** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **
Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

Produkter
(logga in för att koppla)
Klipper lite ur Annas kommentarer:
ariadne skrev:
finns det inga naturfotografer med en jävligt krass syn på livet så man kan känna igen sig?.-)

verkar tvärtom helt hopplöst att påverka nåt där
:) eller helt hopplöst ska jag inte säga, men trögt åtminstone?

att naturfotograerfing utvecklas det tror, men inte med så häftiga svängar eller drastiska grepp
Det här var en lång tråd, orkar inte läsa alla inlägg så det här kanske bara är upprepningar:

Anna, varför hjälper du inte själv till att utveckla naturfotot? Skapa bilder som visar din syn på naturen. Jag tror inte det är hopplöst att förändra, men det finns kanske inte så många som vill förändra för man tycker det är bra som det är.
Om ingen annan kan/vill förändra får väl du ställa upp :)

Varför måste det vara drastiska förändringar? Har vi inte nog av sånt ändå i vardagen?
Själv fotar jag natur för att det är en form av avkoppling och meditation, och det tror jag gäller för många natur(amatör)fotografer. Och jag kopplar av bättre med "vackra" bilder än realistiska.
 
"jag håller inte med. jag tror att naturfotografi är mera stelbent än vad modegenren är. sedan är ju modegenren säkert på sitt sitt, trendkänslig osv, och vill naturligtvis sälja dem också, men naturfotografin är nog inte direkt trendkänslig? verkar tvärtom helt hopplöst att påverka nåt där
:) eller helt hopplöst ska jag inte säga, men trögt åtminstone?

Du skrev att du inte alls var insatt i naturfotografi, drar du då inte de slutsatserna lite lättviktigt? Det är ju väldigt lätt att stereotypisera saker (vem gör inte det..). Om du sätter dig in lite mer i naturfotografi, så kanske du ser lite annorlunda på den.
 
Jamas skrev:
Du skrev att du inte alls var insatt i naturfotografi, drar du då inte de slutsatserna lite lättviktigt? Det är ju väldigt lätt att stereotypisera saker (vem gör inte det..). Om du sätter dig in lite mer i naturfotografi, så kanske du ser lite annorlunda på den.


absolut.

men jag måste ju inte vänta med att uttala mig tills jag är där. om jag nu nånsin kommer dit.
en del tycker kanske att man inte borde säga så mkt om något man faktiskt inte är så insatt i. kan förstå det för det låter ju rimligt, men så tänker inte jag. har man invändningar så är det ju bara fritt fram att tala om dem!
 
Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

magnus67 skrev:
Klipper lite ur Annas kommentarer:

Det här var en lång tråd, orkar inte läsa alla inlägg så det här kanske bara är upprepningar:

Anna, varför hjälper du inte själv till att utveckla naturfotot? Skapa bilder som visar din syn på naturen. Jag tror inte det är hopplöst att förändra, men det finns kanske inte så många som vill förändra för man tycker det är bra som det är.
Om ingen annan kan/vill förändra får väl du ställa upp :)


det gör jag kanske, det får man se. men även om jag inte gör ett skvatt åt saken så har jag rätt att säga vad jag tycker. åven om det är en synd, att bara sitta på rumpan och klaga. men det är väl härligt med synder?:)

magnus67 skrev:
Varför måste det vara drastiska förändringar? Har vi inte nog av sånt ändå i vardagen?
Själv fotar jag natur för att det är en form av avkoppling och meditation, och det tror jag gäller för många natur(amatör)fotografer. Och jag kopplar av bättre med "vackra" bilder än realistiska.

jag tror att man misstolkar mig lite när jag skriver "trögt" "stelbent" osv. man måste inte genast tro att jag menar något negativt med det. inte bara åtminstone. tröghet tex är ju en bra för tex eftertanke
 
Re: Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

jag tror att man misstolkar mig lite när jag skriver "trögt" "stelbent" osv. man måste inte genast tro att jag menar något negativt med det. inte bara åtminstone. tröghet tex är ju en bra för tex eftertanke
__________________________________
jomen först ersatte du "stelbent" med "trögt", och nu menar du alltså att tanken är att vi som ibland tar foton i naturen skall göra det med eftertanke. Jag förstår en del av det du skriver, men du säger att du bör få anse vad du vill. Naturligtvis. Men varför då starta tråden när du inte tar till dig våra synpunkter? Jag tolkade din tråd som att du önskade synpunkter på varför vi gör och känner som vi gör för foto uti naturen.
 
Re: Re: Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

Allan uti Hälsingland skrev:

jomen först ersatte du "stelbent" med "trögt", och nu menar du alltså att tanken är att vi som ibland tar foton i naturen skall göra det med eftertanke. Jag förstår en del av det du skriver, men du säger att du bör få anse vad du vill. Naturligtvis. Men varför då starta tråden när du inte tar till dig våra synpunkter? Jag tolkade din tråd som att du önskade synpunkter på varför vi gör och känner som vi gör för foto uti naturen.

på vilket sätt tar jag inte till mig era synpunkter menar du?
 
Anna.

Trender ger jag inte mycket för vad det gäller det konstnärliga, uttrycket har tagits upp och trots att jag läst denna tråd från start nu sedan den startade så är jag inte så säker på om det var du som nämnde det...

Trender måste ju vara helt ointressanta för den som skapar, det viktiga måste ju vara att göra något som berör, åtminstone nån gång & för någon, kanske bara mig själv.

Trenderna berör väl "konstfolket" enbart för stunden.

Som vi vet så dog ju dom flesta gamla konstnärerna innan deras tavlor började sälja. Många tror att det beror på just det att dom dog men jag tar, efter några öl ikväll, för givet att den enda anledningen till att dom sålt mer i efterhand är att ingen i deras samtid förstod dem.

Vilken tröst...

Gör bilder som ingen förstår idag så kanske dom säljer när ni är döda! Dock så är jag även utan några öl, övertygad om att ni själva måste tro på vad ni gör, inte spekulera i vad andra ska tycka. Natur, mode, porträtt mm. So whåt!

L.
 
Re: Re: Re: Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

ariadne skrev:
på vilket sätt tar jag inte till mig era synpunkter menar du?


Förhoppningsvis gör du nog det, men eftersom du i början anger att du inte gillar naturfotografi och inte fördjupat dig i "genren" samt frågar om det finns n-fotografer med krass syn på livet, så antog jag att du önskade synpunkter. Men trots att du inte är insatt i den typen av foto har du hela tiden motargument. Klart det är tillåtet, men då missuppfattade jag nog din inledande fråga.
 
Har fördjupat mig lite i ditt första inlägg & funderat lite mer...

ariadne skrev:
jag saknar ofta råhet, äkthet. när jag tänker på natur/djur så tänker jag på en massa olika nyanser. både ljus och mörker, både värme och kyla osv.

Det du eftersöker som råhet samt äkthet är ju lite svårdefinierat, kan det vara det du beskriver i många av dina bilder?

Speciellt äkta tycker jag inte många av dina bilder är däremot så finns där ofta råhet samt nåt som ibland kan gripa tag i mig, dock inte ofta eftersom jag allt för ofta tycker att det blir konstlat.

Kornighet verkar du också gilla, är det råhet?

Att återge naturen som vi ser den på ett fotografi är ju som vi alla vet omöjligt (3D, samt övriga upplevelser).

Därför så måste vi ta till olika knep för att göra bilden intressant, detta går ju att göra på hur många sätt som helst.

Om familjefotografen lyfter kameran framför ett hur vackert motiv som helst så blir det ju sällan vackert utan förkunskaper, lyckoskott kan ju dock förekomma.

Jag vet inte riktigt vad du vill att naturfotograferna ska ändra på för att du ska bli nöjd?

Vad är mera råhet & äkthet?

ariadne skrev:
men jag får alltid en såndär jobbig känsla av att det förskönas så mkt. det ska vara fint och gulligt och lagom och mjukt och rosenskimrande och vackert.

Det förskönas helt klart mycket inom många arter av fotografi, inte minst inom naturfotografin.

Jag är bara en glad amatör & tycker att naturen är vacker men vet att vinterns grå dagar här nere på västkusten inte är lätta att skildra på ett vackert sätt.

Dom dimmiga dagarna kan vara underbara när man mår bra men är oftast mycket svåra att skildra på det sättet på ett foto, här tycker jag dock att jag lyckats & vill helt klart mena att bilderna är vackrare samt djupare än jag upplevde verkligheten med mina ögon.

http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=2667

Du eftersöker dock enligt ditt öppningsinlägg en krassare syn på livet, jag antar att du menar en fördunkling av motiven så att folk ska se hur dåligt man mår?

Jag har försökt mig på sådant i stunder när livet inte varit som jag velat men inte lyckats,...

Larsa/som ännu inte vet vad han ska specialisera sig på. Natur, porträtt, dokumentär, *mina depressionstider*... Äh, ja ba fota...
 
ariadne skrev:
vet inte varför jag blivit helt besatt av detta ämne nu, men jag tänkte på en grej;

...................................... jag saknar ofta råhet, äkthet. när jag tänker på natur/djur så tänker jag på en massa olika nyanser. både ljus och mörker, både värme och kyla osv. jag kan inte riktigt förklara vad jag menar kanske, men jag får alltid en såndär jobbig känsla av att det förskönas så mkt. det ska vara fint och gulligt...................................
finns det inga naturfotografer med en jävligt krass syn på livet så man kan känna igen sig?.-)
Jaha du. Då bör väl detta vara något som tilltalar. Att det är rått kan väl ingen förneka, att det är äkta går jag i god för.
Själv är jag inte ett dugg förtjust i detta naturfoto så jag översänder gärna originalstrippen utan någon som helst kostnad.
Själv föredrar jag mindre råa bilder på rävar......
 

Bilagor

  • anat-ms.jpg
    anat-ms.jpg
    44.5 KB · Visningar: 146
ariadne skrev:
absolut.

men jag måste ju inte vänta med att uttala mig tills jag är där. om jag nu nånsin kommer dit.
en del tycker kanske att man inte borde säga så mkt om något man faktiskt inte är så insatt i. kan förstå det för det låter ju rimligt, men så tänker inte jag. har man invändningar så är det ju bara fritt fram att tala om dem!

Precis Anna - det är även min mening. Och du har lyckats får fram en diskussion i ämnet. Och att olika kommer med sin syn på ämnet...

Precis vad som sker...

Terje
 
ariadne skrev:

finns det inga naturfotografer med en jävligt krass syn på livet så man kan känna igen sig?.-)

Jag vill väl inte kalla mig naturfotograf eller ens fotograf jag är en glad ammatör, men med en mycket krass syn på livet och den tid vi lever i.
kanske just därför väljer jag att använda något så äkta som naturen att försöka förmedla känslor.

Att söka sig till det vackra är för många ett sätt att stå ut med alla råa krassa bilder vi matas med dygnet runt.

För många tror jag även att det handlar om att använda det vackra som symolik för något annat djupare, så är det för mig i alla fall.

Att naturfotografer skulle vara mindre tagna av tragiken i livet tror inte jag. Snarare tvärt om det finns massor med naturbilder här på FS som griper tag och väcker eftertänksamhet. De kan dock kräva att betraktaren öppnar sina sinnen och ser bortom det uppenbara i bilden.

Hälsningar Marlene
 
Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

Sonnaren skrev:
Jaha du. Då bör väl detta vara något som tilltalar. Att det är rått kan väl ingen förneka, att det är äkta går jag i god för.
Själv är jag inte ett dugg förtjust i detta naturfoto så jag översänder gärna originalstrippen utan någon som helst kostnad.
Själv föredrar jag mindre råa bilder på rävar......


bilden i sig själv tilltalar mig inte jättemycket, dock så tycker jag väl att allting blir mer intressant om man bejakar alla livets sidor, både de vackra och de fula, de ljusa och de mörka.

råhet eller äkthet är för mig mest en känsla och sitter inte nödvändigtvis i motivet. en vacker och harmlös sommaräng kan framställas som rå beroende på vem som håller i kameran.
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

Allan uti Hälsingland skrev:
Förhoppningsvis gör du nog det, men eftersom du i början anger att du inte gillar naturfotografi och inte fördjupat dig i "genren" samt frågar om det finns n-fotografer med krass syn på livet, så antog jag att du önskade synpunkter. Men trots att du inte är insatt i den typen av foto har du hela tiden motargument. Klart det är tillåtet, men då missuppfattade jag nog din inledande fråga.

jag önskar en dialog ja, helt korrekt. och gärna öppenhet och ärlighet.

ja, det är väl höjden av irritationshöjande effekt, att man dessutom har mage har komma med motfrågor.-)
 
larsaz skrev:
Med risk för att bli beskylld för att inte veta nåt om modefoto så tycker jag att det är den mest likriktade genren inom hela fotografin.
Vilket är både rätt och fel, beroende på var man kollar, vad man klassar som modefotografi. Den vanliga modebilden med en smal brud med sån där fånig fiskögeblick och halvöppen mun som man är så jävla trött på, ja. Modefotografi är likriktat och skittrist.
Men så finns det ju Helmut Newton, Ellen von Unwert....

Och naturfoto;
De flesta bilder ser ut som vilken National Geographic "mättade färger-djur i fräna
vinklar-superskärpa" som helst. Det mesta helt ointressant.

Stiliserade naturbilder i sann Kodak Moment-anda.

Lejon i träd. Lejon i skugga. Lejon på språng. Lejon leker. Lejon dödar. Lejon äter.
Pippi i träd. Pippi flyger. Pippi fångar fisk. Pippi hit och dit.
Lika upphetsande som en Elloskatalog.

Men så finns det fantastiska och spännande naturbilder också.
Det är det massproducerade och klychiga som skapar fördomar i alla läger.
 
Re: Re: naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

larsaz skrev:
Har fördjupat mig lite i ditt första inlägg & funderat lite mer...



Det du eftersöker som råhet samt äkthet är ju lite svårdefinierat, kan det vara det du beskriver i många av dina bilder?

Speciellt äkta tycker jag inte många av dina bilder är däremot så finns där ofta råhet samt nåt som ibland kan gripa tag i mig, dock inte ofta eftersom jag allt för ofta tycker att det blir konstlat.

Kornighet verkar du också gilla, är det råhet?

jag tror inte att jag med ord kan beskriva vad jag menar med "råhet". det är mest bara en känsla. sen tycker jag att svartvitt ofta kan ha just den effekten men det måste inte vara så.svartvitt går liksom tillbaka till nåt slags ursrung och nåt grundläggande där det är form och ljus som spelar roll, inte färgerna.

man kan väl jämföra det med när man lagar mat. nån gång innan man stoppade grönsakerna i grytan till en salig blandning och toppade med en lämplig grön ört, så satt de i jorden. de var jordiga, en del växte mer, eller del mindre, en del klarade sig kanske inte hela vägen till grytan. osv. råhet innebär nog alltid (för mig) att man går tillbaka till nåt slags ursprung och att man skalar bort någonting. eller tar bort parfymen som man sprayar på sig på morgonen.


det är en intressant fråga du ställer, tyvärr kan jag inte riktigt svara på den i ord, men jag ska fundera vidare!




larsaz skrev:
Du eftersöker dock enligt ditt öppningsinlägg en krassare syn på livet, jag antar att du menar en fördunkling av motiven så att folk ska se hur dåligt man mår?

njae...det är väl bara så att det man gillar är oftast det man själv känner igen eller kan relatera till. så tror jag det är för de flesta.
och jag har väldigt sällan kännt igen mig i naturfotografier.

sen tror jag att jag upplever väldigt mkt sentimentalitet i vissa naturfotografier. det finns säkert inom andra genrer också, men sentimentalitet kan jag ha svårt för.
 
Calle S skrev:
Och naturfoto;
De flesta bilder ser ut som vilken National Geographic "mättade färger-djur i fräna
vinklar-superskärpa" som helst. Det mesta helt ointressant.

Lite förenklad bild av National Geographics bilder..det finns både krovkorniga, svart-vita, lågupplösta och suddiga bilder där..fast det var kanske inte poängen ;-)
 
lite mera om råhet...

tänker på det här med respekt och hänsyn.
det kan bli för mkt av den varan.

tex när jag började måla, så fick jag jobba rätt mkt med att sluta ha så förbannat mkt respekt för det vita pappret. jag hade så mkt respekt och hänsyn i mig att jag liksom inte vågade dra ett streck. och gjorde jag det så blev det små tunna och snälla linjer som var så jävla korrekta att det liksom inte sa någonting.

detta kan man väl överföra till fotografering också. att man liksom slutar att vara aktiv själv och bara snällt anpassar sig till vad omvärlden har att erbjuda.

nu hårddrar jag det men jag hoppas att man kan förstå vad jag skriver.

( och nej, helt utan respekt eller hänsyn är inget jag förespråkar eller önskar)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar