minolta med autofokus hade inköpts på EL-avdelningen på jobbet, vilket var märkvärdigt på den tiden, därav lockelsen till att prova en Minolta. Bilderna blev dock inget bättre med den än min första Autoreflex T som skramlade som ett tröskverk när man tog en bild.

10 lakan för en T2 är ett litet kap, samtidigt som man har flera objektiv, det kan inte bli bättre, du är rustad till tänderna nu mera, och snart kommer Olympus med en G9, och objektiv har du till den också. D760 kommer nog nästa år med betydligt bättre Raw-buffert ala D500, den bör du n og köpa till fåglar/sport.

Men det är klart 10-12 kameror med 3-4-5 objektiv till varje, plus det vanliga extra för varje kamera, var hamnar snittpriset i denna digra kamera arsenal. En D850 plus X-T2 ( heller en mindre variant ) blir inte det allra mest ekonomiskt.

Lite OT, men hade flera Minolta kompakter som första egna kameror som jag började fotografera med under slutet av 70-talet (hade lånat en släktings gamla Rolleiflex innan), och min första egna systemkamera runt 1982/83 var just en Minolta (mer exakt en XG-1 som jag gillade grymt, trots att den var väldigt enkel MF-kamera som bara hade tidsautomatik som enda finess). Fotade med den i masssvis med år, och hade mycket glädje av den (sedemera så fick min kära syster ta över den). Så även om man inte skall vara allt för varumärkesfokuserad och ensidig (tycker jag), så kommer just Minolta (och Leica) alltid ha en lite extra plats i mitt hJärta.

 

[martinot]

10 lakan för en T2 är ett litet kap, samtidigt som man har flera objektiv, det kan inte bli bättre, du är rustad till tänderna nu mera, och snart kommer Olympus med en G9, och objektiv har du till den också. D760 kommer nog nästa år med betydligt bättre Raw-buffert ala D500, den bör du nog köpa till fåglar/sport.

Men det är klart 10-12 kameror med 3-4-5 objektiv till varje, plus det vanliga extra för varje kamera, var hamnar snittpriset i denna digra kamera arsenal. En D850 plus X-T2 ( heller en mindre variant ) blir inte det allra mest ekonomiskt.

Jo, är absolut en stor fotonörd och lite av en prylnörd; Ingen helt bra kombination uppenbarligen!

Har samlat på mig en hel del (men inget direkt exklusivt), men under en tid med både bättre beg. och vid olika kampanjer/reor (är som sagt ganska prismedveten). Tycker än så länge att varken spegellöst/EVF eller DSLR/OVF är överlägset optimalt i alla sammanhang, och föredrar som många andra att ha bägge typerna av system. De har i dagsläget olika fördelar för olika typer av fotografering och lite olika typer av objektiv.

Skulle jag vara tvungen att sälja allt och bara behålla en enda kamera så skulle det nog (iaf. just nu) helt klart bli X-T2:an. Lite småkär i den kameran måste jag erkänna.

 

[Bengf]

Ja OT blir det tyvärr, nu tog jag inte i med alla kompakter som jag ägt, dom var i och för sig inte så många men även kompakter på analoga tiden hade jag ett antal där den första var en Kodak instamatic.


Egentligen ska ja väl inte uttala mig för mycket om A7 kameror för jag har aldrig ägt en sådan, den gamla KM5D var annars väl bestyckad med direkt knappar av dom normalt kända som nämns så ofta, hade en egen vitbalans ratt där det även gick att ställa in kelvin om man så ville. A77 var också välförsedd med knappar och bra att hantera, Fokuspeaking fans där också, och gamla Minoltaobjektivet 135f/2,8 tar fokus snabbt med denna A77, ett problem var lite konstiga översättningar som ställde till det även för erfarna testare, komma ihåg sista inställning trodde många var en missad punkt, men det löste Lennart Aspman.

 

[Sten-Åke Sändh]

Ja nu kom det ett 24-120f/4 som inte tillhör dom dyraste, vilket jag tycker är bra om alternativ fins att tillgå,, någon måtta behöver väl finnas, 30K för ett 70-200f/2,8 är ganska saftigt ( C/N ligger där också i pris ) jag kan beställa ett kamera paket för 100000 kr vilken dag som helst om så vore fallet, men jag kan inte prioritera ett sådant köp, för jag är ingen sådan typ av fotograf, tar alldeles för lite bilder ny för tiden, men visst lockar A7RIII.

Jag antar att du menade nya FE 24-105mm F4 G OSS lens som ett billigare alternativ men även den kostar ju 13 500 spänn hos Cyber så den är långt utanför de 5000 spänn som nog många ser som smärtgräns. Inte del av det praktiskt tillgängliga utbudet den heller alltså.

Men du, ett GM 24-70 eller ett 70-200 är ju rätt mycket för pengarna ändå eller hur? Det täcker ju trots allt in det mesta av de behov man kan ha som fotograf. Det är ju rena rean i jämförelse med en del annat och en del andra system. Vi har ju återigen det här att det inte får kosta. För de som inte har de pengarna finns ju det utmärkta 70-200/4 som jag själv har och det har ibland gått att få för runt 12 000.

Ett Vario Elmar 30-90 (en av de få zoomarna Leica har) kostar över 100 000 hos Mattsons och det är inte ens särskilt ljusstarkt och de har inte fast max ljusstyrka över zoomspannet en gång (3,5-5,6 impar väl inte på någon idag).

Men Leicas optik är möjligen bättre än Sonys i andra avseenden, det ska jag låta vara osagt men man ska också ha i minnet att kombinationen av en A7r III och ett 24-70mm GM mycket väl kan vara en betydligt vassare kombo som ger bättre perceptuell upplösning (om vi nu tar det som exempel) än motsvarande Leica-kombo, helt enkelt för att A7r III har en bättre och mer högupplösande sensor än Leica M har och det är kombon som sätter de verkliga gränserna och inte bara objektiven. I en del fall kan man dessutom använda pixelshift-tekniken för att helt skåpa ut vilken Leica-kombo som helst. Så det här med priser här mycket lite med vare sig teknik eller optisk prestanda att göra och det vet vi som har Konica-grejor.

Konica är ju döda sedan länge men deras glas lever. Jag kan skruva på sånt med adapter om jag vill men det finns ett antal objektiv från Konica med Leica M-fattning och de betingar idag fantasipriser för att de kan skruvas på en Leica M. Högst är priserna för 60mm/1,2 och idag finns en sådan på Ebay för över 80 000! Är det bra som sitt pris? Nä förmodligen inte och man kan ju påminna om att samma fabrik gjort mängder av andra fina objektiv som idag går för mellan 500 spänn till någon tusenlapp. 60/1,2 gjordes i bara 800 ex så det är förklaringen men allt med Leica-fattning från Konica kostar från 10ggr och uppåt vad objektiven med Konica AR-fattning kostar.

https://www.ebay.com/p/Konica-Hexanon-60mm-F-1-2-L-Mount-Type-Leica-L39/1524543140

http://www.mattssonsfoto.se/objektiv/leica/vario-elmar-s-30-9035-56-asph

... och var är alla långa ljusstarka Leica-primes?? Har aldrig ens hört någon som efterfrågat dem men när det gäller Sony så är det vad många ekar. Det finns en längre zoom på 90-280 för 60 000 men inte heller den har samma ljusstyrka över hela zoomområdet.

Med mätsökare och dessa ramar som ska hjälpa en komponera bilderna så blir det väl ett visst problem med steglösa zoomar överhuvudtaget. Det kanske är därför Leica tagit fram produkter som Tri Elmar-objektiv istället:

http://www.mattssonsfoto.se/objektiv/leica/leica-tri-elmar-m-416-18-21-mm-asph-uni-sokare-161821

Ett sånt kan man få för drygt 50 000.

Vem som använder EVF:er skulle vilja backa tillbaka till den taskiga ergonomin idag, med ramar i sökaren som enda hjälp vid komponeringen?

 

[Sten-Åke Sändh]

Priset är iaf. för mig en extremt mycket viktig faktor. Inget som jag normalt nästan någonsin bortser ifrån.

Ser alltid på prestanda/pris. Nu tjänar jag någorlunda, och är absolut inte någon snål person, men är inte heller någon bekymmerslös miljardär (så jag struntar nästan aldrig helt i priset på något - har det tyvärr inte riktigt så bra ställt).

Kan tex. absolut tänka mig att betala 1,5-2 mille för rätt beg. Ferrari, men skulle absolut inte lägga de pengarna på en vanlig Fiat Panda. Allt handlar om prestanda/pris (oftast jämfört med konkurrerande alternativ).

Jag är nog tvärtom, i alla fall när det gäller sådant som kameragrejor som ändå är överkomliga om man prioriterar en hobby. Då köper jag det jag vill ha inom rimliga gränser. Jag har också inte haft några problem med det ekonomiskt tidigare men jag har aldrig lagt de stora pengarna på kameror men jag har nog lagt några miljoner sett över åren på många och ibland ganska dyra resor. Kameror har jag behövt för att dokumentera dessa så jag helt slipper glömma vad jag varit med om och upplevt.

Numera är ju jag pensionerad och det gör priser blir lite viktigare men jag har fortfarande råd för jag bor så till och lever så att för mig är båtar viktigare än bilar och då blir det en jäkla massa pengar över till kameragrejor om man vill, för bilar är inte billigt. Man behöver ju heller inte äga allt idag (inte heller bilar) och jag vet folk här i Stockholm som tar en liten smart "Car to Go" om de ska någonstans istället för att ha egen bil och då snackar jag även om IT-konsulter jag känner!

 

[martinot]

Jag är nog tvärtom, i alla fall när det gäller sådant som kameragrejor som ändå är överkomliga om man prioriterar en hobby. Då köper jag det jag vill ha inom rimliga gränser. Jag har också inte haft några problem med det ekonomiskt tidigare men jag har aldrig lagt de stora pengarna på kameror men jag har nog lagt några miljoner sett över åren på många och ibland ganska dyra resor. Kameror har jag behövt för att dokumentera dessa så jag helt slipper glömma vad jag varit med om och upplevt.

Numera är ju jag pensionerad och det gör priser blir lite viktigare men jag har fortfarande råd för jag bor så till och lever så att för mig är båtar viktigare än bilar och då blir det en jäkla massa pengar över till kameragrejor om man vill, för bilar är inte billigt. Man behöver ju heller inte äga allt idag (inte heller bilar) och jag vet folk här i Stockholm som tar en liten smart "Car to Go" om de ska någonstans istället för att ha egen bil och då snackar jag även om IT-konsulter jag känner!

Jag kan köpa precis vad som helst för några hundra lakan (låt oss säga upp till någon miljon utan större problem), bara för kul, men jag vill ändå inte betala överpriser. Är inte snål, och kostar på mig det jag verkligen vill ha, men för mig så tar det emot att betala hur mycket som helst.

Normalt så vill jag helst inte betala mycket mer än 10 lakan för ett objektiv eller kamerahus, och min normala smärtgräns går normalt någonstans uppåt ca 20 lakan.

Har dock inga problem med om du, eller någon annan, väljer att spendera bra mycket mer än så. Vi är alla olika, och även om jag ser en väldigt liten förbättring, med ökade priser.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag går igång på din humor, - ja visst, det är även en klar sanning!
Om fotografering är en "materialsport", ja, då talar vi om hobbyfotografen, som ofta tror, att alla nya verktyg ger bättre bilder.
Yrkesfotografen har andra kriterier, det får kosta vid inköp, men verktyget skall verkligen hålla, kör in sig på verktyget, de har inte tid att springa runt i fotoaffärer/läsa tester/skriva på olika fotoforum, - om det inte är något sensationellt nytt kamerahus/optik, då kan de öppna "lädret", enligt mina vänner inom yrkesfoto.
Gnälla på t.ex. en ny kameramodell/optik, vill ha ändrad placering av knappar/reglage, - det ser jag också, som att dessa "gnällspikar" helt enkelt bara har 50 spänn, räcker alltså inte till ett inköp. (skrivet här med en glimt i ögat)

Alltså, när passerade vi egentligen gränserna för vad som täcker in även de flesta hobbyfotografers behov av fototeknik??

Hobbyister har all tid i världen och kan sitta och fila på sina bilder i evigheter om de vill men om jag var proffs så skulle jag välja grejor som gav mig mina bilder på enklast och effektivast sätt. Då kan t.o.m. en sådan sak som bäst JPEG-kvalitet direkt ur kameran vara helt avgörande. Därför tror jag Canon gjorde rätt som satsade på bl.a. det i de senaste 5D III och IV. Det borde Sony titta mer på också. Jag tycker exv. en exponeringsmätare ska kunna hantera både vanligt ljus och solljus utan att jag ska behöva kompensera för det. Det borde automatiken kunna fixa. Jag kör alltid med minst 0,7 EV - i vanligt dagsljus och oftast -1 när det är ljusare. Varför överexponerar alltid mina Sony-hus? Det gör både min A6300, A7r, och A7II.

Detsamma gäller RAW-konverterare. En effektiv RAW-konverterare är en som i grundläget kompenserat för egenheter hos objektiven samt analyserat bilmotivet och utifrån det gjort en grundinställning. Både Capture One och DxO har varit bättre på det hittills än Lightroom men alla LR apologeter brukar då säga att man visst kan få lika bra resultat med LR. Ofta kan man nog det men det det handlar om för mig är att snabbt komma rätt direkt och det borde det handla om för proffs eftersom de får allt svårare att ta bra betalt för sitt arbete. Då måste man bli effektivare och rationalisera.

Annars tycker jag ett av grundproblemen här på FS är att veta vem som sätter ribban och med vilka motiv. Jag tror avancerade amatörer är de som egentligen uttrycker då högsta kraven trots att de faktiskt sällan har behov av detta. Det är säkert även vanligt att professionella fotografer inte riktigt tar tillvara de möjligheter till effektivisering och rationalisering som tekniken ger. Jag säger det efter sju år i nästan daglig kontakt med fotografer i egenskap av f.d. teknisk projektledare för utvecklare av Stockholms Stadsmuseums fotoflöden. Många fotografer gör som de alltid har gjort även om teknikutvecklingen skulle kunna hjälpa dem att bli effektivare och det beror inte på att de skulle vara obegåvade eller ointresserade utan ofta på att de inte upplever sig ha tid.

Så här möts de som just köpt en kamera men entusiaster med stort intresse för teknik och många gånger stora kunskaper med proffs som sliter med foto varje dag och förutsättningar och behov är verkligt olika. Tyvärr tänker vi nog inte tillräckligt på det och därför spårar det ur ganska ofta. När vi diskuterar i trådar som dessa så beter vi oss som att alla har samma bakgrund och utgångspunkter även om det ganska ofta inte är så. Jag undrar ibland över vilka dessa jättekrav gäller och i vilkas namn vi ställer dem. Jag måste säga att jag nog inte skulle sakna något mer väsentligt om all teknisk kamerautveckling skulle upphöra i morgon och att vi som i Indien bara skulle kunna köpa vad som finns nu de kommande 50 åren eller för evigt.

Jag tänker på hur det var i Indien länge när de försökte vara självförsörjande och hade förbjudit all bilimport. Jag träffade den verkliga överklassen i Quilon eller Kollam som det heter nu på 70-talet och jag pratar om en av de familjerna som ägde det mesta av värde i hela stan. De och alla andra fick hålla tillgodo med en indisk licensbyggd gammal Morris Oxford från 50-talet som kallades Hindustan Ambassodor byggdes mellan 1958 to 2014). Det var som en skoluniform fast för bilmarknaden och ingen kunde köpa något annat även om man var miljardär. Det funkade det med men ingen kunde visa sin rikedom genom bilar under den perioden.