Linser och objektiv
- Trådstartare perstromgren
- Start datum
Makten
Aktiv medlem
Det finns ingen anledning att vara osäker om man läser en textmängd motsvarande en tidningsartikel i veckan. Läser man aldrig så blir det svårt att lära sig språket.
En tanke kring språkvård slog mig igår förresten. Det är nästan ingen som tycker att äldre byggnader kan rivas bara hur som helst. Man k-märker och ondgör sig över politikernas vansinniga rivningsbeslut av exempelvis Klarakvarteren i Stockholm. Men varför är det så få som bryr sig om att folk just nu i denna stund raserar språket? Är inte det ungefär samma sak? Det är väl värt minst lika mycket som några gamla mögliga byggnader!? Nej, tydligen inte.
David G
Aktiv medlem
Det är bara ett stort fel med ovanstående, och det är att det inte är jag som har skrivit texterna i tidningen.
Läsa text i alla möjliga former har jag inte haft svårt för sen andra-klass, men nu handlade det ju om att skriva, vilket är en helt annan sak.
Om jag läser en artikel om långtradare i tidningen där ordet "långtradare" nämns så sitter jag ju inte och memorerar hur "långtradare" stavas, utan jag är intresserad av artikelns innehåll OM långtradare.
HåGe
Aktiv medlem
David. Regeln Ord som uttalas ihop ska skrivas ihop fungerar väl riktigt bra i fallet lång tradare som du undrar över. Om du säger lång tradare högt för dig själv så är det väl uppenbart att du läser det med ett distinkt uppehåll mellan lång och tradare. Alltså ska det sär skrivas, precis som regeln säjer.
Se själv hur tokigt långtradare skrivet som ett ord ser ut. Långtradare; det ser ju inte klokt ut!
Hälsningar Språk Pedagogen
Se själv hur tokigt långtradare skrivet som ett ord ser ut. Långtradare; det ser ju inte klokt ut!
Hälsningar Språk Pedagogen
Anders Östberg
Guest
Det måste vara helt fel att säga ett skrämt lejon i det fallet. Det implicerar ju att någon elaking t.ex ropat bu åt lejonet - men katten kanske bara har en nervös läggning och är rädd utan att någon har skrämt den. 
PS: Jag var tvungen att byta till "katt", ett rätt lejon låter konstigt. Mjau. :-D
PS: Jag var tvungen att byta till "katt", ett rätt lejon låter konstigt. Mjau. :-D
Anders Östberg
Guest
Jag har en kollega på jobbet som är tämligen ordblind och som har fått för sig att dela på alla sammansatta ord - någon sorts amerikanisering tror jag.
Jag har försökt övertyga honom om att det i svensk text oftast blir rätt om han förutsätter att det ska vara hopskrivet när han är tveksam men tyvärr så verkar stavningskontrollen i Word ofta stödja hans särskrivningar.
Jag har försökt övertyga honom om att det i svensk text oftast blir rätt om han förutsätter att det ska vara hopskrivet när han är tveksam men tyvärr så verkar stavningskontrollen i Word ofta stödja hans särskrivningar.
Enicar
Aktiv medlem
Det allvarliga som jag ser det är att så många inte förstår skillnaden i betydelse som uppstår vid särskrivning.
Man skulle kunna säga att i svenska skrivspråket blir mellanslag en betydelsebärare, ett morfem. Eller i alla fall avsaknaden av mellanslag eftersom vi har sammansatta ord.
Fast här får jag nog på skallen av mer lärda lingvister. Men det är kul med egna teorier i alla fall
Man skulle kunna säga att i svenska skrivspråket blir mellanslag en betydelsebärare, ett morfem. Eller i alla fall avsaknaden av mellanslag eftersom vi har sammansatta ord.
Fast här får jag nog på skallen av mer lärda lingvister. Men det är kul med egna teorier i alla fall
Enicar
Aktiv medlem
Anders Östberg skrev:
Jag har en kollega på jobet som är tämligen ordblind och som har fått för sig att dela på alla sammansatta ord - någon sorts amerikanisering tror jag.
Jag har försökt övertyga honom om att det i svensk text oftast blir rätt om han förutsätter att det ska vara hopskrivet när han är tveksam men tyvärr så verkar stavningskontrollen i Word ofta stödja hans särskrivningar.
Vilken tidning jobbat ni på
Jag skojjar bara
Anders Östberg
Guest
Hehe, jo man kan bli tokig på dåligt språk och konstiga avstavningar i tidningar och på TV. För att inte tala om krattiga översättningar på textremsor...
David G
Aktiv medlem
Men ta ett annat ord då, "sättaihop" eller det där mineralvattnet som heter vishynuvo eller hur det nu stavas.
Jag vet inte hur andra funkar men jag läser inte ett ord bokstav för bokstav, det har jag inte gjort sen första halvan av lågstadiet. Bara för att nånannan kan stava rätt till vishynuvo så betyder det inte att jag kan stava till det.
Jag skulle vilja säga att det är rent skitsnack att läsa skulle göra stavningen bättre.
Det är ju rent fånigt att man av samma person ibland först fått höra "vad duktig du är som läser så mycke" och sen "du borde läsa mer så blir du bättre på att stava".
"Peppakaks"-skylten är ett bra exempel. Först såg jag en skylt med ful textning, sen assosierade jag till jul eftersom det var stjärnor och det handlade om bakverk vanliga i juletider, sen till Schutzstaffeln, sen upptäckte jag vad jag trodde var ett fel. "425G" står det men borde väll vara 425g istället. Om g betyder gramm och inte G-kraften.
Efter att ha läst orden några gånger såg jag att det fattades ett r i "peppakakor".
Hela tiden var jag alltså medveten om att det var dom platta bruna kakorna som menades men det var först när jag gickigenom orden bokstav för bokstav som jag upptäckte att ett r fattades.
Jag skulle inte stava pepparkakor som "peppakakor".
Senast ändrad:
Makten
Aktiv medlem
Språket blir varken mer kvantitativt eller kvalitativt av att man skriver illa.
Jag förstår inte varför man skulle få för sig att skriva ihop två separata ord som inte har med varandra att göra. "Sätta ihop" är två ord; "långtradare" är ett ord. Jag skulle uttala "lång tradare" ganska annorlunda mot "långtradare".
Vichy Nouveau är inte något svenskt, så det hör inte hit över huvud taget (observera förresten att jag inte sammanskriver "överhuvudtaget" som en del fått för sig).
Precis som du skriver så läser man hela ord, inte bokstav för bokstav. Därför går det oerhört mycket långsammare att läsa särskrivna ord eftersom man hela tiden tolkar dem fel. Man förstår betydelsen, men man stakar sig i läsandet för att ett ord har skrivits som två.
Om man inte lägger märke till orden när man läser så lär man sig inget, nej. Men jag förstår som sagt inte hur man kan stava ett ord fel om man läst det tillräckligt många gånger. Då sitter det ju i huvudet. I alla fall i mitt.
Nej, är man osäker så tar man reda på hur det ligger till. Sitter man framför en dator så tar det några sekunder. Frågan är fortfarande hur i halva friden man kan vara osäker vad gäller särskrivning om man gått ut grundskolan.
