Annons

Megapixelhysterin [digitalt jämfört med analogt]

Produkter
(logga in för att koppla)
Problemet är ju hur du ska få ut alla dessa 30MP, du tror väl inte att Canon använt en Minolta DualScan II?

Här snackar vi skannrar i samma prisklass som en Hasselblad H3D, så jämförelsen med en 24MP kamera för 25000 kr haltar mer än betänkligt.

Här har inte snackats alls om någon scanner, - bara underförstått, analog projektor och digital projektor, projicerat på duk.

Inga mellanvägar, rakt på duken!
 
Naivt?
Test?

Jag har själv varit på Kodaks HK, i Rochester, New York, alldeles nyligen, januari 2009, där samma motiv, från dia film (Kodachrome 64) jämfördes med en digital fil på 24 Mp, därav deras åsikt, inget rundsnack!
Det var ju lite svårt att veta eftersom du skrev "enligt Kodak själva" utan att nämna att du sett resultaten själv.

Kodak har mer eller mindre koncentrerat sig på digitala media, det talar väl tydligt vad de flesta konsumenter väljer.
För att digitalt är snabbt till färdig bild, inte för att det skulle vara så mycket bättre!
Jag tycker inte att digitalt är särskilt snabbt till färdig bild om man väger in efterbehandlingen. Men visst, för obehandlade bilder går det snabbare än att lämna sin film till snabblabbet.

Kodak tillverkar fortfarande mängder av olika filmer, har inga planer på att lägga av med detta, tillräckligt stor efterfrågan världen över.
Kodachrome kunde tidigare framkallas i Sverige, sedan bara i Schweiz, numera endast i US.

Marknadsföring av redan lanserad produkt, sedan 50-talet, känd över hela världen, Kodachrome filmen, så naiva är väl knappast Kodak?

Tester på Internet kanske finns, men ointressanta, eftersom Kodachrome kan köpas, säkert även nästa vecka, bara att testa själv.
Jag är ingen digitaltaliban om du tror det. Jag tycker ofta att bilder tagna med film är snyggare vid de direkta jämförelser jag sett, men jag har aldrig sett att filmen skulle vara överlägsen när det gäller upplösning. Oftast är det kornet som lurar en att tro att det finns detaljer där, medan den digitala bilden är helt "slät" och därför ser den mindre högupplöst ut.
Anledningen att jag inte fotar analogt själv är att det är för bökigt, och dessutom skulle jag behöva en dyr skanner, så jag tror inte det skulle kosta mindre heller. För det tredje så gillar jag verkligen att kunna använda höga ISO-tal utan att bekymra mig det minsta om brus. Stativet använder jag nästan aldrig längre.

Tillägg: Fast jag är jävligt sugen på en analog mellanformatare laddad med svartvitt:)
 
Här har inte snackats alls om någon scanner, - bara underförstått, analog projektor och digital projektor, projicerat på duk.

Inga mellanvägar, rakt på duken!

Hehe.. ja, det haltar förstås precis lika mycket. Då pratar vi inte längre hur mycket kameran ger i upplösning, utan hur mycket projektorn ger.

I så fall måste man ta samma bild, beskära motsvarande vad projektorns upplösning och fortfarande är det den digitala projektorn som sätter gränsen och inte kameran.
 
Först måste det jämföras med en analog film, av en speciell sort och känslighet, när digitalt skall komma på tal!
Enligt Kodak själva, deras enastående diafilm Kodachrome 64 (ISO64), kan eventuellt matchas av digitalt media på närmare 30Mp på en FF bildsensor, ändå har då Kodachromen något bättre färgdynamik, än det digitala mediet.

Tål att tänka på, om nu någon trodde, att den analoga filmen var omkörd!

Vad menas med att:
ändå har då Kodachromen något bättre färgdynamik, än det digitala mediet?

Hur kan de översätta filmens upplösningen till ett antal pixlar?
 
Dynamiken i färger mellan teknikerna vet jag nada om, men att tonomfånget hos digitaltekniken ännu inte uppnått filmens kvaliteter verkar vara en ganska vedertagen "sanning"...

Sant eller falskt?

/K
 
Vare sig sant ELLER falskt!

Det beror hur man vill mäta, och vad den som mäter bestämt sig för att han/hon vill komma fram till :)

Analogt har ett större dynamikomfång - om man ignorerar upplösningskravet!
Digitalt har ett mycket större dynamikomfång - om man vill ha en användbar upplösning med någotsånär användbar kontrast.

Dvs...

Analogt går längre ut mot ytterkanterna utan att klippa skarpt, men det finns ingen användbar detaljinformation i de allra ljusaste och mörkaste partierna. Detta stämmer ju iofs ganska väl med hur den mänskliga synuppfattningen fungerar, så man "luras" att tro att allt är som det ska. Tittar man närmre på det dock så finns det helt enkelt inte mycket att titta på. Upplösningen i den översta och understa Ev'n i den bästa film som går att hitta har en upplösning som ungefär motsvarar en webkamera anno 1997.

Sen skulle jag vilja ha det till att det krävs betydligt mer arbete och konkret använd kompetens om man vill kunna utnyttja hela omfånget som finns i en film.

Hur gick jämförelsen till med projektorer?

De bästa bioprojektorerna som finns i digitala biografer idag klarar 2 eller 4MP med en kontrast på ca 2000:1. Alltså ungefär en sjättedel av vad de bästa digitalkamerorna klarar i båda delgrenarna.

Men jag antar att dom använde en full-hd-projektor i konsumentklass, dvs ca 1.8MP och 1500:1. Så jag hoppas dom kom ihåg att bara använda en 12x8mm stor del av diafilmen, för det är på ett ungefär vad det motsvarar...
 
Dynamiken i färger mellan teknikerna vet jag nada om, men att tonomfånget hos digitaltekniken ännu inte uppnått filmens kvaliteter verkar vara en ganska vedertagen "sanning"...

Sant eller falskt?

/K

falskt om du inte sitter med en otroligt stark dia projektor, optimal reflekterande duk samt i ett nersläkt rum, då kan du få ut mer detaljer från medelgrått och neråt skuggorna där diafilmen har information som knappast någon scanner kan ta fram, samtidigt så har du förlorat information i högdager pga utlysningen, en diafilm har en beräknad uttagbar samtidig DR på allt mellan 5-7 steg totalt sett. Några räknar något högre.


http://www.clarkvision.com/imagedetail/dynamicrange2/
 
Senast ändrad:
Jag ser framför mej kopiorna i svartvitt som hänger på en anrik
musikpub här i Västerås som föreställer anlitade musiker och tagna för ett antal år sedan, antagligen framblaskade på traditionellt vis.
Jag är mäkta imponerad av många av dessa bilder då dessa förefaller innehålla ett omfång som jag sällan sett maken till, speciellt nu med den digitala tekniken.

Jag har själv använt svartvit film under många år som jag själv framkallat och i mörkrum framställt kopior, så jag känner till svårigheterna med den tekniken, men jag inbillar mej att filmen har mycket hög potential, om man är kunnig inom området.

/K
 
Nu talar du sannolikt om negativ sv/v film inte dia, en film med större dynamiskt omfång, större exponeringslatitud samt att man kan arbeta med den sv/v kopian för att få fram allt från svärta till högdager.
 
Mmmmm.... Negativ svart/vit.... :)

Har den fördelen att man kan "dra" i den väldigt mycket, utan att den ser väldigt konstig ut. Vill man lära sig något om konsten att exponera (även digitalt!) så finns ju Ansell Adams med efterföljares samlade verk - man behöver inte gå in på alla teknikaliteter, grunderna räcker. Men som sagt, vill man ut det yttersta så får man in och gräva i det mättekniska - även i det analoga formatet i blöt framkallning!

Lägg det viktigaste området av bilden i RÄTT del av exponeringsomfånget - "rätt" kan skilja från foto till foto! - så att du har något att arbeta med senare.

Jag håller långsamt men stadigt på att lära mig att ett foto faktiskt KAN klippa mot svart eller vitt i områden utan att jag maniskt måste försöka "rädda" den klippta delen eller instinktivt trycka "delete-from-disk-forget-about-it-and-never-tell-anyone"-knappen så fort jag ser raw-histogrammet.
Problemet med digitalt här är att mot högdagrar så klipper ju nästan ALLTID en eller två av kanalerna först (sällan alla tre samtidigt!) så att man får riktigt illaluktande färgade kanter runtom högdagern... Men detta går ju att arbeta runt med lite vana i PS.
 
Problemet med digitalt här är att mot högdagrar så klipper ju nästan ALLTID en eller två av kanalerna först (sällan alla tre samtidigt!) så att man får riktigt illaluktande färgade kanter runtom högdagern... Men detta går ju att arbeta runt med lite vana i PS.
Men hörrö! Svartvitt är lösningen på dessa problem. Alltså från digitala bildfiler. Då försvinner raskt problemen med kufiska färger i övergången till vad vi kallar "utbränt". I alla fall om man har en kamera som levererar gott omfång.

De digitalkameror som idag ger lägst brus har ju också en enorm information i skuggorna som vi oftast inte utnyttjar. Om man exponerar ganska lågt och sen lyfter skuggorna så kan man få ett omfång som jag aldrig sett i bilder tagna med film. Däremot ser det annorlunda ut, och det beror nog mest på att jag inte vet hur jag ska efterbehandla bilderna för att efterlikna filmresultaten.

Så länge man har gott bit-djup, lågt brus i skuggorna och exponerar på ett vis som bibehåller högdagrarna, så borde digitala bilder kunna bli lika bra som med film. Men det förutsätter ju en programvara (och ett kunnande) som utnyttjar informationen på rätt sätt. Det kanske vi ännu inte riktigt är framme vid.
 
Jo jag ser att andras inlägg klart handlar om dia eller ev färgnegativ.
Då jag å andra sidan enbart tänker s/v, då det i stort sett var de enda filmer jag använde. Pan-x, plus-x, tri-x och allt vad dom nu heter.
.
/K
 
Jo jag ser att andras inlägg klart handlar om dia eller ev färgnegativ.
Då jag å andra sidan enbart tänker s/v, då det i stort sett var de enda filmer jag använde. Pan-x, plus-x, tri-x och allt vad dom nu heter.
.
/K

Sa som en sammanfattning, sa kan man saga att digitalt ar battre an analogt, om man forstas inte vill begransa sig till enbart svart/vit, ar riktigt bra pa push-framkallning och ager en filmscanner i 300 000kr klassen.
 
Sa som en sammanfattning, sa kan man saga att digitalt ar battre an analogt, om man forstas inte vill begransa sig till enbart svart/vit, ar riktigt bra pa push-framkallning och ager en filmscanner i 300 000kr klassen.

Men om man skiter i scannern och skvalpar själv då? Alltså även färgneg/dia

Det blir i alla fall 300 000kr billigare.

/K
 
Ja, tänk vad man längtar tillbaka till pjattarna...

Pjattar och hålmasker var väl roliga...men hydrokinon-allergin som drabbat nästa alla oss gamla mörkrumsblaskare är något som man gärna slipper...händer som blev så torra att huden sprack i varje veck bara man knöt handen var inte ett vettigt pris för att använda miljöförstörande kemikalier...
 
Ja, en digital projektor med upplösning på 24 Mpix skulle man vilja se!

Jag med.
Det är väl nån Sony 4K på g för biografbruk men det är ju i alla fall inte mer än 8Mpix.
De värsta vi har i koncernen är Barco XLM HD30 som är 2048x1080.
Fast det är ett jäkla drag i dom. Och man kan ju ha flera i bredd.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar