ANNONS
Annons

Myterna om brus

Produkter
(logga in för att koppla)
LGK skrev:
Men nu gör du ju samma misstag som med hönorna (som var ett bra exempel med tanke på helgen men inte i örigt kanske..;-)
Du tog ju precis bort objektivet och lät alla fotoner falla fritt mot sensorn som ett lätt duggregn. I det fallet får vi ju inte samma avbild i vattenpölen eller hur?

Vad sägs om resonemanget på http://www.photo.net/equipment/digital/sensorsize/ ?
Där är man ju också ute och cyklar. Om man tittar i tabellen och kompenserar för bländaröppningen så får man ju exakt samma MTF (typ i alla fall)?

edit: Och det kommenteras ju också av Matt Kime och Achim Schumacher, men sen blir det tyst...
/L

Hänger inte med , vilket objektivlock vilka hönor?
 
Jag kan hålla med om nerbländning=ljusinsläpp.
Frågan är väl hur många fotoner träffar ytan hos en kompaktkamera med en viss storlek på sensorn och enskild pixelstorlek och nerbländad till 4 , och hur många fotoner träffar en 24x36mm stor sensor med mycket större enskild pixelyta och där objektivet är nerbländat till 11.
Sedan är det fråga om verkningsgrad,och då handlar det inte om bara enskild pixelstorlek, hur bra och liten kan man göra omkringliggande elektronik vad det gäller förstärkning, brusreducering, utläsning från främst då cmos sensorn.
CCD som oftast sitter i kompakterna kan inte jämföras med cmos vad det gäller brusreducering, här skiljer det sig
 
Senast ändrad:
macrobild skrev:
Hänger inte med , vilket objektivlock vilka hönor?

Nä inte objektivlocket (det bör man ju ta bort även om Per tyckte annorlunda!!?)

perstromgren skrev:
Men kan bortse ifrån optiken; ta en bild av insidan av objektivlocket på 1 sekund med ISO 800 (säg) och jämför resultatet. Då är bländaren och brännvidden borta ur bilden(!).

Om du tycker att exponeringstiden inte bör vara samma på en kompakt och en DSLR, så får du förklara dig mer.

Per.

Mikael Janghov skrev ett inlägg om hönor här ovan men jag tyckte att objektivet med sina linser och bländare saknades i det exemplet. Samma sak med ditt exempel. I en kamera finns det ett objektiv som effektivt begränsar fotonflödet (motsvarande dregndropparna i ditt inlägg). I ditt exempel finn det inget som motsvarar detta. Ditt exempel motsvarar snarare en objektivlös kamera och då får vi naturligtvis mindre brus med en stor sensor men å andra sidan är det inte samma avbild.

/L
 
nej du, se svaret ovan angående enskild pixelstorlek samt att du inte kan jämföra cmos med ccd och om man frångår basiso.
 
macrobild skrev:
Jag kan hålla med om nerbländning=ljusinsläpp.
Frågan är väl hur många fotoner träffar ytan hos en kompaktkamera med en viss storlek på sensorn och enskild pixelstorlek och nerbländad till 4 , och hur många fotoner träffar en 24x36mm stor sensor med mycket större enskild pixelyta och där objektivet är nerbländat till 11.
Sedan är det fråga om verkningsgrad,och då handlar det inte om bara enskild pixelstorlek, hur bra och liten kan man göra omkringliggande elektronik vad det gäller förstärkning, brusreducering, utläsning från främst då cmos sensorn.
CCD som oftast sitter i kompakterna kan inte jämföras med cmos

Om bländare (absolut värde) och brännvidd (kompenserad för sensorstorlek) är samma i båda fallen så bir det ju exakt lika många fotoner sam faller in mot sensorerna (ja om exponeringstiden är densamma)

/L
 
LGK skrev:
Om bländare (absolut värde) och brännvidd (kompenserad för sensorstorlek) är samma i båda fallen så bir det ju exakt lika många fotoner sam faller in mot sensorerna (ja om exponeringstiden är densamma)

/L

ja men hur många fotoner träffar den faktiska ytan som är fotonmottagande? den ytan som är större än en yta som är mycket mindre under samma tid
 
macrobild skrev:
ja men hur många fotoner träffar den faktiska ytan som är fotonmottagande? den ytan som är större än en yta som är mycket mindre under samma tid

Jag vill påstå att det blir precis lika många fotoner på båda sensorerna. Kom ihåg att vi har komenserat brännvidden för den ena sensorn vilket gör att exakt samma bild kommer projiseras på båda sensorerna med den skillnad att bilden på stora sensorn är förstorad och mindre ljusintensiv. Jämför med en OH-projektor. Den ger ett visst ljus ut som motsvarar ljuset som objektivet ger. Om du flyttar projektorn en bit bort från väggen får du en större bild men den blir svagare. (det begränsade antalet fotoner ska ju täcka en större yta => färre fotoner per kvadratmillimeter

/L
 
LGK skrev:
Om man vill jämföra två kameror bör man väl ändå jämföra hur det blir att ta samma bild (exponeringstid, skärpedjup och avbildning (vinkel)).
Om du inte totalt vill handikappa den ena kameran så är det omöjligt. Hur ska du få samma skärpedjup med kompaktkameran som småbildskameran ger vid t ex 50/2,8? Då får du bygga ett objektiv på kompakten med typ f/0,5 eller nåt sånt. Lycka till! Du kanske undrar varför kompakten är just "kompakt"?

LGK skrev:
Om det nu kommer fler fotoner till en stor sensor. Varifrån kommer de?? Det är väl ändå optiken som begränsar antalet fotoner som släpps in till sensorn (Absoluta bländaröppningen mätt i tex kvadratmillimeter)
Samma relativa bländarvärde innebär större bländaröppning vid längre brännvidd. Där har du dina fotoner. Ditt resonemang är ju helt galet eftersom det inte finns någon som helst anledning att försöka uppnå samma skärpedjup med två kameror som skiljer typ 20 gånger i sensorstorlek. Systemkameran är stor för att sensorn eller filmrutan är stor, och därmed är även objektiven stora vid någorlunda ljusstyrka. Den ljusstyrkan ska man naturligtvis använda sig av, och det naturliga för i stort sett alla av oss är att jämföra vid samma bländarvärde, slutartid och ISO. INTE vid samma skärpedjup. Du kan ju jämföra en Trabant på fyrans växel mot en Ferrari på ettan. Antagligen går de ungefär lika fort.

Tillägg: Fast vid närmare eftertanke har nog inte en Trabant fyra växlar ens.
 
LGK skrev:
Jag vill påstå att det blir precis lika många fotoner på båda sensorerna. Kom ihåg att vi har komenserat brännvidden för den ena sensorn vilket gör att exakt samma bild kommer projiseras på båda sensorerna med den skillnad att bilden på stora sensorn är förstorad och mindre ljusintensiv. Jämför med en OH-projektor. Den ger ett visst ljus ut som motsvarar ljuset som objektivet ger. Om du flyttar projektorn en bit bort från väggen får du en större bild men den blir svagare. (det begränsade antalet fotoner ska ju täcka en större yta => färre fotoner per kvadratmillimeter

/L

lika många fotoner ja, men vilken av dessa sensorer kan fånga in spridda skurar effektivast, den med stor fotonmottagande yta eller den med mindre fotonmottagande yta?
 
Jag håller med dig lars... den faktiskta mängden ljus (antalet fotoner om man så vill) som släpps in till sensorn är enbart proportionell mot synfältet (rymdvinkel räknat i steRadianer) och bländaröppningens area (egentligen optikens ingångspupils area). Lika mycket ljus per pixel oavsett sensorstorlekt, förutsatt samma pixelantal.
En sak som man inte ska glömma dock är att den area kring en pixel som inte kan användas till ljusmottagning är int eproportionell mot pixelns storlek utan snarare ett konstant värde. Minder pixlar innebär alltså proportionellt större förlorad area. Alltså sämre fill factor.
 
Makten skrev:
Om du inte totalt vill handikappa den ena kameran så är det omöjligt. Hur ska du få samma skärpedjup med kompaktkameran som småbildskameran ger vid t ex 50/2,8? Då får du bygga ett objektiv på kompakten med typ f/0,5 eller nåt sånt. Lycka till! Du kanske undrar varför kompakten är just "kompakt"?


Samma relativa bländarvärde innebär större bländaröppning vid längre brännvidd. Där har du dina fotoner. Ditt resonemang är ju helt galet eftersom det inte finns någon som helst anledning att försöka uppnå samma skärpedjup med två kameror som skiljer typ 20 gånger i sensorstorlek. Systemkameran är stor för att sensorn eller filmrutan är stor, och därmed är även objektiven stora vid någorlunda ljusstyrka. Den ljusstyrkan ska man naturligtvis använda sig av, och det naturliga för i stort sett alla av oss är att jämföra vid samma bländarvärde, slutartid och ISO. INTE vid samma skärpedjup. Du kan ju jämföra en Trabant på fyrans växel mot en Ferrari på ettan. Antagligen går de ungefär lika fort.

Tillägg: Fast vid närmare eftertanke har nog inte en Trabant fyra växlar ens.

Nu har ju inget av de tester jag sett berört skärpedjup utan brusnivån i de fångade bilderna. Jag ser inge logik i att man väljer just samma bländartal (vad motiverar detta förutom att det ser ut att vara lika?).

Min kompakt har bländare 3.0 vid 28 mm (vilket motsvarar ca 90 mm). Mitt kitobjektiv till systemarn har bländare 5.6 vid 85 mm. Vilken kamera handikappas om man kör samma bändartal vid 85 mm??! Då är det väl mer rättvist (men totalt missvisande enligt mig) om man kör minsta möjliga bländartal på båda?

/L
 
macrobild skrev:
lika många fotoner ja, men vilken av dessa sensorer kan fånga in spridda skurar effektivast, den med stor fotonmottagande yta eller den med mindre fotonmottagande yta?

Objektivet ser väl till att fotonerna hamnar på just sensorn. (Man försöker väl även få vinkeln så rät som möjligt när man konstruerar objektiv?)
Var kommer de spridda skurarna ifrån?

/L
 
mnorden skrev:
Jag håller med dig lars... den faktiskta mängden ljus (antalet fotoner om man så vill) som släpps in till sensorn är enbart proportionell mot synfältet (rymdvinkel räknat i steRadianer) och bländaröppningens area (egentligen optikens ingångspupils area). Lika mycket ljus per pixel oavsett sensorstorlekt, förutsatt samma pixelantal.
En sak som man inte ska glömma dock är att den area kring en pixel som inte kan användas till ljusmottagning är int eproportionell mot pixelns storlek utan snarare ett konstant värde. Minder pixlar innebär alltså proportionellt större förlorad area. Alltså sämre fill factor.

eller en annan liknelse en svag signal från en satelit, vilken parabol samlar upp denna signal effektivast en stor eller en liten?
 
mnorden skrev:
Jag håller med dig lars... den faktiskta mängden ljus (antalet fotoner om man så vill) som släpps in till sensorn är enbart proportionell mot synfältet (rymdvinkel räknat i steRadianer) och bländaröppningens area (egentligen optikens ingångspupils area). Lika mycket ljus per pixel oavsett sensorstorlekt, förutsatt samma pixelantal.
En sak som man inte ska glömma dock är att den area kring en pixel som inte kan användas till ljusmottagning är int eproportionell mot pixelns storlek utan snarare ett konstant värde. Minder pixlar innebär alltså proportionellt större förlorad area. Alltså sämre fill factor.
Ja, det skulle ju kunna förklara det hela, men jag har inte hittat någonstans som förklarar att det skulle vara så? Har du någon referens?

/L
 
macrobild skrev:
eller en annan liknelse en svag signal från en satelit, vilken parabol samlar upp denna signal effektivast en stor eller en liten?

Ja, den fällan föll min bror i när vi diskuterade detta. Parabolen (talriken) ska jämföras med linsen på kameran (vid full bländaröppning) Sensorn är microhuvudet som sitter precis i brännpunkten... Microhuvudet är dock väldigt litet eftersom det bara är en pixel (mer behövs ju inte om man inte vill ta emot flera sateliter, i sådana fall då får man addera flera pixlar/microhuvuden).

/L
 
LGK skrev:
Ja, den fällan föll min bror i när vi diskuterade detta. Parabolen (talriken) ska jämföras med linsen på kameran (vid full bländaröppning) Sensorn är microhuvudet som sitter precis i brännpunkten... Microhuvudet är dock väldigt litet eftersom det bara är en pixel (mer behövs ju inte om man inte vill ta emot flera sateliter, i sådana fall då får man addera flera pixlar/microhuvuden).

/L

du förstår fortfarande inte skilnaden mellan en pixel och den yta som är fotonmottagande, filfactor
läs http://www.qpcard.se/BizPart.aspx?tabId=75 storleken på enskild pixel har betydelse
jag skall se på hockey
 
inga extra fotoner bara förmågan att fånga in dom under en viss tid vilket är effektivare med en större enskild pixelyta/filfactor, precis som stor parabol
ps fotonbombardemanget kan du se som spridda skurar
Färjestad-Frölunda 3-2
Mikael
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar