Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

När blir stillbildsfoto videoövervakning?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag är av åsikten att befinner sig en person på offentlig plats, dvs gator torg vägar osv så har personen automatiskt gett upp sin privata integritet. Förstår inte hur sjukt detta har blivit. Vill man vara privat o pilla sig i näsan får man göra det hemma - om man nu är så rädd att det ska fastna på bild.

Två saker:

1) Det du skriver kan också formuleras som "fotografers rättighet att ta bilder väger tyngre än människors rätt till ett privatliv". Det kan man ju tycka, men jag håller inte med. Det finns undantag, till exempel när det handlar om journlistiskt arbete - och där ser också lagstiftningen annorlunda ut.

2) I kritiken som du och andra framför så utgår ni från hur lagen möjligen skulle kunna tolkas. När jag läser hur Kameraövervakningslagen är formulerad tycker jag inte det finns mycket som tyder på att den skulle tolkas så att time-lapse fotografering på allmän plats är olagligt. Eller ännu mindre sannolikt att vanlig stativfotografering skulle vara det. Med tanke på formuleringarna om "varaktighet" och "utan att manövreras på platsen" tyder i mina ögon på att inte ens Datainspektionen (som tenderar att tolka sådan här lagstiftning snävare än domstolarna sedan visar sig göra) har något att säga om fotografering där du som fotograf är på plats och det inte rör som en "varaktig" montering av kameran. Kom ihåg att fallet med åtelkameran är ganska annorlunda, syftet med en åtelkamera är ju just en form av övervakning (det fanns alltså ett uppsåt om övervakning - visserligen av djur, men människor kunde åka med i samma ävervakning), och det han åkte på var att han inte sökt tillstånd och skyltat om den övervakningen. För mig verkar det lite långsökt att en domstol någonsin skulle tolka time-lapse som uppsåtlig övervakning.
 
Läs vad jag skriver ;) Exponeringstiden på 0,8 sekunder var inte tillräckligt lång för att det inte skulle gå att identifiera människorna :)

Man får säkert inte använda stativ där men man kan ju ställa kameran på trappräcken och dylikt.

Dubbel negation...läste fel. Det hade varit tydligare utan två inte.
 
Jag är av åsikten att befinner sig en person på offentlig plats, dvs gator torg vägar osv så har personen automatiskt gett upp sin privata integritet. Förstår inte hur sjukt detta har blivit. Vill man vara privat o pilla sig i näsan får man göra det hemma - om man nu är så rädd att det ska fastna på bild.

Jovisst man får stå ut med att bli fotograferad på allmänn plats.

Men nu gäller lagen övervakningsmakeror och tyvärr räknas uppenbarligen en obemannad kamera som tar bilder kontinuerligt som det.

Lagstiftarna tycker att det inte ska vara fritt att sätta upp övervakningskameror. Du kanske inte tycker det är något problem att bli övervakad men många andra tycker det är integritetskränkande och ska bara göras när det verkligen behövs.
 
Senast ändrad:
Två saker:

1) Det du skriver kan också formuleras som "fotografers rättighet att ta bilder väger tyngre än människors rätt till ett privatliv". Det kan man ju tycka, men jag håller inte med. Det finns undantag, till exempel när det handlar om journlistiskt arbete - och där ser också lagstiftningen annorlunda ut.

2) I kritiken som du och andra framför så utgår ni från hur lagen möjligen skulle kunna tolkas. När jag läser hur Kameraövervakningslagen är formulerad tycker jag inte det finns mycket som tyder på att den skulle tolkas så att time-lapse fotografering på allmän plats är olagligt. Eller ännu mindre sannolikt att vanlig stativfotografering skulle vara det. Med tanke på formuleringarna om "varaktighet" och "utan att manövreras på platsen" tyder i mina ögon på att inte ens Datainspektionen (som tenderar att tolka sådan här lagstiftning snävare än domstolarna sedan visar sig göra) har något att säga om fotografering där du som fotograf är på plats och det inte rör som en "varaktig" montering av kameran. Kom ihåg att fallet med åtelkameran är ganska annorlunda, syftet med en åtelkamera är ju just en form av övervakning (det fanns alltså ett uppsåt om övervakning - visserligen av djur, men människor kunde åka med i samma ävervakning), och det han åkte på var att han inte sökt tillstånd och skyltat om den övervakningen. För mig verkar det lite långsökt att en domstol någonsin skulle tolka time-lapse som uppsåtlig övervakning.

Vi får hoppas att några timmars timelapse är ok, på något sätt måste syftet in.

Tekniskt övervakar en systemkamera bättre än en videokamera med låg framerate så det blir ett gränsdragningsproblem.

Vissa timelapse är på dagar och månader. Säller man upp en kamera så länge kan det nog vara på sin plats med en skylt och ett tillstånd. Det kanske inte är så svårt att få ett sånt tillstånd?
 
Det finns (åtminstone ett) exempel där den som satt upp en åtelkamera utan tillstånd friats i tingsrätten.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/jagare-friad-for-atelkamera

Vill man läsa hela domen så finns den här.

Eftersom det finns två nästan lika fall med motsatt utfall för åtelkameror gissar jag att att det var kamerans riktning nedåt som gjorde att det äldre fallet var ok.

Edit, jo så verkar det vara (stavfelen inte mina)

"Mats Lindström saffe emellertid upp en åtelkamera på ett träd mittemot åteln.
Kameran, som sattes upp 54 centimeter över marken, lutades framåt för att
människor som rörde sig vid äteln inte skulle fotograferas annat än upp till
rnidjan. Kameran utlöstes av rörelse och kroppsvärme. Korten sparades
i kameran"
 
Tack för alla era svar. Mycket intressant läsning.

Jag kan säga att detta gjordes under festivalen Storsjöyran och syftet med filmen var att visa hur mycket som händer på Stortorget under denna festivalvecka samt byggandet och rivandet av stora scenen. Totalt blev det ca 10 000 bilder som resulterade i en 7 minuter lång film där varje dygn passeras på 1 minut.

Kameran var uppställd på stativ på ett tak med utsikt över torget. Jag hade tillåtelse av festivalarrangören att göra detta men tänkte aldrig på att kolla med Länsstyrelsen.

Jag bifogar en ganska typiskt bild från filmen för att visa på hur stora/små människorna är på bild.

Hur är det, om jag skulle publicera filmen i så låg upplösning att man inte kan identifiera enskilda individer, är det då ok, eller faller det fortfarande på att jag inte hade tillstånd och att detta kan klassas som videoövervakning? Dvs. materialet i sig är olagligt på grund av att tillstånd och skyltning saknades vid fototillfället.
 

Bilagor

  • GS_20130727-194419.jpg
    GS_20130727-194419.jpg
    170.6 KB · Visningar: 94
Tack för alla era svar. Mycket intressant läsning.

Jag kan säga att detta gjordes under festivalen Storsjöyran och syftet med filmen var att visa hur mycket som händer på Stortorget under denna festivalvecka samt byggandet och rivandet av stora scenen. Totalt blev det ca 10 000 bilder som resulterade i en 7 minuter lång film där varje dygn passeras på 1 minut.

Kameran var uppställd på stativ på ett tak med utsikt över torget. Jag hade tillåtelse av festivalarrangören att göra detta men tänkte aldrig på att kolla med Länsstyrelsen.

Jag bifogar en ganska typiskt bild från filmen för att visa på hur stora/små människorna är på bild.

Hur är det, om jag skulle publicera filmen i så låg upplösning att man inte kan identifiera enskilda individer, är det då ok, eller faller det fortfarande på att jag inte hade tillstånd och att detta kan klassas som videoövervakning? Dvs. materialet i sig är olagligt på grund av att tillstånd och skyltning saknades vid fototillfället.

Publiceringen är en annan sak.

Det där skulle nog klassats som övervakning, mer än en kamera i skogen i alla fall :)
 
Gällande publicering så är det främst festivalarrangören som skulle vilja använda materialet men jag förmodar att det inte går. Frågan är om det kan räddas med att göra kvalitén sämre för att undvika identifiering.

Dom vill visa på aktivitet, bygge och rivning av scenen samt mängden människor, så en grå suddig massa funkar i detta syfte.
 
Det du skriver kan också formuleras som "fotografers rättighet att ta bilder väger tyngre än människors rätt till ett privatliv". Det kan man ju tycka, men jag håller inte med. Det finns undantag, till exempel när det handlar om journlistiskt arbete - och där ser också lagstiftningen annorlunda ut.

Privatlivet är rätt urvattnat på offentlig plats. Alla ser vad man gör.

Jag tycker inte att journalister ska specialbehandlas i lagstiftningen. Alla medborgare ska ha samma rättigheter att granska makthavare och att rapportera händelser.
 
Privatlivet är rätt urvattnat på offentlig plats. Alla ser vad man gör.

Och det är en bra ursäkt att urvattna det ytterligare?

Vad jag far efter är att fotografer trots att de har laglig rätt att ta bilder också kan försöka visa respekt mot andra människor och deras privatliv. Det är inte lagar eller regler jag far efter utan just den medmänskliga rätten att bli behandlad med respekt.

Det jag vände mig mot i min kommentar är den tendens jag tycker ibland dyker upp bland fotografer att närmast hänsynslöst kräva sin rätt att ta vilka bilder de vill av vem som helst, när de vill och göra vad de vill med dem. Juridiskt har de oftast den rätten, men frågan handlar också om hur man beter sig mot människor omkring sig.

Jag tycker inte att journalister ska specialbehandlas i lagstiftningen. Alla medborgare ska ha samma rättigheter att granska makthavare och att rapportera händelser.

Det som lagstiftningsmässigt särbehandlas som journalistiskt arbete gör det eftersom det är kopplat till en ansvarig utgivare - kort sagt, det finns någon namngiven person som faktiskt har det juridiska ansvaret när det missbrukas och får ta följderna om en journalist går för långt.

Det systemet har två stora poänger:

1) Det gör det å ena sidan svårare att anonymt attackera eller trakassera människor under journlistisk täckmantel.
2) Det gör å andra sidan att den som vill attackera obekväm journalistik blir tvungen att attackera ett företag, en tidning/TV-station eller vad det nu är, inte en individ. Den ansvarige utgivaren är ansvarig, men har också sin organisation i ryggen vid konflikter. Om vi hade ett system där alla individuellt fick ta ansvaret för det de skriver riskerar vi att få betydligt fegare jounalistik.

Det finns trots allt en slags balans mellan 1) och 2) där det nuvarande systemet med särskilda rättigheter knutna till en ansvarig utgivare dels bromsar missbruk de särskilda rättigheterna och dels gör det lättare för en journalist att våga använda sig av de rättigheterna för att hitta och publicera impopulära saker.

Inget system är perfekt, men det här är trots allt ett ganska beprövat system som växt fram efter en hel del trial-and-error.
 
Det som lagstiftningsmässigt särbehandlas som journalistiskt arbete gör det eftersom det är kopplat till en ansvarig utgivare - kort sagt, det finns någon namngiven person som faktiskt har det juridiska ansvaret när det missbrukas och får ta följderna om en journalist går för långt.

Det där har du nog missuppfattat. Ansvarig utgivare är ansvarig för det en tidning publicerar, ingenting annat. Hur enskilda journalister bär sig åt ute på fältet är de själva ansvariga för.
 
Med "alla" syftade jag på folk som är i närheten när man befinner sig på offentlig plats.
 
Och det är en bra ursäkt att urvattna det ytterligare?
Det där är en halmgubbe. Jag har inte påstått något sådant.

Vad jag far efter är att fotografer trots att de har laglig rätt att ta bilder också kan försöka visa respekt mot andra människor och deras privatliv. Det är inte lagar eller regler jag far efter utan just den medmänskliga rätten att bli behandlad med respekt.

Självklart ska man inte bete sig som om man är den ende i omgivningen med rättigheter. Normal artighet tycker jag är ett krav när man umgås människor emellan. Det gäller dock alla, inte bara fotografer. Jag tycker inte att vi ska ställa särskilda krav på fotografer att vara extra överartiga. Vanligt normalt hyfs räcker, precis som alla människor bör iaktta vanligt normalt hyfs i det offentliga rummet.

(Det övriga har Erland kommenterat redan, så jag behöver inte tillägga något om det.)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar