Jag är av åsikten att befinner sig en person på offentlig plats, dvs gator torg vägar osv så har personen automatiskt gett upp sin privata integritet. Förstår inte hur sjukt detta har blivit. Vill man vara privat o pilla sig i näsan får man göra det hemma - om man nu är så rädd att det ska fastna på bild.
Två saker:
1) Det du skriver kan också formuleras som "fotografers rättighet att ta bilder väger tyngre än människors rätt till ett privatliv". Det kan man ju tycka, men jag håller inte med. Det finns undantag, till exempel när det handlar om journlistiskt arbete - och där ser också lagstiftningen annorlunda ut.
2) I kritiken som du och andra framför så utgår ni från hur lagen möjligen skulle kunna tolkas. När jag läser hur Kameraövervakningslagen är formulerad tycker jag inte det finns mycket som tyder på att den skulle tolkas så att time-lapse fotografering på allmän plats är olagligt. Eller ännu mindre sannolikt att vanlig stativfotografering skulle vara det. Med tanke på formuleringarna om "varaktighet" och "utan att manövreras på platsen" tyder i mina ögon på att inte ens Datainspektionen (som tenderar att tolka sådan här lagstiftning snävare än domstolarna sedan visar sig göra) har något att säga om fotografering där du som fotograf är på plats och det inte rör som en "varaktig" montering av kameran. Kom ihåg att fallet med åtelkameran är ganska annorlunda, syftet med en åtelkamera är ju just en form av övervakning (det fanns alltså ett uppsåt om övervakning - visserligen av djur, men människor kunde åka med i samma ävervakning), och det han åkte på var att han inte sökt tillstånd och skyltat om den övervakningen. För mig verkar det lite långsökt att en domstol någonsin skulle tolka time-lapse som uppsåtlig övervakning.